Insulin beskylls för viktuppgång
Det är inte ovanligt att insulin påstås ge viktuppgång och vara rena ohälsan. Det är något som vetenskapligt gång på gång har motbevisats men det spelar ingen roll eftersom LCHF-rörelsen fortsätter att säga att insulinet är problemet. Hur kan två sidor vara så otroligt olika? Vad är det som gör att man inte kan komma överens? Det skulle väl inte vara första gången som en diet inte är helt överens med rådande vetenskap. Förstås. Det stora problemet är dock att man pratar om samma sak men från helt olika synvinkel.
Insulin är ett livsnödvändigt hormon
Det går inte att leva särskilt länge utan insulin. Det finns folk som blivit så illa tvungna att testa det förr i världen när man inte kunde ge patienter i behov av insulin det i sprutform, eftersom det inte uppfunnits ännu. Dessa patienter levde upp till tre år, men det var under förutsättningen att dom fick äta mest ister och alkohol, och några fick även några droppar opium. Det är helt enkelt dödligt. Alltså kan man inte säga något annat än att insulin måste vi ha – det går inte att vara utan.
Insulin bidrar till viktuppgång
Redan efter att ha läst den överskriften har dom flesta dragit slutsatsen att insulin nog kan vara problemet. Men insulin bidrar också till muskelökning, och en massa andra funktioner i kroppen. Utan insulin kan vi inte gå upp i vikt (det är därför typ 1 patienter ofta tappar några kilo innan diagnos) Det är dock inte bara fettvikten som inte går att lägga, även muskelvikten blir oerhört svårt att utöka om man inte har insulin. Så det är motsvarande lika dumt som att säga ”Mat bidrar till fetma” för det är visserligen också helt och hållet sant, och det är också helt och hållet sant att om alla som är feta helt slutar äta kommer dom sluta vara feta, men hur kommer det att funka? Är det hälsosamt? Nej. Det är en för simpel slutsats.
Detta har givetvis testats också, många gånger. Har du inte ett överskott av energi på något sätt, så kan du inte gå upp i vikt.
För mycket insulin då?
För mycket insulin hos den som är frisk leder till lågt blodsocker. Dessa personer får se till att dosera sitt insulin noga för att annars riskerar dom ett farligt tillstånd som faktiskt kan leda till död. Det är dock inte dessa personer som jag tänker på framförallt när jag tänker på för mycket insulin. Istället tänker jag på insulinresistens. Det innebär att kroppen svarar sämre på sitt egna insulin, och eftersom den gör det så behöver kroppen göra mycket mer insulin för att få samma effekt. Dessa personer kallas insulinresistenta, och många av dom är också diabetiker. Inte alla dock. Kerstin Brismar estimerar att 20-40% av befolkningen skulle kunna ha insulinresistens, alltså har dom också för mycket insulin i sina kroppar. Dessa personer har oftast lättare att gå upp i vikt, och dom är oftast redan överviktiga. Det betyder att den som vill se insulinet som en bov i dramat får ytterligare bevis för att insulin ger viktuppgång, för många som är tjocka har mer insulin än andra.
Här blir det lite krångligare
Personer med dåligt insulinsvar brukar nämligen också drabbas i högre utsträckning av hunger och sug, och därför blir det också svårare att kontrollera kosten. Det är också så att kroppen kan tillfälligt bli bättre på att ”spara på fett” på grund av dom höga insulinnivåerna, så om vissa måltider blir för kaloririka kan det tänkas att en person med högre insulinnivåer sparar mer av överskottet än en annan person. I dessa fall skulle personerna helt klart ha en bättre vikt om man bara fick ner deras insulinnivåer, det är sant! Det är dock grundproblemet insulinresistens som gör detta, och att det skapas mer insulin är kroppens svar på det. Alltså är det snarare mer rimligt att se insulinresistensen som anledningen till viktuppgång – och i förlängningen det överätande som vi tenderar att göra, inte minst då när resistensen är som högst, för då är suget som högst, och då är kroppen som bäst på att lägga på sig fettvikt. En väldigt ond cirkel.
Ät vad du vill, och reglera din insulinpenna efter det!
Så har ju typ1 diabetiker ofta sagt. Det är liksom bara att ta mer insulin, insulin är ett kroppseget hormon så det kan inte vara farligt. Det är så många har tänkt (förutom då förstås om man får lågt blodsocker) Men det är faktiskt så att insulinet i sig också är farligt i högre doser. Det finns kopplingar mellan insulin och neuropati exempelvis, men också insulinnivåer och inflammation i kroppen. Dessutom leder mer insulin till mer insulinresistens.
Det är alltså en rimlig slutsats att säga att insulin är superviktigt, det leder inte till viktuppgång, men det kan däremot påverka faktorer i kroppen som gör att du äter mer, och att du får högre risk att lägga på dig mer av den maten du äter. För mycket insulin är helt enkelt inte bra.
Så hur kan man göra om detta till sitt vardagliga liv?
Ät inte för mycket saker som kräver en massa insulin. Det är väl den enkla slutsatsen. Hur många saker det är det vet du bäst själv, som diabetiker har du ju dessutom stödet av en glukosmätare så att du kan kika på det. Är du typ 2 diabetiker så vet du ju att din kropp överproducerar insulin redan, att då sikta på lite lägre värden jämfört med dom som vården har gett dig är bara klokt. Den som är typ 1 diabetiker behöver också fundera kring vilka mängder som den nyttjar. Det blir mer vanligt med dubbel diabetes där man har både typ 1 och typ 2 diabetes på grund av fetma. Där kommer insulinresistensen in också. Det finns faktiskt fall där människor t.om haft trippel diabetes. Även om detta inte nödvändigtvis bara har med insulinresistens att göra så finns det med tanke på kunskapsläget idag ett värde i att ha normala insulinnivåer även via penna. Samtidigt så ska detta inte tolkas som att insulin är dåligt, för det är det inte. Det är ett fantastiskt hormon som bara ska doseras lagom. Ungefär som allt annat här i livet.
