Vad du ska äta och varför

Den stora eviga frågan. Vad ska vi äta egentligen? För det första är mat långt mycket mer än bara information som man tar till sig från ett papper, och sen följer. För många av oss, de flesta skulle jag säga, är mat njutning, avkoppling och en rad andra faktorer. De som drabbats av typ2-diabetes har ofta en osund relation till mat skulle jag vilja sticka ut hakan och säga. Mig inkluderat. Gällande det får du får gärna läsa den här texten om lite mer förändrings-fokuserat tänkande eller den här texten om att unna sig en god hälsa.

Men om vi bortser från dessa faktorer är det fortfarande många som inte riktigt förstår vad man kan äta, inte minst eftersom vi normaliserat en rad olika matvaror som nästan är ren skräpmat. Vi har ätit det sen vi var små, grannarna äter det, varför skulle inte vi kunna göra det också då? Det kan vara svårt att acceptera. Dessutom är oftast den här maten som jag kommer prata om väldigt praktisk, och lätt att tillaga, tillreda, och plocka ihop efter sig. Hela paketet, och det är ju därför vi hellre köper sådan mat än annan. Förstås också för att den är god.

Jag pratar om raffinerad mat förstås. Den maten som processats på många fler sätt än den oraffinerade maten. Ibland kan det vara svårt att greppa. Varför skulle mjöl vara onyttigt, det kommer ju från naturen? Det är ett exempel. Ett bra sådant också, för dom flesta människor på jorden äter bröd. Vi kan titta på processen för att göra köpebröd: Rengöring, Förberedelse, Brytning, Siktning, Förfining innan degen ska börja hanteras. Då blir det Knådning, Jäsning och slutligen Bakning. Det är alltså åtta processer som påverkar vetekornet innan du har det i munnen där hemma, om du nu inte rostar det eller gör något annat, för då blir det förstås fler. En köttbit då? Blodtappning, mörning och tillagning. Du kan lägga till förberedelse där också, om du vill marinera exempelvis. Då kommer du upp i hälften så mycket processer som brödet. Köttet kanske kan ses som dubbelt så bra därför. Samtidigt är den andra, absolut viktigaste faktorn för den som vill ha ett rimligt blodsocker mängden kolhydrater. Kött innehåller inga kolhydrater alls, och brödet är till största delen bestående av just det. Dessa två faktorer (mängden raffinering och mängden kolhydrater) är de i särklass viktigaste när du tittar på vad du bör äta. Det finns fler dock:




Det innebär att vi kan också titta på maten utifrån vad det finns för slags mat, och dra slutsatser kring vad som är mest lämpat för oss att äta.

Inom varje kategori kan du finna olika bra saker,det som styr är de faktorer som står längst ner i den första pyramiden. Så den kan du alltid gå tillbaka till. En köttbit är bättre än korv för att korv är mer processat och innehåller mer kolhydrater. Det tillhör fortfarande kategorin mat som man kan äta väldigt mycket av förutsatt att köttprocenten är hög, absolut. Men en ren köttbit är mer hälsosam. Det finns förstås matvaror som är klurigare. En proteinbar, vilken du än väljer i en butik, är ju väldigt processad. Har du ändå bestämt dig för att äta det, så väljer du den med lägst kolhydrater. Mängden kolhydrater är den faktorn du ska styra efter mest när du letar efter matvaror. Men, låt oss ta ett till exempel. Potatis innehåller 20 g kolhydrater per 100 g, det gör också sojapasta. Här skulle de flesta välja potatisen eftersom den känns mer naturlig. Ja, det är den på ett sätt. Men den tillagas under väldigt lång tid och blir därför faktiskt rätt processad ändå. Dessutom innehåller den väldigt lite protein, sojapasta innehåller nästan 40% vilket gör den mycket bättre för blodsockret än potatisen. Potatisen är det undantaget som jag tror flest personer har svårast att ta till sig. Men tänk på tillagningstid också när du funderar över raffinering. Det är liksom inte bara antalet processer i processandet, utan också hur långa dessa processer är.

De saker som står längst upp i pyramiden, hur snabbt man äter, när man äter och i vilken ordning man äter, är lite mer tveksamma när det gäller vilka effekter de har, inte minst eftersom det spelar väldigt stor roll vem det är som gör dessa saker. Om ”Åsa” äter mycket mindre potatis av att ändra ordningen som hon äter saker på (salladen först, sen proteinet, sen potatisen) så har ju detta stor effekt. Men effekten kommer ju då av att hon äter mindre potatis. Däremot verkar det vara så att vi tål mer kolhydrater tidigare på dagen än senare på dagen, så den faktorn kan vara större än vi tror!


Fullkorn och frukt då? Det är ju något som läkare och livsmedelsverket framlägger som viktiga delar av en kost. Varför skulle vi inte äta det? Vi behöver istället fundera på VARFÖR vi skulle äta det. Där kommer svaret vara för att vi behöver vitaminer och fibrer. Fullkorn är absolut mycket bättre än att äta vitt mjöl, men det är fortfarande i kategorin mjöl. Många studier som gjorts på fullkorn har jämfört det med icke-fullkorn. Då är fullkorn alltid bättre, och ett självklart val att rekommendera för seriösa personer som jobbar med diet och näring. Det finns också väldigt mycket bra ämnen i övrigt i fullkorn, jag har skapat en lista av vart du kan hitta dess motsvarigheter:

Näringsämne i FullkornAndra källor
B-vitaminerLever (inälvsmat), Fisk, Ägg, Många grönsaker
JärnRött kött, Fisk, Fågel, Äggula, Spenat
ZinkKött, Mjölkprodukter, Nötter
MagnesiumFisk (särskilt feta sorter), Gröna bladgrönsaker
AntioxidanterÄggula, Färgstarka grönsaker, Nötter
Omega-3 fettsyrorFet fisk (som lax, sardiner)
KalciumMjölkprodukter
ProteinKött, Fisk, Fågel, Ägg
Vitamin DFet fisk, Berikade mjölkprodukter


Det går att göra en exakt likadan lista med frukt också. Det finns ingenting som fullkorn och frukt innehåller som inte går att tillgodoräkna sig från andra källor i kosten helt enkelt. Det är väl toppen? Frukt är dock inte hela vägen upp, det är inte fullkorn heller, i pyramiden, för jag tror att det finns en viss plats för det, om inte annat på sikt!