Det går inte att bli frisk från diabetes, den är kronisk! Det brukar vara svaret många ger när man diskuterar huruvida man kan bli frisk från typ 2 diabetes eller inte. Det här inlägget handlar inte om att övertyga dig om att man kan bli det, för det vet jag inte. Jag vet att jag har blivit det, men jag ser det som en tillfällig sak. Jag går inte runt och tänker att jag kommer klara mig resten av livet, det kanske kommer tillbaka. Men de fem år jag fått nu har varit helt fantastiska. Så det är värt det ändå.
Problemet när man pratar om dessa saker är att det är väldigt svårt att definiera vad det egentligen betyder att vara frisk, och jag tänkte erbjuda min syn på saken. Detta är alltså min syn och det kan vara helt fel. Men själva idén att man måste följa insulinets nivåer och utveckling är jag helt säker på att är meningsfullt. Observera att detta endast handlar om de 90% av typ2-diabetikerna som har fått insulinresistens som är reversibel.
Titta på bilden, blå är insulin och röd är blodsocker.
Det är Fas 1 som många människor redan befinner sig i i, det har testats framförallt i andra länder, men det är inte orimligt att 20-40% av befolkningen skulle kunna vara insulinresistenta. Alla dessa blir dock inte diabetiker.
Fas 2 innebär att insulinresistensen har börjat påverka blodsockret så pass mycket att du blivit prediabetiker. I Sverige blir man inte det förrän man fått 6 i värde, men i USA är det 5,6 som gäller. Jag tycker att det är en bättre siffra att sikta på.
Fas 3 så har diabetes manifesterats.
För att jag ska kalla dig frisk kan du inte bara under ett par månader äta lågkolhydratkost och få ner blodsockervärdena. Du måste kolla dina insulinnivåer, och du måste klara av att äta kolhydrater. Annars är inte kroppen återställd. Men det spelar ingen roll om jag kallar dig frisk eller inte, eller om du gör det. Det du bör känna till är att om det tar 10-12 år att manifestera en diabetessjukdom så kanske det i alla fall tar en tredjedel av den tiden att reversera den, eller hälften. Kroppen behöver bygga muskler, få bort fettmassan och på cellnivå måste kroppen vänja sig vid lägre blodsockervärden och bli stabil. Min personliga upplevelse är att det tog ungefär två år innan kroppen kändes normal efter min diagnos. Då körde jag sten-hårt med både kost och motion, 5-6 gånger i veckans träning och stenhårt kostschema. Därför tror jag att det skulle ta längre tid för den som har ett lägre tempo också.
Så jobba på, och ge inte upp! Det tar tid, men så länge som du jobbar åt rätt håll så håller du på med en reversering. Kom ihåg det! Kom också ihåg att låt oss säga att ditt blodsocker ”aldrig blir bättre”. Du kanske alltid vaknar med 6,0 i blodsocker, men går ner i vikt och tränar mm. Det kan vara så att din kropp behöver mindre och mindre insulin för att nå det värdet, så det kan fortfarande vara av godo!
Ha en fin helg!