Det är lätt att tänka sig att människor med ADHD är lika varandra. Precis som människor från mellanöstern, eller målvakter i innebandy. Det är ju så vår hjärna fungerar – den vill kategorisera – och det finns alltid något som gör att den ”får rätt” och på det viset så fortsätter vi att tycka ungefär sammas sak som vi tyckte från början.
När en psykolog sätter diagnosen ADHD så behöver en rad saker inträffa, och en stor del av det man tittar på är exekutiva funktioner. Det är ett klurigt ord, men är egentligen inte så klurigt att förstå. Det är delen av hjärnan som skapar ett målinriktat beteende. Vi agerar ju förhoppningsvis inte bara på reptilhjärnan, utan vi låter informationen gå via vår frontallob (det som skiljer oss från djuren) och där ska saker och ting förhoppningsvis bli rätt. Den som har ADHD har minskade sådana funktioner. Jag tänkte berätta om dem idag. Det är väldigt viktigt att man tittar på detta utifrån sig själv, men också utifrån sina barn eller de man jobbar med. ADHD är bara ett samlingsnamn. Det betyder inte att alla personer med ADHD har samma problem med de exekutiva funktionerna.
Det är också viktigt att förstå att vissa delar överkompenserar människor för att försöka få till. Exempelvis kan en person med ADHD föreställa sig alla tänkbara scenarion som kan inträffa innan de träffar en annan person för att kompensera för att deras impulskontroll är dålig. Ett annat exempel skulle kunna vara att man planerar nitiskt och extremt detaljerat för att man är väldigt dålig på att planera i sitt huvud. Här gäller det verkligen att vara pass på, för detta är också varför många kvinnors ADHD upptäcks först när de blivit utbrända. De har nämligen överkompenserat för att ”passa in” eller för att ”fungera” under så lång tid att det blivit för mycket.
Förklaring
Arbetsminne : Förmågan att spara information i närtid, exempelvis komma ihåg en kod som någon säger och man ska slå in trettio sekunder senare, eller minnas delar av det man läser i ett mattetal.
Planera/Organisera : Detta är förmågan att se vad man behöver göra först, se vad som är viktigast, att få en känsla av överblick av vad som komma skall i huvudet.
Flexibilitet : Kan också kallas växling. Hur bra man är på att ”byta” fokus, eller ha flera bollar i luften samtidigt.
Uthållighet : Förmågan att fortsätta med saker trots att de är tråkiga eller jobbiga.
Självreglering: Förmågan att ”ta fram” eller ”minska ner” effekten av de känslor vi drabbas av. Även förmågan att inte köra alldeles för full fart, eller alldeles för sakta. Förmågan att motivera sig själv.
Impulskontroll: Förmågan att hantera de impulser som dyker upp, och inte agera direkt på dem på ett dåligt sätt.
Det finns olika förklaringsmodeller för dessa exekutiva funktioner och vissa har även lagt till dessa delar:
Problemblösning: Identifiera problem, se möjliga lösningar, väga för- och nackdelar mot varandra,
Tidsuppfattning: Innefattar förståelsen för hur lång tid saker tar eller har tagit,
Metakognition: Förståelsen för sina egna tankar, exempelvis upptäcka att man tänker negativt, även medvetenhet om sig själv och sina tankar och känslor.
Många tänker sig att problemet är impulsen i första läget – alltså det vi känner och vår reaktion som uppstår direkt i vissa situationer. Den går sällan att träna bort, och det är väldigt jobbigt att ha det perspektivet att just den är felaktig. Det innebär nämligen för personen som har den uppfattningen att varje gång som sådana impulser dyker upp känns det som ett misslyckande. Bli vän med impulsen istället, och se inte den som ett problem. Den unge som får svårt att begripa varför hjärnan håller på så kan istället förklara det för sig själv med att hjärnan hittar på en massa olika saker hos alla, men ännu mer för de som har ADHD. Dessutom har vi ett filter där vi verkligen ”lyssnar efter tokiga impulser” så att vi inte ska utföra dem. Det fokuset gör att vi upptäcker dem ännu mer än andra människor gör. Där kan acceptansen också hjälpa de med ADHD att inte fokusera så mycket på dessa impulser – och därmed få upplevelsen av att de minskar, eller att de faktiskt minskar på riktigt också.
Överkompensation och obalans
När det gäller dessa funktioner så kommer personer med ADHD – särskilt dem som får diagnosen senare i livet ha skapat egna lösningar för att kringgå sina tillkortakommanden. Exempelvis var jag alltid snabbast klar på alla prov – så döm om min förvåning när jag mätte min snabbhet i IQ testet och var långsammare än många. Hur går det ihop? Jo min uthållighet är extremt låg – och i skolan gjorde jag därför alla uppgifter så snabbt det bara gick. Fast när jag tävlar i just snabbhet mot andra som också just ska vara snabb, så är jag inte särskilt snabb. Jag var bara snabb på proven, eftersom de flesta som gör ett prov och är lite smarta, tar det lugnt när dessa utförs.
Jag kan inte planera – så jag har en gemensam digital kalender med min fru (där hon kan lägga in saker som påminner mig) och jag brukar alltid fråga andra människor om de kan kontakta mig, eller ringa mig, när det gäller olika ärenden för att lyckas med den biten.
Det är inte särskilt jobbigt, en ganska bra lösning. Men tittar man istället på självreglering och impulskontroll så har jag lagt säkert hälften av all energi jag har varje dag på att inte brusa upp, eller börja böla på fel ställe, eller springa iväg och köpa mig godis. Många har dessutom sett mig som otroligt disciplinerad och imponerats av min självkontroll vilket naturligtvis också gett mig en enorm känsla av att vara en stor bluff.
Det positiva? Dessa funktioner förbättras med ålder och mognad, och samtliga går att träna på, och att öva på. Just nu håller jag på att öva med hjälp av kallduschar. Det skapar väldigt mycket plus på självkontroll och uthållighet exempelvis. Det finns förstås en rad olika saker man kan öva på att ”stå ut i”. Se det som en muskel som ska tränas. Hjälp dig själv, eller andra att se att det inte är statiskt, och även om det är mysigt med anpassningar som fungerar, så försök att höja utmaningen något över tid. Så att utveckling kan ske även på dessa saker!