Balans i extremerna

Nog kan vi föreställa oss att man får stå över ett träningspass ibland? Visst? Inte behöver man drabbas av panik för att det visade sig att man inte riktigt hann med att genomföra det träningspasset som man planerat. Livet är ju så, att ibland fungerar det inte. Jag upplever att det finns stor förståelse för det. Vi kan inte bli hetsiga.
På samma vis kan vi också behöva få ”spåra ur” lite i vårt ätande ibland, inte sant? Det har varit en lång vecka, nu knackar fredagen på dörren och vi tycker att idag kan vi göra ett litet undantag. Inte är det något konstigt med det. Sånt händer, och det måste få hända. Det gör ingenting att man mellan varven går ifrån det som är standard. Eller hur?

På andra sidan av den här skalan då blir det helt plötsligt ett annat ljud i skällan. Jag tycker det är oerhört intressant. Hur reagerar vi om någon gör ett andra träningspass samma dag? Känns det lite hetsigt kanske? Du har ju redan sprungit, ska du då vara med på fotbollen också? För att inte tala om motsatsen till att äta en massa saker – nämligen att inte äta något alls. Jag hör min mammas ord om att man inte får hoppa över måltider, och jag ser i forum och överallt i diskussioner att det är viktigt att äta regelbundet. Annars kan det gå på tok.

Nog är det uppenbart att det inte finns någon balans i detta. Kanske är det framförallt för att vi har lättare att se vad som händer med den som tränar för mycket, eller äter för lite än motsatsen. Kanske för det tankarna till hets och svält medans att överäta och att skippa träningen inte alls är lika oroande. Det kanske finns en naturlig förklaring. Jag vet inte, men jag vet helt säkert att ska vi ha en balans så behöver vi också ha en balans bland extremerna. Den som är sjuk ska naturligtvis inte träna, men om man står över av andra anledningar kanske det inte gör något om man också kör ett lite längre pass, eller t.om dubbla pass mellan varven i samma utsträckning? Är det inte rimligt att man hoppar över ett kvällsmål lika många gånger per månad som man överäter ett kvällsmål. Hur ska det annars blir balans? Om alla undantag hamnar på minussidan när det gäller hälsa och kondition så kan det inte bli balans.

Det är uppenbart att vi har en snedvriden syn på kost och motion, och vi behöver vi uppmärksammade på alla små detaljer som gör att vi fortsätter att ha det. Nästan alla är oroliga för att personer som tränar mycket ska träna ”för mycket” trots att dom inte ens är i närheten av att göra det. Samtidigt är ingen orolig för att någon äter ”för mycket”. Kanske i vissa extremfall, men annars har vi väldigt lätt att se mellan fingrarna när undantagen går i ohälsans tecken.



matches against purple background
Undantagen kan inte bara vara dåliga för oss – ibland kanske dom kan vara bra också. Photo by JJ Jordan on Pexels.com