Det är stor skillnad på att rekommendera mat till den allmänna populationen i ett land, med fokus på hälsa, miljö och hållbarhet, jämfört med att rekommendera mat till någon som redan har en metabol sjukdom. Här kan jag uppleva att människor missuppfattar kostråden – och inte minst blir förvånade över att det råder så stor skillnad mellan vad folk säger att man ska äta.
Först och främst måste vi komma fram till att de som rekommenderar kost till oss också rekommenderar en rad andra saker. Vi kan exempelvis få tips om hur mycket vi ska röra på oss, hur mycket vi ska sitta stilla, hur mycket alkohol vi ska dricka eller vilken typ av träning som man bör ha för att vara hälsosam.
Följer du alla dessa råd och är en frisk människa kommer du med stor sannolikhet att fortsätta vara frisk, Det är fantastiska råd egentligen som är väl avvägda och som tar hänsyn till att människor vill leva sina liv utan en rad förbud. Så sover du dina timmar varje natt, håller en rimlig stressnivå, tränar dina 150 minuter (minst per vecka, varav två pass styrketräning och konditionsträning) samt rör på dig dagligen (motionerar) och är rimlig gällande alkohol och nikotin så är varken en brödskiva eller frukt ett problem. Jag skulle säga att livsmedelsverkets råd är toppen.
Har du däremot en aktiv sjukdom så behöver du med stor sannolikhet justera dina livsstilsfaktorer så att det passar dig. Jag minns när jag hade diskbråck exempelvis, då kunde jag inte sitta still 30 minuter åt gången som rekommendationen är att max göra. Jag behövde röra på mig varje kvart om jag skulle slippa få fruktansvärt ont. Den som får diabetes behöver också lyfta in några ytterligare faktorer som den som är frisk inte behöver göra. Det är nämligen ohälsosamt att få för högt blodsocker, eller för höga insulinnivåer.
Det trumfar råden från livsmedelsverket, eftersom dessa råd är gjorda för friska människor med andra förutsättningar. Det är därför som jag nästan alltid säger ”skippa bröd och frukt”. Det är alltså inte för att bröd och frukt är livsfarligt, men att det är dåligt för den som har en aktiv diabetessjukdom eftersom det i regel leder till att kroppen utsätts för utmaningar med att reglera blodsockret, och för att insulinnivåerna höjs.
Vården lurar dig inte – men de är medvetna om att förbud och strikta dieter kan riskera att patienter tröttnar ur och ger upp helt, och sen äter mycket sämre än innan. Därför ska inte en dietist ge dig ett råd som innebär förbud. Det ska vara hållbart i längden också – och återigen. Om du har som målsättning att klara av din diabetes ”hyfsat bra” så behöver du inte lyssna på mig alls. Vi har en välfungerande vårdapparat som hanterar det.
Tänker du däremot att du vill förändra dina förutsättningar då kommer du behöva göra lite mer än det som vården och livsmedelsverket säger. Det är jag helt övertygad om. Jag är också övertygad om att diabetes inte handlar om en massa dumma eller lata människor, jag har pratat med många av er och ni är tvärtom både företagsamma och engagerade, men många upplever att det inte går. Det blir för svårt. Det blir för mycket sötsug och misslyckandena kommer, det är bara en fråga om tid.
Jag har en tanke om vad det beror på – och det är att vården inte förstår eller fokuserar på insulinresistens tillräckligt mycket, och därför får du en kroppslig utmaning som nästan är helt omöjlig. Det blir FYSISKT svårt att hålla kosten, sen vet vi ju alla att vi också har psykologiska utmaningar, kanske där mat blivit tröst, ett sätt att hantera stress och en del av det som gör livet värt att leva. Hur ska man klara av att bryta ett sånt mönster? Först och främst behöver kroppen få en chans att fungera normalt. För att göra det behöver din insulinresistens bli rimlig – för när du är okänslig för insulin skapar din kropp extra mycket. Detta leder till ökad fettinlagring, ökat sötsug, minskade kognitiva förmågor och ett svajigt blodsocker. Vem med dessa förutsättningar klarar av att hålla en hälsosam kost? Ingen. Det spelar ingen roll hur disciplinerad du är.
Så, genom att vara lite mer noga med din kost i grund och botten så blir ditt liv mycket lättare. Du kanske får ett sinne som blir lite ljusare, bara en sån sak kan vara väldigt avgörande. Du kanske inte drabbas av hysteriskt sug och ska leta efter LCHF-recept som varken är särskilt hälsosamma eller tillfredsställer det behovet som du har. Dessutom kanske din kropp inte lagrar ditt överskott i fett i samma utsträckning som en lösning på att blodsockret blir för högt.
Det är alltså som jag ser det mycket lättare att vara strikt från start. Gör du jobbet, går ner i vikt, börjar styrketräna kanske efter ett tag och hittar både rätt inställning och en ny kropp med bättre förutsättningar så kan du återgå till relativt vanlig kost sen. Men det tar inte ett halvår, och det är därför som det finns så många människor som besviket konstaterar att man inte kan bli frisk från diabetes. De har återgått till vanliga vanor alldeles för tidigt. Först ska blodsockret ner. Sen ska insulinnivåerna ner. Sen ska ditt sinne vara med på tåget och din kropp ha förändrats i sin sammansättning, med mer muskler och mindre bukfett. Då kanske du kan återgå till normalitet sen.
Insulinresistensen är kopplad till : Smärta och inflammation, hunger och sug, hudproblem och svamp, trötthet, fokus och stress, viktökning. Utöver det också sjukdomar i hjärtat och flera olika cancersjukdomar. Detta är saker som både direkt och indirekt försvårar din resa mot bättre hälsa. Därför är det, i alla fall enligt mig, mycket enklare att göra det ordentligt från början så att du slipper jobba i motvind.
Så den första perioden:
Livsstil:
– Plocka bort allt socker i din kost, även frukt.
– Plocka bort all raffinerad (förfinad) stärkelse och potatis.
– Ät ordentligt med protein (1,6-2,2g protein per kilo kroppsvikt)
– Ät massor med grönsaker, frön och kärnor.
– Drick ingenting som innehåller energi (Kaffe och Te är okej)
– Ät ingenting efter 19.00 på kvällen
– Rör dig minst 6000 steg per dag, gärna mer.
– Styrketräna två gånger i veckan, konditionsträning en gång i veckan.
– Minska ditt stillasittande (max 30 minuter åt gången)
– Skaffa dig en multivitamin och magnesiumtillskott.
Psykologiskt:
– Fundera över vem du vill vara. Vill du vara frisk och hälsosam? Vill du få ut mycket av ditt liv? Påminn dig själv om det dagligen.
– Fundera över vilka fällor du kan hamna i – skapa strategier för dessa scenarion. Så att du vet hur du ska bete dig om det blir svårt.
– Fundera över vad maten har haft för roll i ditt liv. Kan du se det destruktiva? Ha medkänsla för dig själv och förstå att maten haft vissa psykologiska effekter på dig som kanske inte är de ljuvligaste. Det är okej att det varit så men du behöver ändra det nu.
– Förklara för dina nära och kära att du behöver stöttning och stöd.
– Lägg till nya saker som du kan njuta av som inte är mat eller dryck. Du kommer behöva öva på det, en bok är inte lika njutbar som en pizza till en början. Fast att njuta av en bok är rimligt. Det är dessutom rimligt att njuta av att vara snäll mot sig själv. Att respektera sin hälsa och sin kropp. Men det kräver övning.
. Hitta något sätt att få stöd i din resa. Kanske mindfulness? Kanske gå i samtal? Kanske skriva dagbok för att hantera känslorna. Det är okej att du saknar mat. Du behöver inte vara rädd för den saknaden. Det är inte den som avgör om du kommer lyckas eller inte. Det är du som avgör det.
– Håll ut och kämpa på. Du kommer att få avkastning på det du gör, men ha inte viktmål. Det är bättre att du ser det som att du tar väl hand om dig själv och gör det så länge som det behövs på det här sättet.