Olika metodik för att vända sin diagnos

Det finns lite olika strategier för att vända sin diabetes typ 2 diagnos. Hurvida vi får kalla det för reversering eller tillfriskning ännu är dock omtvistat. Eller egentligen inte. Diabetes ses som en kronisk sjukdom, ändå är det väldigt många som får sina symptom att backa.

Det har på senare tid talats en hel del om Mosley, och hans strategi för typ2-patienter. Det är superpositiv, och därför så vill jag bara passa på att nämna det här med att metodiken inte spelar så himla stor roll – det är resultatet vi är ute efter, eller hur?

Det har ingen betydelse vilken metod du använder för min del, men det kanske har det för din egna del. Det är därför jag vill göra det supertydligt att troligtvis är ingen av metoderna bättre än den andra, mer än om man utför dem helt 100% perfekt. Vilket troligtvis ingen av oss kommer att kunna göra ändå, så det viktigaste är att vi hittar vår approach och kör på den. Några av oss vill ha snabba resultat för att bibehålla motivationen, då kan man köra på en mer aggressiv approach, några vill förbättras men har inget behov av att droppa snabbt i vikt, och då fungerar en annan approach.

Det centrala är viktminskning för många av oss. Viktminskning är egentligen väldigt simpel mattematik. Mängden energi du stoppar i dig måste vara mindre än mängden energi som du gör slut på. Det här är dock riskabelt att säga, eftersom personer då kommer säga ”Du behöver röra på dig mer bara, sluta larva dig med maten” och nej. Det är int alls så enkelt. Träning och motion är suveränt för hälsa, men det är inte särskilt imponerande för viktminskning. Det är viktigt att vara medveten om det, för annars låter det som att ”den som inte tappat vikt har varit lat” och det är fel fel fel. Träning och motion kan nyttjas som en bonus till en eventuell diet, men ingenting annat. Kom ihåg det, och tänk inte att du ”inte har tid” att gå ner i vikt för du inte hinner träna. Träningen är inte central, men hitta gärna tid för den ändå 🙂

IMG_20180310_094130

Viktminskning? Men jag är inte ens tjock! Det kan vara så att din sjukdomsbild inte kommer att förbättras av viktreducering, det vill jag säga först. Det är fortsatt en stor andel människor som har problem kopplat till vikt och fettlever, men du kan vara ett undantag. Men när det gäller fetma och övervikt, så räcker det att du är fet på fel ställen. Det är svårt att hitta siffror på det, men några siffror jag har hittat säger 10-20% av de som har fettlever är också normalviktiga. Det betyder att du likaväl kan vara en av dessa.

Att begränsa intaget av energi leder till fettminskning och det leder också till fettminskning på levern. Vart fettet förbränns först är ingenting vi kan bestämma dock, men någonstans läste jag att 10% av ens kroppsvikt i alla fall måste bort innan man ser några förändringar. Det är möjligt att den siffran stämmer på mig också. Men som sagt, strategierna är lite olika.

Mosley är en agressiv approach som kommer ge dig snabba resultat, det som kan ifrågasättas med den metoden är hur det blir när man ska återgå till vanlig mat. Det kräver också ordentlig karaktär att ligga på ett sånt extremt underskott som man gör. Det är dock inte farligt, och resultaten kommer fort som sagt.
LCHF innebär att man inte tar så mycket hänsyn till kalorierna, utan istället till kolhydraterna. Det kan göra det enklare att dieta då, eftersom du kan äta dig mätt i en större utsträckning och få ett balanserat socker av det. MEN du måste ligga på underskott för att angripa dina fettceller och gå ner i vikt här också. Dessutom vet vi inte hur kroppen accepterar att äta väldigt fettinnehållande mat.
Vanlig kaloribantning fungerar också. Är du på underkott så är du på underskott. Passar dig som inte vill äta fett, men inte vill gå så hårt på det hela som Mosley.
Fasta är också ett kapitel för sig. Fastan är väldigt bra för fettlever enligt studier, men fasta är jobbigt, och kanske inte alls passar alla. Å andra sidan kanske man kan leva lite mer fritt andra dagar, fasta är egentligen ännu mer aggresivt än Mosley, men också mycket jobbigare. Man kan fasta varje dag, eller några dagar ibland. Det är valfritt. Fastan fungerar viktminskande också eftersom man aldrig kan kompensera för 16+ timmars fastande med mat, om man inte äter extremt överdrivna mängder förstås.
Träning – men vänta nu. Du sa ju just att träning inte är särskilt effektivt. Det sa jag, och det stämmer för viktminskning. Men träning har andra effekter som är eftersträvansvärda. T.ex att man får mer muskelmassa, och ökar behovet i musklerna för glukos. Det ger ingen permanent reversering (eftersom musklerna måste vara kvar för att det ska fungera) men kan vara skönt på vägen. Dessutom kan man väl ha som mål att behålla en del av de extramusklerna som man lagt på sig, det tycker jag!

Med det sagt tycker jag att blodsockerkontroll är det viktigaste för att lyckas gå ner i vikt, och det kan man få med alla metoderna egentligen. Min strategi kan du läsa om här

Ju fler sätt vi hittar att komma i reversering av sjukdomen ju bättre är det. Därför tycker jag utmaningen ska vara att försöka på ett så objektivt sätt som möjligt beskriva metoderna som vi vet att har fungerat för olika personer. Det är dumt att såga vissa idéer för de kanske passar superbra för andra människor. Det som fungerar för mig kanske inte fungerar lika bra för dig, och det beror på att även om vi ”bara ska äta mindre energi” så är vägen dit otroligt snårig och man måste hitta ett sätt som fungerar. Sen ska vi komma ihåg att för en patient kanske viktreducering tar bort 100% av symptomen, medan för en annan patient kanske deras sjukdomsbild inte ens förändras. Gör det inte till en tävling, snarare att vi peppar varandra att försöka hitta en väg till ett bra liv med sjukdomen.