När jag läste nyheten om 49-2 matchen så fick jag mer att gå på. Känslan av att sporten blir att handla om att vara bäst. Och hur otroligt dåliga beslut som kan fattas utan att någon höjer ett ögonbryn ens. Det är en del av sporten kanske någon säger. Jag förstår uppenbarligen inte.
Ett seniorlag har redan blivit klart för nedflytt, och ingen, eller alldeles för få av de ordinarie spelarna ställer upp på de sista matcherna. Det är här man förstår att fokus varit något annat än att få spela matcher, eller hur? Värdet att spela en match försvinner när man inte längre kan behålla sin plats i divisionen. Om fokus hade varit gemenskap, att bli bättre på fotboll, att inte drabbas av för mycket bukfetma eller kanske bara att man är stolt över sitt sammanhang. Då hade det kanske varit lättare att få ihop ett lag. Man kan gissa det.
Och när man sen skickar iväg ett P16 lag för att ta sig an uppgiften att ta den här förlusten åt sin förening så måste man förstå att de som egentligen borde ha stått där på planen inte ställer upp. De ser inte poängen längre med att spela de där matcherna, det är därför de inte kommer. Kan man då föreställa sig att ett P16 lag inte heller gör det då? Om det nu var en garanterad förlust, varför ska ungdomarna ta den smällen istället för sina förebilder?
Det kan förklaras med mycket, men en av förklaringarna är att ungdomar inom idrott fortfarande på något sätt ska ”veta sin plats”. Man får bära vattenflaskor och spela det som man får. Säkert är detta delvis god fostran inblandat. Men det är också en gammeldags idé om att unga bara ska respektera äldre. Oavsett om de äldre förtjänar det eller inte.
Men insatsen som fotbollförbundet gjorde när man tog bort att man fick räkna mål i barnfotbollen verkar inte ha haft någon effekt. Det är lika viktigt att vinna nu som det någonsin har varit. Jag minns när vi hade 14 spelare och åkte till Gustafs. De spelade för att flytta upp en division och vår målvakt bröt fingret på uppvärmningen. Nu var vi 13. Jag tror matchen slutade 20-0 eller något sånt men den blev sedan makulerad för motståndarna spelade med en avstängd spelare från en annan division. Samtidigt satt det några yngre människor i motståndarnas bås. De frågade skämtsamt om de kunde få spela för oss istället – eftersom de inte fick någon speltid. Deras lag spelade hellre med en avstängd lågdivisionsspelare än med ungdomarna. Kanske hade de inte burit tillräckligt med vattenflaskor än?
Eller när Slätta kommer till Horndal och berättar stolt hur de lyckats få tolv spelare från division 4 laget till just den matchen. Horndal är förresten världens trevligaste fotbollsklubb. De behöver inte ”sättas åt” eller ”lära sig nån läxa”. Men tydligen hade det ingen betydelse i det fallet. Det här med sportmössa och hur sport förenar och allt det där, det verkar vara en biverkning på sin höjd. Och vinnaren av skytteligan i division 7 är en division 4 spelare. En fantastisk talang som ingen i division 7 kan mäta sig med. Såklart. Det är väl därför man har divisioner? Men inget ont om den här spelaren. Älskar man fotboll kommer man att vilja spela fotboll oavsett division.
P16 laget fick sparken tror jag tillslut. ”För de lyssnade inte” Men Bullermyren slapp betala böter som de annars hade tvingats göra om de hade tvingats att lämna WO. Kanske kan man i förlängningen se det som en win-win.
Jag har alltid låtit mina lag som jag haft i både innebandy och fotboll räkna mål. För det är ofrånkomligt. Jag har också låtit dem fira att man vinner. Eller gör mål. Eller gör många mål. För sporten handlar om det. Men samtidigt har jag lyft in andra saker som gör att matcherna får mer mening än vinst och förlust. När fotbollförbundet förbjöd att man skulle räkna mål så tror jag det på sin höjd hade som effekt att många fler barn blev ännu sämre på att förlora. För nu fick man inte riktigt träna på det. Och resultatet är att vi är ännu mer vinstorienterade.
Men skit i reglerna. Tävla! Låt människor istället på riktigt förstå vilka effekter som fotboll kan ha. På individnivå. På samhällsnivå. På gruppnivå. För folkhälsan. Och det går alldeles utmärkt att göra samtidigt som man tävlar och hoppas på att vinna. Men om det är allt som spelar någon roll så kommer folk inte att vilja spela matcher när man inte längre kan göra det – vinna alltså. Därför behöver vi fokusera mer på det andra.
Och visst är det så att i seniorfotboll så är det inte längre barnfotboll. Nu är prestation det som är centralt. Visst är det så. Och kanske vill man flytta upp från division 7 med sitt U-lag och därför satsar lite extra på det. Men när man redan säkrat sin plats. Ska de som inte ännu är bäst fortfarande bara bära vattenflaskor? Ska man behöva ta med sig det bästa man har bara för att regelboken tillåter det?
Reformeringen av barn och ungdomsfotbollen sker hela tiden. Men seniorfotbollen kanske också behöver en förändring? Regelverket kring U-lag är extremt fördelaktigt för större klubbar, och bara dåligt för mindre klubbar. Det behöver ses över. Om hela start 11:an kan vara ett division 4 lag så är det ju inte ens ett utvecklingslag längre. Det är något helt annat. Och borde det verkligen ens gå att fylla på med spelare om det finns underlag. Särskilt inte om det finns underlag som är unga. Det är väl de som ska utvecklas?
Alla tränare och organisationer skulle behöva förstå att det finns så mycket mer som fotbollen ger än vinster och förluster. Där borde det fokuseras långt mycket mer än det gör idag. Det är i alla fall som jag ser det.
Vi hade den bästa säsongen någonsin prestationsmässigt i år. Vi vann fler matcher än vi förlorade. Otrolig förbättring för vår del. Men det är ingenting mot det här meddelandet som jag läste från en av våra nya spelare:
”
Jag minns när jag var nervös i början och kände mig så dåligt. Men ni gjorde alltid att det kändes okej. Att jag fick vara mig själv. Det här laget e inte bara ett fotbollslag men en andra familj tack för att ni trodde på mig när jag inte gjorde det. Och jag ser fram emot att träna och spela fotboll igen med er.”
Det där citatet är anledningen till att jag håller på med fotboll. Utöver det vill jag också vinna. Men i den ordningen. Jag förstår nu att jag kanske har missförstått något. Gravt dessutom.
