Det här inlägget kommer på sin höjd kunna påstås ha tveksam vetenskaplig koppling. Jag vet om det. Det är alltid riskabelt att börja spekulera kring sjukdomar och diagnoser utanför den vetenskapliga grunden. Fast det är också riskabelt att endast söka svaren i det som studerats, för ibland hinner inte vetenskapen med. Vi ska inte bli helt folie-hattiga, men låta tankarna ta en runda i alla fall. Häng med!
Det har dock forskats en del på dopamin och ADHD.
Dopamin är en signalsubstans som styr hjärnans belöningssystem. Den hjälper att påverka motivationen, viljan och för upplevelsen av njutning, men även funktioner som vakenhet, koncentration, motorik, inlärning, glädje och entusiasm.
Det finns flera studier som kopplar samman ADHD med lägre dopaminnivåer, och det är intressant. Ni som själva har ADHD eller som känner någon som har det kan märka att sökandet efter dopamin är en relativt stor del av livet. Sex, alkohol och droger är förhoppningsvis inte de omyndigas problem, men det finns med där. Enkla kolhydrater (socker, stärkelse) ger också dopamin. Frukt och godis, bröd, kanske söta flingor? Scrollande på telefoner och plattor och datorer handlar också mycket om dopamin. Att göra något väldigt spännande (oftast också olämpligt) triggar också igång dopaminsystemet. Det här känner vi ganska väl igen?
Men om det finns en brist, så behöver ju dessa individer tillskottet?
Det är väl inte en orimlig tanke, problemet med att äta snabba kolhydrater, dricka sprit eller scrolla hela dagarna är att det ger väldigt mycket biverkningar som inte är önskvärda. Det blir en ond cirkel. Det finns andra saker som både höjer dopamin-nivåerna och är hälsosamma, och det är väl snarast de man ska kika på i såna fall. Dessutom verkar det kunna bli för mycket av det goda.
Resistens?
På flera håll börjar man prata om dopaminresistens och det är väldigt spännande. Idén är att vi stimulerar oss själva så mycket på olika sätt att kroppen reagerar mindre på dopaminet vi väl får. Det här är ett välkänt fenomen med andra saker i kroppen, exempelvis droger och hormoner. Den som har ett för stort påslag av insulin under längre tid får en kropp som kräver mer insulin för att fungera (diabetes blir det tillslut) – den som dricker alkohol behöver högre doser för att få samma känsla. Vi ser samma sak med morfin och andra läkemedel också. Skulle det också kunna hända oss med dopaminet? Blir det svårt att egentligen få någon riktig effekt på det då vi faktiskt stimulerar detta hela tiden? Vi äter, och sen äter vi snacks, och sen tittar vi på tiktok flera timmar om dagen. På helgen intas alkohol och godis, och det är förstås inte helt orimligt att tänka sig att vi får rätt mycket stimuli. Det är faktiskt inte det.
Tanter och gubbar har alltid sagt att man ska ha lite tråkigt och det är ju en förbannat grå syn på tillvaron. Fast det kan ligga en del sanning i det. För vad gör den som vill ha effekt av sitt drogmissbruk igen? Troligtvis ingenting, men det smarta vore att ta en paus. Så kan viss smärtlindring läggas upp att den som har ont får ha ont en helg, så att medicinerna verkar igen. Detsamma gäller den som dricker. Har du testat att dricka en längre någon gång? Förhoppningsvis inte, men det kommer kräva mer och mer sprit för att du ska bli full. Då behöver du sluta dricka en period, för att få effekt av alkoholen igen.
Nu är det inte suputer vi ska utbilda människor till att bli, men det är inte alls orimligt att ADHD-personer medvetet och omedvetet söker dessa kickar, i varje stund, för att det känns rimligt. Det görs dessutom med ohälsosamma metoder, och metoder som gör deras ADHD-symptom ännu värre.
Testa att hjälpa dig själv, eller den personen som du har i din närhet, med att ta en paus från stimuli. Kanske rita en stund, eller bara sitta i trädgården, kanske ta en promenad. Öva på att vara i det där som inte är så extremt stimulerande. Det kan vara nyckeln till att få ordning på flertalet av de symptomen som kommer med ADHD. Som en bonus kan det också vara nyttigt att öva på att stå ut i det som är tråkigt. Tålamod är ingenting skrivet i sten, det går att förändra, men det kräver träning.
Sen kan man istället smyga in saker som både är hälsosamma, och bra på flera sätt, för att få upp dopaminnivåerna. Det borde exempelvis vara otillåtet att ha ADHD och inte träna kondition. Jag säger det med den största respekt för hur extremt stort motstånd det kan vara att påbörja något sånt, men effekterna är alldeles för potenta. Jag skulle säga att konditionsträning för någon med ADHD är precis lika självklart som att människor ska borsta sina tänder. Styrketräning kan också ge goda effekter. När det gäller mat så innehåller många mer nyttiga saker också ämnen som stimulerar dopamin, bönor, kött, fisk, ägg. linser exempelvis. Solljus och ordentlig sömn är också väldigt viktiga saker. Vilket blir ironiskt, eftersom många väljer koffein och snabba kolhydrater istället, och då brukar det ställa till sömnen, och kanske också tiden i solen väldigt mycket.
Musik! Både att lyssna till och att utföra. Andra kreativa aktiviteter som känns härliga också. Det sista rådet är meditation, men det är också ett jävligt klurigt råd att få när man har ADHD. Nästan som en spottlotska i ansiktet!