Hej gott folk!
Här kommer mina post-op notes, så att ni vet ungefär vart ni har mig och hur det blir i det närmaste.
Garanterat: Vi kommer köra Kiev Major från Enviken med start nästa måndag. Oroa er inte för det.
Förhoppningsvis: Jag kommer kunna streama lite under veckan, i alla fall efter ikväll.
Vad har dom gjort – läs inte om du äter samtidigt.
Hur gick operationen då? Ja alltså, jag var ju in för att jag har en fissur i ändtarmsöppningen, en fissur är ett sår som är svårläkt. Det är troligen så att man på rund av ett trauma i ändtarmen fått såret. Mitt kommer från att jag blev väldigt högt doserad med antibiotika under min vistelse i Seattle sist jag var där. Då fick jag en sjukdom som heter rosfeber, som man INTE ska få om man är en frisk ung människa. Men det fick jag, och det beror med största sannolikhet på att jag hade diabetes redan då, och var hög i blodsockret och dålig motståndskraft. På grund av dessa antibiotika kurer (2st, under nästan tre veckor) fick jag svåra diareer som helt enkelt både frätte och slet ut min ända. Det resulterade sen i ett sår.
Det som händer när man får ett sår i rumpisen är att ändtarmsöppningen krampar. Det beror på smärtan framförallt. När det krampar gör detta att området får svårigheter för att läkas, bland annat för att blodtillförseln blir strypt av krampen. Initialt behandlar man detta med salvor som smärtlindrar men också nitroglycerin salvor, dessa sätter fart på blodet i ändan. Effekten av de här salvorna avtar över tid, och då finns det bara en sak kvar att göra. Det är att tillöra botox till muskeln. Botox är ett nervgift som har för avsikt att göra att tarmen slappnar av och via avslappning ska läkning ske.
När man haft ett sånt här problem länge så kan det bildas portvaktstaggar i rumpan, typ hudflikar som är sjukt fula, och obekväma. Dom är inte farliga men dom försvårar naturligtvis rengöring och också som jag lärde mig idag, eventuell läkning.
Jag hade två såna (Finns bilder, tror inte du vill se) och de kapades med en elektrisk kniv, som samtidigt brände igen såret. De har också sytt igen hålen. Vidare injecerade man botox i rumpan, och läkaren har också ”med våld” dragit i sär stjärtmuskulaturen så att den ska slappna av på grund av det. Man måste dock vara försiktig eftersom inkontinens inte är svinballt att ha när man är 34 bast. Ni vet.
Så nu har jag 3 stycken sår i rumpan som förhoppningsvis ska läkas. Jag äter penicillin för att inte riskera att bli inflammerad där bak, och diverse smärtstillande. Denna gången inga opiater och jag hoppas för gudarna att det fungerar utan dem. För opiaterna i sig gör också att avföringen blir trögare eftersom tarmrörelserna inte blir normala när man äter dom. Dålig fart på tarmen innebär mer krystning, och krystning innebär att såren riskerar att gå upp, som i sin sin tur innebär smärta, och kramp igen. Ni fattar hur det hänger ihop.
Samtidigt som jag behandlas med penicillin och smärtlindring dricker jag också 3 ggr dagligen en särskild mixtur som har till avsikt att göra så att avföringen får en mjuk form, och blir lättare att bajsa ut.
Blöjor – för att du är så snygg så det spelar ingen roll
Nu håller jag tummarna för att detta ska fungera, och att jag ska få tillbaka ett normalt liv. Så sjukt trött på den här situationen, och har flera gånger varit nära att ge upp. Men skam den som ger sig, om du också har anala problem men inte någon som du vågar prata med det om kan du skriva till mig på facebook. Jag kommer lyssna. Det är ingenting att skämmas över, jag lovar dig!
Nu kommer dock snart min smärtlindring att gå ur kroppen, och jag ser med fasa ”fram emot” kvällen som troligen kommer att vara mer eller mindre hysterisk.
MVH