Det varnas inte bara för höga blodsockervärden, även om det också är en faktor. Men nu pratas det om metabol kontroll. Någon direkt definition är svårt att hitta på just metabol kontroll, men diabetes.se ger en version
Den anges som den viktigaste faktorn för att undvika akuta och kroniska komplikationer. Akuta kan man ju förstå, blir man inte låg så blir man inte låg. Men att det även påverkar de mer långvariga är väl mer intressant. Det är ju det som skiljer diabetiker från icke-diabetiker, blodsockerkontrollen. Vi har hjälpmedel, absolut, men att tänka sig att ha samma typ av blodsockerkontroll som en icke diabetiker är nog orimligt.
Så jag kikade runt bland lite andra källor, mer specifika problem. Det var intressant det jag hittade. Här om njurar.
Om ögon
Diabetesfötter har likartade rekommendationer.
Även hjärta och kärl;
Det är inte bara ett alternativ till en behandling, utan läggs ofta fram som en av de enskilt viktigaste sakerna för att förbättra situationen. Neuropati har samma typ av argumentation. Det är alltså så att inte bara höga värden är problematiska, utan värden där vi inte är balanserade. Oavsett om vi får ner värdena rätt snabbt efteråt eller inte.
Jag tycker det är lite beklämmande, för samtidigt så ser vi att läkare och diabetessköterskor släpper på vilka nivåer som är lämpade för patienter. ”Lite högre är väl ingen fara” och såna saker. Det är visserligen funktionslöst att stressa upp en patient som har problem med sitt blodsocker, det förstår jag också, men det är nog också viktigt att förklara för en patient att blodsockernivån, och det faktum att det inte åker upp och ner, är fundamentet i att ge sig själv så goda förutsättningar som möjligt.
Inte nog med det, hur är det med kostrekommendationerna egentligen? Har vi gått igenom dem tillräckligt för att kunna säga att de är de bäst lämpade? Jag är tveksam, men jag är inte heller någon djupt rotad lchf. Jag tror däremot att ett minskat kolhydratintag kan jobba på flera nivåer, dels behöver vi mindre insulin då. Vilket är bra för att minska risken för spikar, risken för gummibandseffekter och risken för att bli resistenta mot insulin.
(http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/faerre-kolhydrater-baettre-insulinkaenslighet-paa-bara-en-dag/)
Men nog är det intressant, att vi vet att blodsockerkontroll är så himla viktigt. Samtidigt rekommenderas kost som gör att blodsockret höjs markant även på friska. Müsli finns förstås i olika skepnader, men det är ett sånt exempel. Vi blir också skrämda av andra livsmedel, proteinrik kost ger cancer, fet kost ger hjärt och kärlsjukdomar. Ändå är det blodsockerkontrollen som är det fundamentala när vi kikar in på sjukdomarnas riskfaktorer. Jag måste säga att det känns inte som om ändarna håller ihop på dessa rekommendationer.
Sen behöver vi röra på oss. Träning och viktminskning kan vara de två mest intressanta sakerna förutom kosten att leka med. Kom dock ihåg att särskilt som läkemedlsbehandlad diabetiker kan det ta sin tid att hitta balansen, och många andra faktorer spelar in på hur blodsockret svarar. Men med kost och träning har vi i alla fall en god grund.
Eftersom det knappast går att diskutera detta utan att få en stämpel så kommer en liten friskrivning här på slutet:
Jag äter inte LCHF kost.
Jag förespråkar ingen särskild typ av lågkolhydratkost, men jag tror att lågkolhydratkost (ingen extrem form, utan samma som socialstyrelsen rekommenderar vid diabetes) är vädigt nyttigt för oss människor.
Insulin är inte farligt, eller negativt. Jag tror bara att det är bra för blodsockerkontrollen om vi inte behöver trycka i för stora doser.
Jag är TYP2:a och jag har läst väldigt mycket forskning och om all typ av diabetes, jag är ingen läkare och har i teorin inte en aning om vad jag pratar om.
Källor
http://www.diabeteshandboken.se/inneh%C3%A5ll/31.-hj%C3%A4rta-k%C3%A4rl-13755379
https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/sa-paverkas-kroppen/ogon/
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1531
https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/sa-paverkas-kroppen/njurar/