Det är ingen hemlighet att jag ätit LCHF och att jag via den kosten blivit väldigt bra i mitt blodsocker. Men nu när träningen ökas på vet jag inte om det håller längre. Eller så kanske jag behöver tänka om.
Mitt första bekymmer med en väldigt lågkolhydrat kost är att jag blir yr i skallen på gymmet. Jag vet, ta saltshot, ät magnesium, och allt det där. Jag har gjort det, och det blir bättre. Löpning och fotboll är oproblematisk på LCHF, men styrketräningen är bottennapp. Det går inte alls lika bra.
Det andra bekymret är att om jag ökar på fettmängden ännu mer, vilket man gör då för att bli mätt inom LCHF, så känner jag att jag får typ sura uppstötningar, och jag mår ärligt talat inte lika bra längre vid ökning. Proteinerna måste ju ökas på också, och ska jag öka på dem så blir det till en viss nivå att ”bryta” mot LCHF också.
Jag har ingen aning om vad jag kommer att komma fram till i det här inlägget, för det är så jag skriver, måste klura på en grej och sen kör jag. Men jag påminner mig själv om varför jag började med LCHF – för att bli fri från diabetessymptomen och för att få ett mer balanserat blodsocker. Det har jag troligen fått också tack vare träningen. Gjorde ett expriment efter gymträningen i fredags igen, där jag käkade glass och gött, och mitt blodsocker beter sig jättebra. Jag går från 5-6. typ av maten och glassen, och är tillbaka på 5 knappt 1.5 timme efter maten igen. Jag mår bra liksom.
Idag körde jag först gymträning och sen fotboll. Så roligt med idrotten idag, men jag upptäcker nu på kvällen att jag ätit det jag kan äta. Du vet Makrill, middag med tacogratäng, proteinshake, fröknäcke, ost och bregott, massor med mat. jag har fyllt på med både nyttigheter och annat. Men jag är fortsatt hungrig, och jag vill inte stoppa i mig mer fett. Inte för att jag är rädd för det, eller kanske är det därför på ett omedvetet plan, vad vet jag, men jag känner mig mer hungrig och min app säger att jag ligger långt efter med maten. Så ikväll blev det en havregrynsgröt. Värmde upp lite frusna bär som jag hade lite sötningsmedel på, och det smakade ljuvligt, samtidigt inga sura uppstötningar eller andra problem som jag hade haft om jag ätit mycket mer fett idag.
Har LCHF gjort sitt? Kanske i sin hårdaste form. Men jag kommer förresten, för den som undrar vad jag än kommer fram till inte att äta mer mjölprodukter, så pasta och bröd det är long gone. Det är supergott, men det är inte nyttigt. Det är jag säker på, i alla fall inte för mig. Men en produkt som havregryn är liksom superbilligt, jätteenkelt, och dessutom har det en hel del protein i sig som man behöver. Eller jag behöver. Visst är det mycket mer kolhydrater än saker jag brukar äta, men GI värdet är inte katastrof, och jag funderar uppriktigt på om jag inte måste börja äta mer såna saker för att få ihop kosten.
Jag har kikat på lite andra sätt att se kost på, som jag gillar mycket också och kanske kan inspireras från. Ni får komma ihåg att det inte är så lätt heller, för jag vill fortsätta vara frisk. Det är inga konstigheter, och jag vill hitta ett sätt att äta som är permanent. Som är något jag kan följa resten av livet, men samtidigt vill jag inte dra ner på träningen för att jag behöver äta mer mat. Ärligt talat, det är lite snurrigt. Jag vet. Men jag har kikat på lite mer paleo inspirerad mat. Det betyder att man äter sånt som inte processats särskilt mycket. Du äter inte pasta och bröd alltså, men t.ex havregryn är oproblematiskt då det är en ”ren” produkt på ett annat sätt. Jag måste förstås mäta mina blodsockervärden, men framförallt känna efter hur jag mår. Så får vi se. Men väger man 105kg, tränar två stenhårda pass på en dag och inte vill gå ner i vikt, så behöver man äta rätt mycket mat. Om all den maten ska komma från fettkällor, så upplever i alla fall jag, att jag inte längre mår bra av den.
Ge mig gärna era tankar på detta, tycker det är svårt att ta nyktra beslut om något som är så otroligt viktigt, och som faktiskt är en jävligt stor grej för mig.
