Jag pratar mycket om att bli frisk och här finns en rad olika synsätt. Några menar att det är en kronisk sjukdom som inte går att göra något annat än att acceptera. Några menar att man kanske tillfälligt kan bli friskt, men genetiska predispositioner omöjliggör fullständig återställning. Några menar att allting är livsstilen, och att ändrar man den så blir man frisk. Det spelar inte så stor roll kanske tänker någon annan.
Eller spelar det större roll än man kan tro? Jag har lämnat en rad olika vetenskapliga källor längre ner till varför en optimistisk hållning och en förhoppningsfull hållning är mycket bättre än motsatsen. Du behöver inte nödvändigtvis tro att du kan bli ”frisk” – nöj dig med ”friskare” om du vill det. Men har du en attityd att du har en genetisk åkomma som är kronisk – så kommer det att avspegla sig på eventuella resultat från en livsstilsförändring.
”Men om jag lever som förut kommer sjukdomen tillbaka” – Har du blivit väldigt bra i din diabetes, så undrar jag, varför skulle du vilja leva som förut? Vad är det för villfarelse som man prata om ens en gång? Har du brutit ett ben och det har läkt, så betyder inte det att du kan utsätta benet för exakt samma trauma igen så kommer det att hålla. Det är precis vad man säger gällande att leva som förut.
Vill du verkligen förbättra din diabetes? Tro på förbättringsmöjligheten. Det är verkligen möjligt, och många av de som säger något annat har kanske misslyckats själva, eller så har de en annan typ av diabetes som inte går att hantera fullt ut med livsstil. Lyssna inte på dessa individer, lyssna på mig istället i det avseendet.
Exempel på studier som visar hur otroligt starkt ett optimistiskt mindset är och hur det påverkar biologiska processer inuti våran kropp. Vi blir så svart-vita i vårt tänkande annars. Ska doktorn eller gymmet hjälpa dig? BÅDA. Har du en genetisk sjukdom eller kan du påverka det med livsstil? BÅDA. Vill du ha en förändring, så kan du! Hantera den med optimism!
Här kommer exemplen, Det finns hur många fler som helst:
”Psychological stress and the human immune system: A meta-analysis” av Cohen et al. (2003) fann att psykosocial stress kan ha en negativ effekt på immunförsvaret, vilket kan försämra läkningsprocesser. ”Optimism and immune function: A systematic review and meta-analysis” av Segerstrom et al. (2004) fann att optimism kan ha en positiv effekt på immunförsvaret, vilket kan leda till snabbare läkning.
”Stress hormones and the immune system” av McEwen (2006) beskriver hur stresshormoner kan ha en negativ effekt på immunförsvaret och läkningsproces”The effect of positive emotions on stress hormones and immune function” av Fredrickson et al. (2003) fann att positiva känslor kan bidra till att minska stresshormoner och skapa en mer gynnsam miljö för läkning.”Optimism and health: A literature review” av Carver et al. (2010) ger en översikt av forskningen om kopplingen mellan optimism och hälsa, inklusive effekten på operationens resultat. ”The power of positive thinking: A practical guide to overcoming challenges and achieving your goals” av Seligman (2006) beskriver hur optimism kan ha en positiv effekt på ditt liv, inklusive din hälsa och välbefinnande.