Individualismens tid. Det känns som jag har upplevt förändringen genom mitt liv. Jag föddes in i en värld där man fick anpassa sig annars blev det jävligt jobbigt och numera befinner jag mig i en värld som är långt mer dynamisk. Nu kan arbetsgivaren, skolan, samhället i stort istället vara den som är ansvarig för att anpassningen ska ske. Jag kommer inte påstå att det innebär att det blivit sämre – tvärtom. Världen ska vara tillgänglig för alla. Det är ingen tvekan om den saken.
Så vi har börjat förstå mer och mer att varje människa är unik – det är toppen ju – det innebär också att vi missar poängen med flera saker. Jag vet inte hur många gånger jag ska behöva höra något som säger att de inte behöver mer än fem-sex timmars sömn, eller att de ”jobbar bättre under stress” eller kanske att de mår bättre helt utan andra människor.
Vi är inte så unika som vi tror. Det finns fortfarande en rad sanningar som vi inte kan kringgå oavsett vilka vi är. Exempelvis älskar jag multitasking – jag har gärna både en text, ett korsord, ett mobilspel och något mer på gång samtidigt. Då mår jag som bäst. Fast det är precis för stunden och det är dessutom självupplevt – alltså inte särskilt värdefullt ur ett vetenskapligt synsätt. Jag väljer att göra så ändå – men det har konsekvenser för mitt sinne. Så unik är jag inte.
Att sitta mycket vid en skärm är också dåligt på flera olika sätt. Både fysiskt och psykiskt. Att man mår bra när man sitter där är alltså ingen bra värdering för att säga om sysselsättningen är positiv eller inte. Vi har förstått det med droger – men vi förstår det inte med beteende. Kanske för att vi inte ser konsekvenserna direkt?
Jag har jobbat med mig själv och med andra människor halva mitt liv nu. Lite mer. Metoder har förändrats, arbetssätt har justerats och jag har varit på många olika arbetsplatser. Därför vet jag också att man ska vara försiktig med att presentera ”sanningar”. För allting är inte skrivet i sten, och det finns både individer och undantag. Ändå har jag samlat på mig några saker som jag kan garantera att får alla människor att må bättre. Både fysiskt och psykiskt. Så förbered dig på en lista (Den kommer lite längre ner)
Många gånger gör utmaningar och motstånd i livet att vi blir sämre på att hantera våran livsstil. Det har jag stor förståelse för. Den som är nedstämd och ledsen kanske inte tar sig ut i spåret. Men vi måste ändå vara medvetna om vilka effekter som vår livsstil faktiskt har på hur vi mår. Inte minst nu när NPF-diagnoser är så mycket på tapeten, och vi lär våra ungdomar att sörja för sina önskemål.
Vi förstår att bara för att det känns lättare att skippa tandborstningen – så kan vi inte göra det. Vi har också tandkräm med fluor stående på vårat badrum – eftersom vi lärt oss hur viktigt det är. Att sen fluor ”bara” minskar risken för karies med 25% [Källa] spelar ingen roll. Det är sunt förnuft. Men att ”tvinga” någon att motionera däremot, det tycks inkräkta på självbestämmandet på ett helt annat sätt. Trots att motion också har 25% riskreduktion. Då är det dock inte från karies, utan cancersjukdomar av olika slag. Hur kan vi inte se att det borde vara minst lika oförhandlingsbart? [Källa]
Det är en sak att vi minskar risken för potentiellt livshotande sjukdomar. Fast hur vi mår varje dag är väl den största vinsten. Det finns så många saker vi kan göra själva. Ändå upplever jag att många har en ask med antidepressiva i handen långt innan de tagit chansen att använda det som livsstilen har att erbjuda. Även om vi har ADHD. Även om vi har kroniska sjukdomar. Det är givetvis så att det finns undantag även här – fast dessa undantag ska i sådana fall en läkare tala om för dig. Inte något du hittar på själv.
Nu är hösten här också vilket innebär att många tappar några poäng i sin må-bra-skala. Då behöver vi göra saker för att förbättra våra chanser att må bra.
Här kommer listan:
Med kroppen
- Tid utomhus (särskilt i solen)
Naturligt ljus hjälper till att reglera dygnsrytmen, vilket förbättrar sömnen och ökar produktionen av serotonin, en signalsubstans som lyfter humöret och minskar risken för depression. - Kreativ verksamhet av något slag
Kreativa aktiviteter stimulerar hjärnan och bidrar till minskad stress genom att skapa en känsla av flow och mindfulness, som också stärker självförtroendet. - Motion (rörelse av alla sorter)
Regelbunden rörelse, även i små mängder, förbättrar blodcirkulationen, hjälper till att minska stress och påverkar både fysisk och mental hälsa positivt. - Träning (så pulsen går upp)
Konditionsträning ökar hjärt- och lungkapaciteten, frisätter endorfiner som fungerar som kroppens naturliga smärtstillare och stämningshöjare, och förbättrar långsiktig hjärnhälsa. - Sov minst 7 timmar per natt
Sömnen reparerar kroppen och hjärnan, stärker minnet och stöder immunförsvaret. Forskning visar att sömnbrist påverkar allt från humör till kognitiva funktioner.
Med maten
- Minska ner på socker och stärkelse
Att hålla sockerintaget lågt stabiliserar blodsockret, minskar risken för insulinresistens och hjälper till att hålla energinivåerna mer jämna under dagen. - Drick inte kolhydrater
Drycker med högt sockerinnehåll ger en snabb blodsockerhöjning och efterföljande dipp, vilket ofta leder till trötthet och hunger. - Ät mycket grönsaker
Grönsaker är fulla av fibrer, vitaminer och mineraler som stödjer matsmältning och allmän hälsa och bidrar till att minska risken för olika sjukdomar. - Ät proteinrikt
Protein stabiliserar blodsockret och ger en långvarig mättnadskänsla. Det är också byggstenar för muskler och celler, vilket är avgörande för kroppens läkning och tillväxt.
Med sinnet
- Prata om det som är jobbigt (eller skriv om det)
Att sätta ord på känslor hjälper till att bearbeta dem och minskar den mentala belastningen. Forskning visar att självuttryck är en viktig komponent för mental hälsa. - Hitta ett socialt sammanhang, umgås med människor
Sociala kontakter är grundläggande för mänsklig lycka och bidrar till minskad risk för ångest och depression. Relationer ger också en känsla av mening och trygghet. - Gör ibland saker som är utmanande
Att kliva ur komfortzonen stärker självförtroendet och förbättrar stresståligheten. Små utmaningar bidrar till personlig tillväxt och motståndskraft. - Vila från intryck
Stimulans från digitala enheter och konstant information överbelastar hjärnan. Regelbundna pauser från skärmar och intryck förbättrar koncentrationen och minskar stress.
Annat
- Undvik alkohol och droger
Alkohol och droger påverkar hjärnan negativt, med risk för beroende och försämrade kognitiva funktioner. Att undvika dem främjar mental klarhet och långsiktig hälsa. - Minska stillasittandet
Långvarigt stillasittande har kopplats till en mängd hälsoproblem, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och muskelförsämring. Små rörelsepauser under dagen minskar dessa risker. - Minska skärmtiden
Att minska skärmtiden minskar ögontrötthet och hjälper hjärnan att återhämta sig. Dessutom kan det leda till bättre sömn, särskilt om man undviker skärmar före sänggåendet. - Självmedkänsla och självacceptans: I tider av konstant självanalys och förbättring kan självmedkänsla vara en kraftfull metod för psykisk hälsa. Att vara vänlig mot sig själv vid misstag, istället för självkritisk, förbättrar förmågan att hantera stress och ökar välbefinnandet över tid.
