Det finns flertalet svar på vad LCHF är för något. Det beror på att det egentligen inte finns någon definition av det. Det finns också extremt många människor som inte har en aning om vad det eventuellt skulle kunna vara, och där emellan en rad olika slutsatser som skapar fullständigt kaos. Låt oss titta på vad som det handlar om tillsammans.
Vi börjar med att titta på det rent objektivt, och sen ska jag berätta vad jag tänker om det utifrån diabetiker.
LCHF står för Low Carb High fat. Det betyder väldigt förenklat, ta minus på kolhydraterna, och ta plus på fettet. Här finns en rad teorier och anledningar till att man ska göra på det sättet, och det handlar om bland annat insulin. Det är många LCHF:are som säger att insulin ger viktuppgång. När man minskar på kolhydrater så minskar man på insulinet och då går man också ner i vikt. Det kan absolut stämma att genom att minska på insulinbehovet så går människor ner i vikt, men det är i såna fall inte en direkt orsak, utan en indirekt.
LCHF förespråkarna säger alltså: Kolhydrater kräver insulin, insulin ger viktuppgång. Det här ”bevisar” man sen genom att säga ”den som får typ1 diabetes har slut på insulin och går ner i vikt” eller ”den som börjar med insulin går nästan alltid upp i vikt”.
Bra argument kanske. Men det stämmer fortfarande inte.
Det är helt rätt att utan insulin så går man ner i vikt, då kan kroppen inte spara något i sina fettreserver. Den kan inte heller bygga muskler eller ta upp energin i blodbanan. Sen är det också så , att ju större insulinbehovet är, ju större insulinresistens har man mest troligtvis, och ju vanligare är det att man är både hungrig och sugen. Då kan det ju hända att man äter lite mer, och då går man upp i vikt. Så även om insulin krävs för viktuppgång, så är det inget orsakssammanhang där.
High fat handlar om att man inte bara kan ta bort saker från sin kost. Eftersom LCHF-rörelsen tänker att insulin ger viktuppgång, så tycker dem därför att man ska sikta på att äta mer fett. För fett kräver nämligen mindre insulin än protein gör. Fast som vi sa innan så är det ju ingen fara med insulin, så därför behöver man nog inte tänka så.
Sen säger LCHF:arna att man inte behöver räkna kalorier och det stämmer i väldigt många fall. Hur är det möjligt? Det stämmer inte för alla som sagt, men dom som håller sig till mycket ”riktig mat” alltså oraffinerade matvaror kommer att bli mättare snabbare ,och därför också överäta mycket mindre. Det är vetenskapligt belagt det också. När LCHF:arna stöter på personer som bara äter sig mätta men ändå inte går ner i vikt så säger de ofta åt dem ”ät mindre mjölkprodukter” – då kan många bli hjälpta. För mjölkprodukter är raffinerad mat, och det är vanligare att man överräter raffinerad mat. Logiskt va?
Men LCHF kan vara extremt stora variationer av mat. Därför kan vi inte heller säga att LCHF är bra eller dåligt. För det beror ju alldeles på vad man äter av all denna mat. Men det finns rätt starka argument för att den som äter oraffinerad mat, alltså mat som inte är hackat, malet, förpackat, förkokat och allt möjligt, både mår bättre, och äter mindre energi totalt sätt.
Allt ovanför kan vara LCHF. Grillad fisk och grönsaker. Entrecote och sparris, Oliver, nötter, Kvarg och bär, ägg och bacon.
Blodsockret brukar klarar sig rätt bra vad man än väljer, och även om det är en viktig faktor, så är det inte bara det man ska titta på. Fett är väl inte så bra att äta, eller? Ja alltså, det beror också på hur man väljer att titta på den frågan. Det som många gör som äter LCHF är att de utgår från 80-talet – när vetenskapen skrämde slag på människor gällande fett. Det blev en överdriven rädsla för att äta fettet i jakten på anledningen till varför människor får hjärt och kärlsjukdom. Genom att jämföra med den felaktiga bilden av fett, så skapar man en diskussion som blir lite snedvriden. För även om det är korrekt att det inte är så farligt med varken fett eller kolesterol som vi trodde på 80-talet, så är det fortfarande inte det absolut bästa på jordklotet. Det är fortfarande vetenskapligt bevisat att den som byter ut mättade fetter mot fleromättade eller omättade kommer att få bättre hälsovärden. Det har alltså inte ändrats.
Sen spelar det fortfarande roll vad det är man äter, även om man plockar bort kolhydraterna. Exempelvis är bacon, salami, skinka etc en del av charkuterier, och dessa är sammankopplade med cancerrisk och andra hälsoproblem om de äts i för stor mängd. Så om du äter LCHF och börjar varje dag med bacon och ägg, eller om du börjar varje dag med ägg och grönsaker, så kommer din kropp må olika bra av det också. Det finns alltså en extremt stor variation mellan vad människor kan äta också inom loppet för en diet.
En person kanske steker en vit fisk i olivolja och äter en bönsallad till det. Någon annan äter salami och hallon, för hen är på språng. En tredje person har gjort en ungsbakad rättikagratäng med fläskkotletter till. Alla tre kan hävda att de äter LCHF. Det är lätt att föreställa sig att man inte mår bra av all slags LCHF mat, på grund av smak eller konsistens eller balans mellan fett och protein också. Det betyder inte att LCHF inte passar dig, det betyder bara att du behöver testa att äta andra saker inom ramen för det.
Dessutom verkar mängden tillåtna kolhydrater variera extremt mycket mellan olika personers uppfattning om vad som är rimligt. Det är verkligen enormt stor skillnad.
Men jag tänker inte slåss för LCHF, jag äter inte ens det själv. Jag ser ingen poäng med att addera fett till kosten exempelvis. Istället är jag övertygad om att man ska äta mer protein. Särskilt vid viktnedgång. Det är proteinet som gör att vi behåller vår muskelmassa, det är proteinet som hjälper till att bygga den också. Sen kan man kalla det LCHF också, men man behöver inte jaga fett. Det är för mig stor skillnad mellan att inte vara livrädd för fett, och att aktivt jaga det. Protein är mycket bättre för mättnad.
Det viktigaste är att dra ner på kolhydraterna oavsett vilken kost du äter. Det här är en sanning som jag nästan kan garantera att gäller alla. Fast, inte för att kolhydrater är dåligt så mycket som att det beror på att största andelen kolhydrater äter vi i raffinerad form. Det är maskiner som har tillrett dom, förberett dom och gjort att de hamnat i vattnet på din spis och gör sig redo för att kokas. Det är dessa vi framförallt vill ta bort, av flera skäl. Det första är att de höjer blodsockret och insulinnivåerna så mycket så att de bidrar till att göra att vi är mer sjuka. Det innebär att dom gör oss trötta, mer sugna på skräp, mindre energieffektiva, och detta endast för att de är goda. Ja, nästan bara därför i alla fall. För makaroner och ris, och andra saker man kan äta till maten är inte särskilt näringsrika. Det är mycket mer bukfyllnad, och det är synd om mindre nödvändig mat ska göra oss mer sjuka än vi redan är, tycker du inte?
I vilken omfattning du ska dra ner på kolhydraterna bör styras efter:
1. Vill du bli reverserad, hantera din sjukdom bra, eller bara göra det du absolut måste?
2. Tar du mediciner som hjälper till att hålla nere ditt blodsocker? Tar du mediciner som inte är bra att ta om man tar bort mycket kolhydrater?
3. Vilka blodsockervärden du får av olika matvaror
4. Hur sugen på saker du blir under dagarna
5. Hur mycket andra symptom du har på din diabetes
6. Hur väl det fungerar tillsammans med andra sjukdomar.
Men när någon säger att ”jag har testat LCHF det funkade inte för mig” så vet jag att det är fel. Det finns så extremt stora variationer att äta det på, att man kan garanterat säga att det inte räcker att prova på ett sätt, eller bara en gång. Dessutom är det många som provat men lagt till en massa fett. Testa utan det tycker jag. Fokusera på att äta riktig mat, en stor variation av grönsaker med alla de smaker och sorter och färger, rotfrukter och bär, kött, fisk och fågel. Ägg och keso kanske. Kvarg i rätt sammansättning. Det är omöjligt så att du inte skulle klara dig på det Vi har inte ens haft potatis här särskilt länge, och makaroner och ris ännu kortare tid. Det är inget måste för att överleva. Det är gott såklart, men det bidrar mestadels till ohälsa, inte minst om man har diabetes.