Men förhoppningsvis blir det bättre.
När det är dags för Alliance att spela i kanalen så samlas vi många. Under gårdagen var vi närmare 1600 personer som kikade. Det är vanligt att det samlas mer folk till Alliancematcherna, och det är härligt. Ett tag tappade Alliance en del supporters också i min kanal. Det var tungt, men det märks att människor har hittat tillbaka till peppen. Men den är inte helt ren den här peppen, inte ännu.
Alliance missar Summit efter att ha torskat mot ett Empire som sen torskade mot Navi med 3-0. Team Empire var förresten de som stal platsen av Alliance i EPICENTER också. Det är hårt att vara Alliance och det är hårt att vara en Alliancefan, det går inte att ta misste på. Missljuden nästan hörs genom skärmen när man läser vad chatten har att säga, och det är tråkigt. För det känns inte som att det är en omöjlighet.
Jag blev tillfrågad om jag kunde sammanfatta mina tankar. Så varför inte, låt oss diskutera vad som kan tänka sig vara det som saknas för Alliance just nu.
Den individuella skickligheten ser jag inga som helst problem med – ärligt talat. Man har allt ifrån basic games till riktigt bra games. Titta på Handskens sandking för att se hur stabilt det kan vara, låt ögona vila på JSF och hans clockwerk. Det är ljuvligt. När Loda spelar ett Troll känns det också gott, och Limmp tycks klara av att spela det mesta. Om inte allt. EGM har kanske inte varit den som dominerat mest på slutet i mina ögon, men stabila prestationer är utan tvekan förtjänt att kalla det för.
Det är på lag och beslutsnivån det faller för Alliance. Det går inte att sticka det under stolen. Man kan se det på flera sätt, men jag som är en stor fan av att prata om laganda och beslutsfattande vill ändå flytta fokuset dit. Troligen helt och hållet. När man ser en av de mest rutinerade spelarna som finns i Dota2 scenen tveka på om han ska hoppa in i en fight, stå och inte fatta varken beslutet att hoppa in eller hoppa ut, då vet jag i alla fall att något är fel. Frågan är om det handlar om ledarskap eller om det handlar om det ledarskapet som delats ut av en eventuell ledare. I ett GO i dota kan det bara finnas go eller inte go. Det kan absolut vara så att man har ett gruppsystem som tillåter veton, dvs att Ledaren ropar KÖR och då finns det utrymme för någon att säga ”NEJ” då litar man på det. Men annars ska ett go alltid vara ett go, och vice versa. Ett annat tecken på att ledarskapet eller gruppdynamiken inte riktigt snurrar på som den önskas är också att man tar tydliga beslut som inte är bra. Det känns som en överkompensation av att ett lag har svårt att ta gemensamma beslut, och slutligen så blir det istället att man tar sämre gemensamma beslut. Vi har tyvärr sett både och. Tveksamma inhoppningar är ett tecken på bristande lagdynamik och inte att folk inte är tillräckligt bra.
Det ser man också runt Roshan. Beslutsfattandet runt Roshan är högst tvivelaktigt mellan varven, och det är varken så att man går in eller att man inte går in. Eller så blir man av med aegisen på ett riktigt försök, också ett tecken på att styrningen är snurrig. I alla fall enligt mig.
Det är förstås den enklaste lekmanna-analysen att påstå att det är någon som inte presterar tillräckligt. Men jag lovar er, det är inte det som är problemet. Någon i Alliance måste steppa upp och ta besluten, eller så är det någon i Alliance som måste steppa ner och sluta ifrågasätta besluten. Jag har inte setat med dem så jag vet inte helt säkert, men den individuella skickligheten finns där, och det är så vackert att se när Alliance spelar bra, för då spelar dom bra. Det är inget att diskutera ens, men sen dyker de här beslutsmissarna upp, och helvete vad det ser eländigt ut.
Ny version kan hjälpa Alliance på vägen, för man får ju alltid en liten fräsch start igen. Jag fortsätter att hoppas, och ha tålamod. Det är mycket värre för dom än det är för oss som tittar på.