Vi behandlar referensvärden som ett tryggt regelverk för att hantera vår diabetes. Ibland sticker jag ut hakan och säger ”försök att sikta lite lägre” och det är varierande uppskattat. Det är förstås inte för att bidra till hets, men för att man ska förstå att ett referensvärde ändå är ganska brett.
Hade någon sovit dåligt i två veckor och sen sovit 6 timmar och 1 minut förstår alla att det inte riktigt räcker. Även om referensen för vuxnas sömn är 6 till 9 timmar. Vi förstår också att någon som ständigt sover 8 timmar och 59 minuter kanske inte är så jäkla pigg. Men när det kommer till glukosprov så får vi svårare att se det. Det är min uppfattning i alla fall.
Ett referensvärde bestäms av experter. Man sätter sig ner och kikar på vad vetenskapen säger om värdena. Var verkar det vara hälsosamt att ligga? Sen tar man in massor med prover från människor från alla åldrar och bakgrunder och jämför med dem. Ser man väldigt starka kopplingar till direkt ohälsa så blir referensen snävare oavsett om människor når upp till den eller inte. Ser man att ett värde kan ha lite mer variation, då blir referensen lite större. Det handlar absolut om att definiera sjukdom, men med vetskapen om att om man definierar något som sjukt så behöver också vården hantera det.
I början av 2000-talet samlades en massa experter för att diskutera referenser för blodsockret och diabetes. Man återträffades igen efter några år och underlaget som togs fram där är fortfarande det som gäller för diabetes. Men vi i Sverige följde WHO som valde att gå en annan väg. Hba1c skulle vara max 39 och Fasteblodsocker skulle vara max 5,5 enligt panelen men i Sverige har vi 42 och 6,0 som gränsvärde.
Så när någon frågar ”kan du mer än min läkare eller” så är svaret Ja. Det går ju att läsa sig till dessa saker och det är inget som någon bara har hittat på. Så om jag tar del av kunskapen som experter inom ett område har och din läkare inte har gjort det. Då kan jag mer än din läkare i just den frågeställningen. Men vem som kan mest är inte viktigast. Jag vände mig till socialstyrelsen och frågade hur detta kunde komma sig. Det tog lång tid, och tillslut blev jag ihopkopplad med en konsult som bekräftade det jag anade. Att man behövde se till att alla som behövde vård skulle få vård, och det skulle helt enkelt bli för kostsamt att ha andra referenser.
Men oavsett vilken referens som är rätt så är det i vissa fall bättre att ha lite utrymme. I nästan alla fall gällande diabetes så är det ju det. Så när man valde det här värdet (39) som referens så innebär inte det att det inte blir bättre att ha 38 eller 37. Men det innebär att man kunde se det som ”värt” att rekommendera 39 baserat på att vissa risker minskat tillräckligt mycket.
Ett bra exempel som visar detta är antalet steg som man rekommenderas att ta varje dag. En gång i tiden trodde alla att det var 10000 och den siffran har alla hört. Att det var ett japanskt företag som hittat på den siffran däremot kände inte alla så mycket till. Idag brukar man rekommendera minst 6000 steg istället. Vi tittar på en statistik om steg och risken att dö för tidigt för att förstå resonemanget :
Om 1000 personer går 2000 steg om dagen så är dödstalet ca 22. Ett dödstal kan exempelvis vara att man följer upp personerna efter 10 år och räknar hur många som dött i varje grupp. De som hade gått 6000 steg hade istället ett dödstal på 9. Genom att gå 4000 mer steg per dag så minskade alltså dödligheten avsevärt bland människor (med 13 steg) och om du skulle gå 8000 steg (alltså 4000 steg till) så minskas bara dödligheten med ytterligare 3 steg. Eftersom vi vet att det är svårt att få människor att gå – och att misslyckanden inte direkt inspirerar så är det perfekt att rekommendera att gå 6000 steg.
Men människor som går mer än 6000 steg minskar sin risk att dö i förtid trots att referensen säger 6000 steg. Den faktiska risken att dö minskar dock mycket mindre när du går mycket längre och det blir mindre och mindre värt det. Den här typen av avtagande effekt ser vi i många andra saker också. Att styrketräna en gång i veckan ger toppenresultat, två gånger i veckan ökar effekten avsevärt. Att träna tre gånger i veckan är bättre, men det extra passet ger kanske 10% av effekten att gå från ett till två pass gör.
Sen brukar trenden vända någonstans. Att gå 30000 steg per dag kanske är ohälsosamt istället, och vi ser att effekten går tillbaka. Det ser vi också i styrketräning eller i blodreferenser. För då blir värdena för låga istället. Så att hamna någonstans på mitten kan vara klokt.
Jag skulle önska att man såg referenserna som lite mer fingervisningar, men framförallt att man inte har som mål att precis komma under dem. Dålig kost, dålig sömn, dåligt med träning, influensor och stress påverkar ju dina blodsockervärden. Så du behöver ju ha plats för det. Om du precis klarar referensen när du mår ganska bra – hur blir det när du mår sämre?
Är du dessutom nydiagnostiserad och din kropp mår dåligt, så kanske den behöver ännu mer plats att läka och därmed också lägre värden.
