Ni vet hur det är när man pratar om diabetes. Vi säger små korta klyschor och dom flesta av dem baseras på fakta. Men frågan är vad dom egentligen gör med vårt beteende.
”Diabetiker kan äta allt, fast med måtta!”
Ja, är det inte problemet från första början? Att det inte varit måtta? Jag vet inte om det hjälper att uppmuntra att man kan äta allting – eller om motsatsen är mer hjälpsam dvs att man ska undvika vissa saker. Men helt klart är att vid punkten för diagnos är man oftast otroligt otålig för mycket, och då kanske man inte ens kan äta allting med måtta.
”Diabetiker måste äta regelbundet”
Det här stämmer säkerligen att människor gynnas av regelbundenhet för kontroll. Men regelbundenhet betyder inte att man måste äta sex gånger per dag. Problemet många har är ju att laga mat. Så att stänga dörren för att t.ex fasta eller fasta 5:2 tycker jag är väldigt tråkigt. Det finns absolut medicinska behandlingar som gör att man måste tänka på ett annat sätt dock.
”Det är jätteviktigt att ta sina mediciner”
Denna mening är sann. Vi ska följa vårdens anvisningar om mediciner, men vi högaktar medicinerna. Pratar om dom, optimerar dom, resonerar om vilken sort som kan vara bättre. Samtidigt lägger vi otroligt lite tid på det som faktiskt ger DIREKT och JÄTTESTOR förändring; Kost och motion. Så jag tog med den här meningen för att vi måste flytta fokuset till vad som är viktigt.
”Min sjukdom är genetisk”
För det första; Dom allra flesta diabetikers sjukdom är genetisk. Men har du verkligen kollat upp det? Eller har du sagt till din läkare att din mamma eller pappa eller nån annan släkting också haft det och hen har meddelat att det är genetiskt? För det är också väldigt vanligt att familjer drar på sig samma typ av livsstilssjukdomar eftersom dom hanterar livsstil på ungefär samma sätt. För det andra; Om det nu är genetiskt, vad menar du med det? Att du inte är ansvarig för din sjukdom? Att du är mindre ansvarig för din sjukdom? Mitt förslag är att släppa det där helt. Det är här och nu, och det är ditt ansvar att få ordning på. Du kommer fixa det!
”Man måste väl kunna äta vanlig mat”
Detta sägs ofta om bröd, makaroner eller potatis. Det finns andra exempel också. Men det sägs på ett sätt som att ”jamen jag äter sånt som andra äter, så inte mitt problem om det inte funkar.” typ – Tänk inte så. För det första måste vi med allra största sannolikhet omvärdera vad riktig mat är. Kanske äta som man gjorde för 1000 år sedan istället? I alla fall se till att vi har riktiga råvaror och att vi äter riktig mat. Men sen kan det ju hända att vi tillfälligt måste äta på ett annat sätt för att få kontroll på sjukdomen. Då får man kanske stå över saker som inte verkar fungera särskilt bra för blodsockret.
”Man måste ju leva också!”
Detta sägs när människor tar beslut som kommer missgynna deras hälsa. Hur går det ihop? Om vi ska kunna leva länge, och hälsosamma, så måste vi kunna stå över saker som är dåligt för oss. Föreställ er en alkoholist säga samma sak. Vad gör det om hen dricker en öl när det är sommar och gröna skogar? Den där enskilda ölen spelar ingen roll. Jag menar inte heller att ni aldrig mer ska äta något gott, men fundera över om det kanske är mer mening i att faktiskt ta tag i hälsan från grunden helt och hållet, så att när ni väl äter något som inte är jättelämpligt kan kroppen hantera det.
”Sjukdomen kommer tillbaka om du lever som vanligt igen”
Detta nyttjas många gånger för att säga åt folk att dom minsann inte är friska. Jag tycker det är bakvänt. För att leva som vanligt var att bli sjuk, så man får ju lov att tänka om vad ”vanligt” är. Kanske kan börja med att leva efter vad livsmedelsverket och WHO rekommenderar, och sen börja prata om vad som är vanligt och inte? Det tar många år att manifestera diabetes. Självklart ska vi inte tillbaka till grundläget, men om vi lever som vi ska så kommer många att kunna hålla sig friska. Om en rökare får lungcancer, och blivit frisk, föreställ er att någon skulle säga ”Ja fast om du börjar röka igen så kommer du säkert få tillbaka sjukdomen” eh, ja? Det är som att vi inte vill låta andra människor tillfriskna. Vi vill att dom ska se världen lika mörkt som oss själva. Framförallt efter samtalet med professorn på Fråga doktorn fick jag det bekräftat. Patienter som varit insulin och medicinfria långt över 20 år. Det är inte skrivet i sten att det blir så.
