Luften är tung och fuktig och himlen har ett grådassigt dunkel över sig. Trots att det inte är kväll ännu så verkar allt vilja påminna om att det när som helst är det. Det är blött i luften och på marken.
En bit nedanför resten av markhöjden finns gräsplanen. Den är omgiven av träd och buskar och den är ojämn, någon skulle säkert säga att den är som en åker, men det är bara något man säger. Det märks att den tagits hand om på ett omsorgsfullt sätt och ändå har naturens egna krafter skapat variationer i den. Där målvakterna stått har jorden kommit fram i små pölar och eftersom planen har flera olika matchplaner beroende på hur många års erfarenhet av livet spelarna har, så finns det flera pölar att finna längs med den gröna ytan.
En kvinna befinner sig framför det större målet. Att hon är varmare än omgivningen avslöjas inte på något annat sätt än att luften som hon andas ut blir ånga framför hennes ansikte. Hon siktar på det stora målet och skickar iväg ett skott. Hennes rörelser är sen länge intränade, benen, armarna och kroppen vet precis hur dom ska förflytta sig i förhållande till varandra. Det är ett maskineri som avslöjar många års träning. Man kan föreställa sig många års drömmar. Många förluster och många vinster. Många strategiska tankar och säkert tankar om att det är dags att sluta. Men hon är kvar. Den som tror att det är en slump att hon befinner sig här just nu har aldrig förstått hur sport fungerar. Hur den etablerar sig i oss människor som något som ibland är större än oss själva. Hur det kan kännas viktigare än att andas att man lyckas få in det där målet, eller hur den nöjdhet som uppstår i kropp och själ manifesteras efter att vi är färdiga med dagens träning. Hur den förenar oss.
Några som ser det som sker på planen ser bara ett skott som missar. För det missar. Men kvinnan vet att det är så mycket mer. Trots det hörs frustrationen hela vägen över sjön bakom skogen.
Folk dyker upp till planen från olika håll, någon kommer med sin bil och använder skyddet av sin baklucka som ett tillfälligt omklädningsrum. Någon har joggat ner, kanske för att dom bor nära eller kanske för att dom vill förbättra sin kondition. Någon kommer med cykel. Någon kommer inte själv, utan har med sig sin bror eller sin fru. Någon är osäker på om dom får vara med – kanske är det personens första träning. Någon rör sig atletiskt, snabbt och ivrigt. Någon är trögare. Det är mest män, men inte bara. Det är mest svenskar, men inte bara, det är mest vuxna, men inte bara. Här finns en känsla av att alla får vara med.
Det var 10 år sedan som Envikens IF hade ett seniorlag. Det finns knatte och ungdomslag i alla olika dimensioner och det är fullt med verksamhet på planen hela veckorna under säsong. Det är fantastiskt, men dom äldsta ungdomarna, och de vuxna som vill mer än att bara träna har inte riktigt någonstans att ta vägen. Så detta året startade vi ett seniorlag.
Det hela började med att Johanna och Marit bestämde sig för att starta upp “Gänget” – en motionsform av fotboll där alla skulle kunna vara med. Där inte kön eller ålder skulle vara det som styrde, där målet inte var en homogen grupp utan snarare motsatsen. Det var fem år sedan, och verksamheten har pågått året runt sedan dess. Inomhus i vår fantastiska sporthall och utomhus på gräsplanen som Leif så omsorgsfullt har hanterat.
Det har varit en resa för samtliga inblandade, som lag, jag menar många saker som skett när vi var små och spelade pojkfotboll, saker man ropade, beteenden, behövde förändras. Det här skulle vara för alla – inte enbart för dem som kunde fotboll. Tonen sattes så tydligt av dessa uppstartare – vi ska inte vara otrevliga, vi ska inte vara oschyssta, vi ska ha en gemenskap. Även om vi mellan varven misslyckats med det medans vi försökt att bli bättre människor så har vi alltid kommit tillbaka till det. När vi frågade medlemmarna vad dom tycker att är viktigast med att spela tillsammans svarade mer än 7 av 10 att vi har roligt tillsammans. Det är där vi vi vill vara.
Men det går inte att undgå dom individuella resor som så många har genomgått. Det kan absolut handla om att man tappar några kilo, blir i bättre form på det sättet, men långt ifrån bara det. Några har blivit mycket bättre på fotboll. Nån har en lång erfarenhet om att vara vinstfokuserad och att man kommunicerar på ett tufft sätt med varandra och nu behövt se det på ett helt nytt sätt, och lyckats med det! Någon har för första gången varit med som ledare. Någon har varit helt osynlig i byn tidigare men nu är en självklar del av hela verksamheten. Någon har spelat tävlings fotboll för första gången i sitt liv. Det har varit fantastiskt att få följa alla dessa individer.
Vi har haft en jättestor variation av spelare med oss, och vissa kommer under vissa perioder, vissa är alltid där och vissa kommer så snart som deras skador har läkt. Men väl över 70 olika individer har deltagit i aktiviteterna. Vi har spelat två-mål varje träningstillfälle, och tränat 1-2 ggr i veckan året runt. Som mest har vi varit närmare 30 personer samtidigt, och ibland har 5-6 stycken fått springa arslet av sig någon sen kväll i sporthallen för att det både har varit Leksandsmatch och fotbollsmatcher på TV.
Men nytt för i år är alltså att vi har skaffat oss seniorlag. Förstås en jätteutmaning för oss som dels inte har den rutinen och vanan, men också eftersom vi hamnade i en serie med väldigt långa resor. Hur ska vi ta ut laget? Vem ska ta ut laget? Vem ska ta hand om tvätten? Hur gör vi med dom som jobbar borta? Ni förstår att det finns en rad andra frågeställningar som vi har försökt att reda upp under resans gång, men vi kom i mål tillslut. Vi genomförde hela säsongen utan några oegentligheter, och vi utökade vår spelarbas något. Några vill vara med nästa säsong som en del av grundlaget, och några testade på bara för att inse att det inte var för dom. Vi kom sist men vi kom i mål.
Vi vet att verksamheten kommer att fortsätta. Det är oundvikligt. Självklart kan det vara så att vi får återgå till träningar om vi tillsammans inte kan se möjligheten för matchspel – men det tvekar jag på. Det är många som vill, det finns ett genuint intresse i byn.
Förhoppningen är förstås att det här året får representera vändpunkten, där 10 års av fotbollsfrånvaro på seniornivå i Envikens IF tar slut. Det är det som är visionen.
Just nu håller vi på att utarbeta nästa års säsong utomhus. Vad ska vi ha för målsättning? Vilka är intresserade av att vara med? Vilka vill spela matcher? För dom andra, som vill motionera kommer fortfarande att ha sin plats säkrade. Vi har däremot funderat kring om vi ska utöka dessa två-målstillfällen med lite teknisk träning för den som vill. Visionen som Johanna och Marit satte för fem år sen ska äras och behållas. Alla ska få och kunna vara med på träningarna. Men matcherna kommer inte alla varken kunna eller vilja vara med på, och det är helt okej.
Vi kommer inte heller att gå ifrån att Envikens IF seniorlag ska vara det trevligaste och härligaste gänget att spela med. Det ska vara skitkul även om vi förlorar.
Självklart ska vi också kunna ge varandra feedback och kritik, det är inte det som vi pratar om här. Men det ska göras på ett respektfullt sätt, och vi ska alltid se till stämningen är hög. Det är superviktigt. Vi ska absolut sikta på vinst, men vi förstår att vi inte blir bättre av tråkiga attityder eller av stränga ord. Som bäst blir människor när dom känner sig trygga och fria, det är då människor växer. Därför kan man önska att vinna, och behålla viljan att vinna helt och hållet utan att för den sakens skull tappa stämningen. Det är tråkigt att förlora. Men det är inte hela världen.
Dessutom ska det vara uppenbart att vart du kommer ifrån, vad du har varit med om, vad du tror på för gud, eller vilka du ligger med inte spelar någon roll hos oss. Det är fotboll som är fokuset, och fotboll i gemenskap. Ingenting annat.
Låter den här verksamheten som något du vill vara med på? Kanske som motionär, som spelare, ledare, administratör eller något annat sätt som inte nämns här? Hör av dig! Du kan ringa till Kim 073-0299448 eller Marit 073-0390880 för att få mer information, eller gå med i vår facebookgrupp Gänget Enviken Fotboll & Innebandy | Facebook