Men det närmaste jag verkar komma är viktnedgång. Eller nästan.
Det är viktigt att minnas att alla diabetespatienter är unika. Men en stor del av de diabetespatienter som finns är överviktiga. Somliga delvis, somliga har bara en överdrivet låg muskelmassa i förhållande till fettmängd, och somliga kraftigt. BMI är det begreppet som nyttjas i läkekonsten, och det innebär egentligen bara massa. Men vad den massan beror på är helt ointressant inom den termen. Men rent krasst kan man ha nästan ett normalt BMI och samtidigt ha övervikt.
Det har att göra med att många av oss saknar muskelmassa. Säg att du är 165cm lång och väger 65kg. Det ger dig ett BMI på 24. Alltså inom normala gränser. Låt oss då leka med tanken att du har 5 kg mindre muskler än normalt, på grund av stillasittande, kost och annat. Så är din fettvikt 5kg mer istället. ”Övervikten” på den personen skulle motsvaras av en person som vägde 70kg, och då istället nästan ha 26 i BMI. Dessa siffror kan givetvis laboreras med hur mycket som helst, men här blir BMI en fälla som lurar oss att tro att vi är i god form.
Tvärtom kan det också vara förstås. Även om jag inte helt håller med så skriver min läkare såhär i min journal
”Vikten visar fortsatt BMI så som vid övervikt men bedömningen är att detta till mångt och mkt beror på stor muskelmassa. Informeras om att det inte finns något behov till ytterligare viktnedgång i dagsläget”
Jag tror dock att jag skulle gynnas av ytterligare viktnedgång, men det är intressant det som skrivs. För om vi istället för att bara prata om övervikt och fettvikt, pratar om förhållandet mellan muskelvikt och fettvikt så blir allting lite mer intressant. Jag har numera ett långtidssocker på 30 – det har blivit lägre, trots att jag numera äter havregryn, frukter, en viss andel bröd och potatis. i stora mängder. Jag äter nästan dubbelt så mycket kolhydrater som för ett år sen, och året innan det åt jag knappt en tredjedel av det. Jag ligger runt 180g kolhydrater per dygn nu, låg på 90-120g för ett år sedan, och innan det låg jag oftast runt 10-30g kolhydrater per dygn. Otroligt lite alltså, det som diabetesvården kallar för ”Extrem lågkolhydratskost”
Men kostarten verkar inte vara det viktigaste, även om den som är kraftigt insulinresistent kommer ha svårt att äta tallriksmodellen, så verkar viktnedgången, eller som jag nämnde innan förhållandet mellan muskler och fett vara den enskilt viktigaste faktorn för att få ner sockervärdena. Jag har ju alltså sen januari gått ner 6 kg i vikt, samtidigt som jag (nästan) fördubblat intaget av kolhydrater. Jag äter mer mat överhuvudtaget också. Men jag har tappat fettvikt, och fortsatt att öka i muskelmassa. Alltså är allting inte alls kolhydraterna, även om man enkelt kan tro det till en början.
En extrem lågkolhydratkost kan dock hålla nere blodsockervärdena utan viktminskning, vilket kan vara fördelaktigt för den som inte orkar eller förmår (eller faktiskt inte har någon vkt att gå ner) men viktreduktionen är det centrala. Det och kanske då muskelbyggandet. Rent krasst så ökar ju muskelmassaprocenten bara man minskar fettprocenten, så vill man inte gymma så behöver man inte göra det. Men det kan vara av värde att inte banta bort muskelmassan i vilket fall som helst. Det finns ganska mycket studier på hur det kan gå till, och man kan väl säga att det handlar mestadels om att äta ordentligt med protein.
Siffrorna ser lite olika ut, men kring 1.0g protein per kilo och dag är bra att sikta på för att stå still i muskelmassa, vill man öka ska man man närma sig 1.4-1.6g per kilo, och förstås träna därtill. Vid viktnedgång så tycks det vara extra viktigt att äta ordentligt med protein.
(Läs mer https://traningslara.se/proteinintag-vid-viktnedgang/ )
Hittar ni attityden till det – försök att gå ner i vikt. Det kan finnas många år framför er där ni kan må väldigt bra, kanske slippa mediciner, eller bara leva längre på grund av det.
När det gäller styrketräning, så behöver det inte vara särskilt krångligt, och även om jag förstår att alla faktiskt inte kan eller förmår, vill jag passa på att tipsa om övningar som verkligen sätter fart på byggandet. För det sätter också fart på det hormonella systemet i kroppen, särskilt när det gäller testosteron och byggarhormoner. Något man ser hos folk med metabola sjukdomar i underskott. (Läs mer http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=12806 )
Simpla övningar som du kan göra både hemma och på gymmet. Lär dig tekniken, och lyft tungt! Filmerna kan hjälpa dig att komma igång, och du kan köra de här övningarna ett par dagar i veckan (med lite vila mellan)
Lägg på en vikt så att du max kan lyfta vikten 12 gånger, och minst kan lyfta den 4-5 gånger. Ge det ett par veckor först att träna tekniken. Fråga någon om hjälp!
Marklyft
Knäböj
Stångrodd
Bänkpress
Militärpress