Jag skrev ett inlägg i gruppen ”Vi med diabetes typ-2” tidigare där jag frågade om intresse fanns för övningar som hjälper oss att ändra vår inställning till livet. Jag skrev om placebo och nocebo, effekterna som gör att vi drabbas av positiva eller negativa effekter av en tablett som egentligen inte har någon effekt alls. För att vi förväntar oss att det ska bli så. Det är otroligt spännande och grunden till att jag är väldigt negativ till att prata om kroniska sjukdomar överlag, men diabetes speciellt. För där skapar vi en förväntning om att den inte kan gå över, eller i vissa fall att den blir värre med tiden. Man ska inte ljuga för människor, så att påstå att diabetes är som en förkylning vore förkastligt. Men semantiken spelar roll. ”Diabetes är kroniskt och livslångt” jämfört med ”Jag behöver va noga med vad jag äter resten av livet” är stor skillnad, eller hur? Tänk om vi nu istället skulle lyckas tänka ”Jag vill ta hand om mig själv, jag älskar ju mig själv” så förstår du att inställningen blir väldigt annorlunda. Den som har ett sätt att tänka som är väldigt stelt kan tycka att det är fortfarande samma sak – man måste ta hand om sig själv eller vill ta hand om sig själv. Ja handlingen blir densamma, men känslan blir något helt annat.
Men i slutändan så är egentligen det mest effektiva att släppa tankarna på det där. Det tar längre tid, men man kan komma dit. Tankarna man har kring att äta nyttigt eller onyttigt, bröd eller ägg, allt det där, kommer ju av en konflikt. Att man inte riktigt är överens med hur man ska göra. Det tar energi naturligtvis, och det bästa vore att man bara åt bra saker utan att ens tänka på det. Dit kan vi komma. Vi är redan där med andra saker. Jämför frågan ”ska vi ta en promenad idag” med frågan ”ska jag hämta mina barn på dagis idag?” Ibland kanske man kan tveka, haha, men oftast så sitter man inte och plågas av om man ska hämta sina barn eller inte. ”Om jag hämtar dem, snabbt, behöver inte ens klä på dem, bara komma iväg, så får jag äta en bulle sen” har nog inte sagts av många föräldrar. Ändå sägs det kanske dagligen om att gå till ett träningspass. Och ärligt talat, ungarna kan vara sjukt mycket jobbigare än att få egentid på ett gym.
Så övningen ni ska få jobba med idag handlar om att upptäcka lite mer av vad vi vill göra med våra liv och lite mindre av vad vi måste göra.
Låt den här övningen ta så lång tid som den vill, och ha gärna med den i bakhuvudet under en vecka till exempel.
1. Skriv ner alla måsten du har angående ditt egna beteende. Det ska inte alls bara handla om diet och träning, utan allt annat också. ”Jag måste ge mer tid till min trädgård” eller ”Jag måste börja läsa mer böcker” eller ”Jag måste börja träna” ”Jag måste äta nyttig mat” ”Jag måste mäta mitt blodsocker” Ta tid på dig och om du kommer på fler saker efteråt så skriver du till dem också.
2. Ta alla måsten som handlar om att du ska låta bli något, och gör om dem till måsten som handlar om att du ska göra något istället. Så om du skrivit ”Jag måste sluta vara vaken så sent” så ändrar du det till ”Jag måste lägga mig tidigare” Har du skrivit ”Jag måste sluta äta bröd” så gör du kanske om det till ”Jag måste äta en nyttig frukost” Detta är för att vi behöver ha en riktning med saker vi ska göra, inte en ”inte-riktning” Om jag tvingar alla människor att sluta vara dumma (och lyckas med det) så kommer inte alla människor vara snälla för det. Vi vill ha mål, inte saker att undvika.
3. Ersätt alla ”måste” med ”vill” eller skriv om dem så att det passar med vill.
Den här delen av övningen är viktigast, och också mest utmanande. För här behöver vi vara mogna och ärliga mot oss själva, och vi behöver tänka lite längre. Du får gärna skriva i tråden på facebook om du vill ha tips. Det du skriver här ska vara sant, annars kommer det inte ha någon effekt. Vi tar ett exempel. Du kanske i första punkten skrev ”Jag måste sluta med mackor” och sen ändrade du det i andra punkten till ”Jag måste äta en bättre frukost” och nu känns det inte helt rätt att skriva ”Jag vill äta en bättre frukost” för i ärlighetens namn vill du äta det du åt innan, det som du tyckte om. Hur ska vi då göra om det till ett vill? Kanske behöver du ta ett steg till. Vill du vara hälsosam? Vill du vara snäll mot din kropp? Kan det finnas något större som beskriver det bättre. Då väljer du den meningen. ”Men jag vill fortfarande äta gott” kanske du konstaterar. Ja, det kan du ha med. Du vill äta gott och nyttigt. Det är helt okej, men här kommer den mogna delen in. Du kan inte önska dig något som inte står i paritet med det du gör. ”Jag vill åka utomlands” kan man inte säga och varken spara eller ha pengar. Man behöver agera i linje med det som man vill. Så om vi återgår till mackan. ”Jag vill ha en hälsosam livsstil” kanske man kommer fram till. Det är vad man vill. Sen kan man vara ledsen över att det inte samtidigt funkar att äta 5 smörgåsar med marmelad till frukost. Det är helt okej, det ändrar inte att du vill ha en hälsosam livsstil.
Kanske kommer du också att upptäcka att vissa måsten inte har något vill, och då ska skiten bort.
4. Ta fram vill i ditt tänkande och pratande
Förändringsarbetet kommer här, och det är nu effekterna också faktiskt kan kännas. Testa att prata på det här sättet också. Det behöver inte innebära att du säger ”vill” hela tiden, utan kan räcka med att du städar bort några måste, ska, borde från ditt sätt att prata. Tänk den dagen du varit hemma och bara gjort sånt som du vill. Då kommer du att känna dig långt mer fri än om du bara är hemma med dina måsten.
Det kan kännas lite fånigt till en början, men du kommer upptäcka kraften i det. Många som får diabetes upplever ju världen som begränsad och proppfull av regler och måsten. Men när du kommit till punkten att allting du gör faktiskt är för att du själv valt det kommer du att känna väldigt mycket mer kraft i ditt liv.
Lycka till med övningen!