Är mjöl verkligen så dåligt för diabetiker?

Det finns ingenting som engagerar så mycket som mjöl. Det är i alla fall min upplevelse i många diskussioner relaterat till diabetes, och man kan förstå det. Mjöl har funnits länge, och människor har ätit det överallt på jorden, så varför skulle det vara ett problem egentligen? Jag såg ett inlägg som hävdade att mjöl går ut i blodet snabbare än socker, och att stärkelse också gör det. Jag vill gärna att man ska vara lite mer varsam med uttalanden i den stilen. Framförallt eftersom vi har två sidor i den här frågan. De som tycker att bröd är döden och de som tycker att den åsikten är fullständigt överdriven. Då är det viktigt att hålla sig till saklighet, så att diskussionen aldrig hamnar på att man far med osanningar.

Jag tänker att vi ska ta oss igenom den fakta som finns att tillgå och ta reda på läget är, om det är så dåligt som vissa påstår.
För att titta på mjöl ur ett historiskt perspektiv, så är det flera källor som påstår att saker har förändrats i mer modern tid:

  1. Förändrade Spannmålssorter: Vissa menar att de spannmålssorter som odlas idag har förändrats genetiskt genom selektiv avel eller andra metoder, vilket kan ha påverkat näringsinnehållet och därmed hälsoprofilen.
  2. Ökad Raffinering: Mjöl är ofta mer raffinerat nu än tidigare, vilket innebär att kli och grodd (som innehåller fiber och näringsämnen) avlägsnas. Detta kan leda till ett högre glykemiskt index och mindre näringsinnehåll.
  3. Förändrade Produktionsmetoder: Moderna produktionsmetoder kan inkludera användning av kemikalier och andra ämnen som inte användes i samma utsträckning tidigare.
  4. Utarmade jordar, Jordar som är fattiga på viktiga näringsämnen och mineraler kan leda till spannmål som också saknar dessa ämnen. Detta kan resultera i mjöl med lägre innehåll av viktiga näringsämnen som magnesium, zink och andra mineraler.

Okej, så även om alla inte är helt överens här så verkar det ha skett en förändring. Ett annat argument till varför mjöl ”plötsligt” är dåligt som man kan resonera kring är att vi helt enkelt jobbar mindre och rör oss mindre med kroppen. Det går väl att föreställa sig att det kan finnas livsmedel som är mer lämpade för mer aktiva livsstilar, och att det därför blir mindre hälsosamt när man väl blir stillasittande.

Ytterligare ett perspektiv på mjöl är att kika på glykemiskt index. Det handlar om hur snabbt ett kolhydratbaserat livsmedel höjer blodsockret. Låt oss titta på några matvaror:

Bröd, fiberrikt vetemjöl71
Kikärtsmjöl27
Vetemjöl70-85 (varierar lite beroende på typ)
Majsmjöl69
Sukros64 Vanligt socker
Rågmjöl50
Tabell över GI-värden på vissa livsmedel

Okej, det där såg ju faktiskt lite sämre ut. Vetemjöl är alltså snabbare ut i blodet än vanligt socker är. Glukos har 100 i GI men vanligt bords-socker innehåller också fruktos, och då blir det ett lägre GI av det eftersom fruktos inte tas upp som vanligt socker gör.

Fast att jämföra mjöl och socker är orättvist. Mjölet syns oftast som en del i någon annan matvara, och inte hundra procent av någon, eller att man äter det helt själv. Socker däremot kan ju, exempelvis i form av visst godis, i stort bara vara socker och färgämnen. Vi får jämföra med färdiga livsmedel istället för att få en rättvis bedömning. Det blir med olika former av bröd, för den är den formen av mjöl som människor vill äta allra mest.

Baguette95
Bröd, fiberrikt vetemjöl / Rågbröd71 / 65
Pasta Durumvete55
Mjölprodukterna sträcker sig från 55 ända upp till 95 i GI
Vit choklad54
Mars-choklad62
Karameller65
Godiset ligger ungefär mellan 54 och 65

Det här är konstiga siffror att läsa, det ser ju ut som att mjölet i sina produkter också är värre. Men mängd då? För nu vet vi hur snabbt blodsockret rusar av bröd jämfört med socker, men det spelar också roll i vilken mängd som det äts. Två skivor lingongrova väger exempelvis 72 gram. Det ger ett kolhydratintag på ungefär 34. När vi äter godis brukar det vara större mängd, men å andra sidan kanske vi äter lingongrova varje dag istället. På smörgåsen lägger man också smör, kanske ost eller skinka vilket också lugnar ner blodsockereffekten något. I bästa fall räcker det för att inte vara lika illa som socker, men det är inte med någon god marginal.

Nu är det självklart så att bröd är bättre än godis av anledningen att det innehåller mer näringsämnen, men som jag noterade tidigare i texten har dessa näringsämnen förändras till det sämre också. Så vad kan vi dra för slutsatser i övrigt då:
Näringsmässigt vinner bröd (Men det är inte så mycket näring i bröd heller, och alla näringsämnen som bröd innehåller finns i andra livsmedel, så vi måste inte ha det för det))
Kolhydratsmässigt är det en jämn kamp mellan bröd och godis, och det varierar en hel del mellan olika livsmedel också.
Blodsockermässigt är det också en jämn kamp. Skulle både brödet och godiset ätas på tom mage utan något till så kanske t.om godiset skulle vinna. Men med smör och ett eller två pålägg som har protein i sig blir brödet bättre oftast, ,men inte ens alltid. Den som äter en Baguette exempelvis och lägger till smöret och osten kommer från 95 i GI till ungefär 80. Fast äter du rågbröd med pålägg så kanske du hamnar på 50-55 i GI, då slår du karamellerna med 10-15 steg.

Slutsatsen: Bröd är lite bättre än godis. Men inte särskilt mycket.

Varför tjatar då diabetiker så mycket om bröd? Jag tror att det finns flera förklaringar:

– Bröd är väldigt gott.
– Bröd räknas till ”tröstmaten” enligt många, och kanske är det seretoninhalterna som har den effekten på oss. Vi blir helt enkelt att tillfälligt må bättre mentalt av brödet.
– Bröd är oerhört praktiskt, och de flesta människor har en stor vana att äta bröd.
– Bröd tillhör det som ”känns normalt” men fortfarande är väldigt gott. Det gör att diabetiker i en annan utsträckning ”törs” försöka äta det. Det hade aldrig kunnat vara lika mycket diskussioner om exempelvis chips eller godis, eftersom alla förstår att det är dåligt.
– Alla äter bröd. De som får cancer, allvarliga luftvägssjukdomar, är astmatiker eller har ADHD. Samtidigt äter alla friska människor bröd också. Det blir svårt att verkligen tro att det skulle kunna vara dåligt därför.
– Det finns mycket studier på vilken god effekt fullkorn har på hälsan, och utan att säga att fullkorn är dåligt, så ska man ändå ha i bakhuvudet att det i studier nästan alltid jämförs med vita produkter. Så genom att ge vitt bröd till en grupp människor och fullkornsbröd till en annan grupp så ser man att det är bättre. Föreställer vi oss nu att det egentligen är så att allt mjöl är dåligt i grunden, så vore det som att ge starksprit till en grupp människor, och sen vin till en annan. När slutsatsen att vin är bättre än starksprit dras, sen rekommendera folk att dricka vin.

Det här inlägget, och all data som går att tillgå är egentligen entydig. Bröd är ingen bra del av en kost, och särskilt inte för diabetiker. Jag skulle faktiskt kunna gissa att många skulle få väldigt bra effekter på sin hälsa bara genom att sluta med bröd. Särskilt om det äts på kvällen, då effekten skulle bli ännu större.

Ser rätt gott ut va 🙂