Det pratas förstås mycket om diabetikerns blodsocker, men det är också högst relevant att vända på det. Vad är ett normalt blodsocker egentligen?
Med ny fantastisk teknik (nåja, det har funnits ett tag nu) som följer blodsockret under hela dygnet har man gjort flertalet studier på det här området, och det är jätteintressant att titta på den vetenskapen och sammanfatta kunskapsläget. Dessa studier har gjorts på lite olika sätt, men dom flesta bygger på att man verkligen tittar efter friska människor. Därför sållas högt BMI bort, för gamla personer och personer som är för stillasittande, rökare, sjuka på andra sätt t.ex – och såhär såg det ut då:
Fastesockret hos dessa individer var 4,4 – 4,7 mmol/l
Deras blodsocker låg mellan 3,8 och 6,6 mmol/l ungefär 90% av tiden på dygnet.
Snittblodsockret på ett dygn var 4,9 – 5,7 mmol/l
Snittblodsockret efter måltid var som högst 45 – 60 minuter efter intag, och låg då mellan 5,5 och 7,6 mmol/l
Det var sällsynt att blodsockret gick under 3,8 mmol/l, ca 1.7% av tiden eller 25 minuter per dygn.
Att blodsockret var högre än 7,7 mmol var ännu mer ovanligt, ca 0,4% av tiden eller ca 6 minuter per dygn.
Intressant – eller stressande?
Ja, det är klart att man kan tycka att det känns som helt orimliga värden att nå om man själv är diabetiker. Här måste man förstås ta hänsyn till ens egna förutsättningar, där behöver ålder, mediciner, möjligheten att anpassa sitt sätt leva vävas in. Men för den som vill sikta lite högre än att bara symptom behandla sin sjukdom kan det vara relevant. Det är också intressant att se att blodsockret hos dessa friska personer också gick ner under 3,8 nästan en halvtimme per dygn i snitt. Här brukar ju många diabetiker bli livrädda trots att dom egentligen inte behandlar med mediciner som riskerar lågt blodsocker.
Det finns också studier som bekräftar att även friska individers blodsockerrespons påverkas av måltidernas sammansättning, och det ganska rejält också. Det är inte bara något som diabetiker behöver tänka på. De studierna när man inte väljer deltagarna utifrån att dom är ”hälsosamma” utan bara utifrån att dom ”inte har diabetes” så ser man också att människor får väldigt höga blodsockersvar på måltider. Upp till 11 mmol/l hittade jag i en studie, givetvis var detta inte det vanligaste. Men man skulle kunna gissa sig till att mörkertalet kring diabetiker är stort, och att många som precis ligger på gränsen egentligen har precis samma efter-mat-värden som den som är diabetiker.
Frisk eller reverserad?
Jag pratar ju mycket om ordet ”frisk” för jag tror att man kan nå den punkten som diabetiker. Men som ni förstår så innebär det att det absolut inte räcker att man har under dom referensvärden som ger diabetes, utan du måste en lång bit efter det innan du kan hävda att du är som dom friska när det gäller blodsockret. Det spelar ingen roll om du når dit, det kanske är ett orimligt mål, men att fortsätta sträva mot ett bättre liv å andra sidan känns snarare inspirerande.
Referenslista:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2699703/pdf/zdc1188.pdf
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2875442/pdf/zdc1297.pdf
https://www.liebertpub.com/doi/pdf/10.1089/dia.2007.0293
Sammanfattningen översatt från: https://www.levelshealth.com/blog/what-should-my-glucose-levels-be-ultimate-guide?fbclid=IwAR0LN29xnogYzf1HeFWjSgl64rIctWR2kizr4CM7D3NjGKzW7Px9Z2K8I54 Levels Health