Jag är med i ett gäng forum där diabetes diskuteras. Det är en stor variation av frågeställningar som dyker upp i olika trådar. Nästan alltid finns det någon som hävdar att man ska ta den där frågan med sin vårdgivare. En försiktighetsprincip. Det är klokt förstås, men det berättar också om synsättet som många har på sin diabetes.
Hur stor del av lösningen på din diabetes ligger på vårdens bord egentligen, eller på vårdens ansvar. Det kan vara värt att fundera kring. När jag påbörjade min reversering så var det 0% vård, eller ja, kanske någon procent ändå eftersom jag testade mitt blodsocker och gick på återkontroller. Det var i alla fall en särskilt stor andel. Det betyder förstås inte att alla andra har det så – bara kul att ta det som ett exempel. Även den som behöver insulin kommer ju inte helt och hållet att kunna förlita sig till vårdapparaten, eftersom det blir viktigt hur insulinet tas, och vad som äts och hur man rör på sig också.
Poängen är i alla fall att en del av din sjukdom beror på din livsstil, och en del av den beror på vilka mediciner du har. Det betyder att en personlig tränare i många frågeställningar kan vara mycket mer lämpad att fråga än din doktor. Låter det konstigt? Det betyder inte att din personliga tränare är mer utbildad än din doktor, det betyder bara att de tittar på olika saker.
Så lägg inte alla dina problem till vården, om du inte absolut behöver det. Det är många av dessa saker som ska justeras med livsstil och med ihållande hälsoförändringar över lång tid. Gör det inte så mycket krångligare än vad det faktiskt är. Dessutom finns otroligt mycket kunskap tillgänglig för vem som helst att ta del av. Är du någorlunda källkritisk så kan du också ta till dig av den. Gör det! Ta ansvar för din egna sjukdom, och låt vården stötta dig. Då blir det riktigt bra resultat!
