Börja där du är – inte där du vill vara

Något som många missar när det handlar om utveckling eller förändring är att börja just där man är för tillfället. Visst ska vi ha målbilder och visst ska vi ha förhoppningar om att nå långt, vare sig det handlar om att bli en bättre cs-spelare eller hitta en bättre kosthållning. Men vi måste börja DÄR VI ÄR. Det som blir både spännande och intressant när vi kommer fram till detta är att vi måste skapa oss en bild av oss själva, utifrån spelet man tränar på, eller maten man ska börja äta eller jobbet man ska utvecklas inom. Vi måste ha en självbild som är hyffsat realistisk också,  inte en som är överdriven åt endera håll, inte en där vi tycker att vi är värdelösa och inte en heller där vi tror att vi är bätre än vi egentligen är.

Att skapa en bild av sig själv kanske låter ganska enkelt. Vi hänger ju med oss själva hela dagarna eller hur, men det kräver en rätt rejäl mognad att kunna börja se på sig själv utifrån och dessutom objektivt. Visst ska vi också se på dom subjektiva sakerna, hur vi upplever oss själva är också en viktig del. Men vet vi inte hur kompetenta vi är på vårat jobb är det svårt att börja utvecklas. Vi börjar på en nivå som är långt för avancerad eller en nivå som blir för enkel och banal. Vid kostförändringar är det ju många som hoppar rakt in i det så att säga. LCHF där man jagar fett är ju inget ovanligt. Istället för att försiktigt börja upptäcka vilken mat som är väldigt rik på kolhydrater och ersätta den maten så kastar sig folk in i att leta efter fett. Vilket förstås kan bli en rätt riskfylld kombination om man nu inte plockar bort kolhydraterna först.
Eller om man ska utveckla sin sport, många vill lära sig häftiga taktiker och balla kombinationer (beroende på vad det är för sport nu) men grunderna kanske inte är filade på tillräckligt. Jag säger inte att man enbart måste jobba med grunderna resten av livet för det, men det är därför det blir så oerhört viktigt att veta vart en är just nu.

Tittar man på ungdomar som tränar cs:go  t.ex så finns det några som fortfarande är osäkra på vad de vill eller behöver träna på – medans andra är säkra på sina svagheter och styrkor. Nästan alltid finns det en tydlig koppling till hur länge man hållt på med spelet – alltså vilken mognad man har hunnit samla på sig. Jag tror att en tränare eller en coach har sitt viktigaste arbete just där – för träning – eller dietomläggning – eller själva fortbildningen är inte det svåra. Men att skapa en realistisk bild av ens behov, och ens styrkor det är vart fokuset borde ligga, och ärligt talat är det inte ens säkert att det kommer med mognad om man inte fokuserar på det. Jag har mött människor i alla åldrar som inte har någon som helst aning om vart dom står i olika frågor.

Det är förstås inte hela vägen till att kunna utvecklas, sen behöver vi feedback, tips, och framförallt folk som tror och hejjar på oss på vägen. Men det är en bra start att i alla fall veta vad man behöver öva på.

About the author: Kim Larsson