Om typ2-diabetes var en bil med släp

Typ2-diabetes (Insulinresistens) är en sjukdom som vi måste lära oss att förstå grunden till, annars kan vi inte heller prata om frisk eller sjuk, och sjukvården kommer sällan vara behjälplig.

I första skedet, räcker inte den normala insulinmängden till för att hålla nere blodsockret, och kroppen höjer lite på insulinet för att hålla blodsockret i schack. Detta händer redan efter 1 dåligt sammansatt måltid, men återgår till det normala efteråt. Det här skedet kan pågå i flera år, inte alls orimligt att det pågår i 10år. Blodsockret håller sig inom friskintervallen här. Föreställ dig en bil med släp, och när du packar på släpet mer kräver det mer från bilen. Men bilen klarar av att öka sin belastning även om det sliter mer på den, så går det. Det går lite trögt i hjulen men vi kommer framåt, och det är oproblematiskt.

I andra skedet, räcker inte insulinproduktionen till, och här blir vi lurade. För vi tänker ”Det räcker inte till, alltså har jag för lite produktion” – eller hur? Men det är en tankevurpa. För den överdrivna kraften räcker inte till längre för att hålla blodsockret inom rimliga nivåer längre. Föreställ dig bilen igen, packar du på mer och mer tunga vikter på släpet kommer det att komma en dag när bilen inte längre kan åka framåt. Det betyder inte att bilen är dålig, det betyder att släpet är för tungt. Eller att hjulen snurrar för dåligt. – men sammantaget blir det för tungt för bilen, som annars är fullt duglig.

I tredje skedet, så blir biljämförelsen svårare men försök att hänga med mig här. Det kan mycket väl vara så att släpet är alldeles för tungt packat (du äter för mycket energi, och har gjort för lång tid) men det kan också vara så att hjulen helt enkelt inte drivs tillräckligt bra framåt. Här kan man lösa problemet på olika sätt. Mediciner har olika funktion här.
Metformin smörjer hjulen på släpvagnen så den rullar lättare, men den tunga lasten är fortfarande kvar. Bilen klarar av att driva den framåt ett tag till.
Glimepirid eller andra insulinstimulerande tabletter skiter i att släpvagnen går tungt och fokuserar på att öka bilens kraft istället. Du kan kalla det att man trimmar bilen, den drar vidare släpet men frågan är hur länge den klarar av det?
Januvia skulle i bilexemplet vara att en del av lasten kastas av (urineras ut) – då får man dock ha i åtanke att man inte heller får med sig den lasten. (Kanske var dumt att packa den i första läget?)
Vissa mediciner gör så att bilen istället går på lägre växlar, således orkar den mer, men du kan inte åka lika fort. Jämförelserna är inte helt möjliga med alla mediciner.

Träning och kost får en helt annan roll i det hela. Träningen kommer smörja upp hjullagret på släpet ständigt, och även göra så att bilen håller sig i bra form. Träningen är oljebyten, att serva bilen, att byta däck och att den får vila ibland och inte ständigt släpa runt på ett tungt släp. Träningen kan också fungera så att bilen under en period får en lättare körning, och därmed slits den inte lika mycket.

Kosten har två sidor, dels kan den underlätta körningarna just nu genom att inte göra släpvagnen så tung, men den kan också på sikt göra så att körningarna inte blir lika tunga. Om du tränar och äter rätt får du en lättare släpvagn, och eventuella hjul som gick tungt av den stora beslastningen kommer att rulla lättare. Efter tillräckligt mycket avplockning av lasten, så behöver bilen bara normal kraft igen för att dra släpet – och troligen kommer bilen därför också klara sig längre.

Om du inte ändrar släpets sammansättning, eller hur det drivs framåt kommer bilen tillslut att ge upp. Det tar förstås olika tid beroende på vilket märke det är på bilen, hur gammal den är, hur mycket du har tävlingskört med den och lekt med den, men en vacker dag ger den upp. Den dagen kommer du behöva tillföra insulin till din bukspottskörtel. Sprutor!

 

Det stämmer inte alltid att se det på detta sättet förstås. Har du en nedsatt insulinproduktion så kan du inte ens dra normala släp, oavsett hur lätt dom rullar. Men man räknar med att 85% av diabetikerna är drabbade av insulinresistens och därmed är problemet en tung och trögrullande släpvagn. Inte själva bilen.

 

 

 

Föreningstankar.

Jag har varit driven i e-sporten för jag ser vad som händer med människor som enas under en flagg. Som hittar mötesplatser och som får vänner som har samma intressen som de själva. Det är en otroligt stark komponent för folkhälsa, och för hälsa på individuell nivå. Vi vet att ensamhet är livsfarligt idag i vetenskapen. Ensamhet dödar, högre blodtryck, sämre tandhälsa, fetma, och förtida död oavsett anledning. Därför såg jag enorma vinster med att samla människor kring ett spel, för mig personligen har det aldrig varit ett problem just med ensamhet, men jag förstod att många framför datorn var drabbade.

Ensamhet är visserligen inte helt självklart att definiera, utan människor får själv skatta sin grad. Jag gissar att om man frågar människor som är engagerade i en idrottsförening så kommer dom att känna sig mindre ensamma än människor som inte är det. Så det är meningsfullt att vara tillsammans.

Den stora fördelen med idrottsföreningar jämfört med e-sportsföreningar är givetvis rörelsen. För en annan extremt viktigt faktor för hälsan är att inte vara stilla. Att kroppen får röra sig på alla sätt och vis, och hjärtat får pumpa runt blodet i kroppen. Det vet vi också. Rörelse är minst lika viktig som att inte vara ensam, kanske viktigare, men tillsammans utgör dessa två faktorer ett fantastiskt skyddsnät för vår hälsa.

Om våra barn säger att de vill hoppa över att borsta sina tänder, så ska det till ett extremt undantag för att det ska gå igenom. Att städa bort skräpet på emaljen är viktigt för att inte få hål i tänderna. Det vet vi om. Så vi lär dom att det ska göras ändå.
Jag läste en bok om socker nyligen, en kvinna som heter Ann Fehrnholm som beskrev sockrets inverkan på tänder och kärl. Hon kallade rörelsen för kärlens tandborstning, jag gissar att hon kan ha rätt. Kanske kan vi säga att det är bra att gå på träningen även om det känns lite si och så. För det är lika bra att ni lär er. Så att ni får må bra i många år. Var och en får givetvis ha sin strategi där hemma, men tankeexperimentet är värt ett extra varv. Helt klart.

Men det är också därför som vi måste kämpa för våran idrottsförening. Det är därför som det inte bara är en ”kul grej” att vi har en fin hall, och möjligheten för människor att idrotta. Det är livsviktigt. Det kan lätt glömmas bort på vägen, att jamen en träning här eller där, eller ett engagemang här eller där, hur viktigt är det egentligen? Jag säger, och vetenskapen säger att det troligtvis är livsviktigt.
För att inte prata om alla synergieffekter. Vi ser att barn som idrottat som barn får mindre fysiska problem som vuxna. Deras självförtroende. Deras mentala uthållighet. Deras upplevelse av sig själva stärks, och det märks långt in i vuxenlivet.

Så ditt engagemang i föreningen är ett engagemang i folkhälsan. Det kanske går att vifta bort enklare, men det är också ett engagemang i ditt barns hälsa. Det är svårare att skoja bort.
En förening utgör en viktig grogrund också för andra värderingar, disciplin, allas lika värde, rätten till sin kropp, sin kärlek, och allt mjukt därtill som jag aldrig någonsin kommer att släppa på. Säger du bög som ett skällsord på en av mina träningar så ska jag hjälpa dig att förstå hur urbota dumt det är, utan att håna dig, och utan att skrämma dig, så att du aldrig mer säger det på det sättet. För jag tror att det också är en viktig del av hälsan. Att inte vara allt för nergojjad i förutfattade meningar, och att kunna vara öppen för alla typer av människor.

Det är lätt att glömma att en förening består av välvilliga människor som bjuder på sin tid för barnens skull. Den ersättning du betalar räcker inte ens till en veckas träning om vi skulle räkna om det i pengar.
Därför är det viktigt att inte glömma sin egen del. Du behövs för att föreningen ska rulla framåt, även om du inte är tränare, eller sitter i styrelsen, så är ditt engagemang av stor vikt. Kanske kan du skjutsa, tvätta kläder, hjälpa till att bygga sarg, stå i kiosken, berätta för en ny förälder hur mysigt vi har det, eller hejja extra när du sitter och tittar på en match även på de barnen som inte har ditt dna. Du är jätteviktig för oss alla.

Tänk på vad du kan göra för föreningen, och inte bara vad föreningen kan göra för dig

emblem_7698500

Vad är Diabetes?

För mer information om hur du kan behandla din diabetes läs gärna detta
Diabetes (gammeldags Sockersjukan) är flera olika sjukdomar med olika orsaker. Det som är lika med alla diabetessjukdomar är att sockerhalten i blodet är för hög. När vi äter kolhydrater bryts dessa ner till socker (glukos) i tarmen och hamnar i blodbanan. För att sen transportera ut sockret till cellerna behövs insulin. När inte det här fungerar som det ska stannar sockret i blodet, och leder till högt blodsocker.

Det finns flertalet olika namn på diabetesdiagnoserna. Typ1, Typ2, LADA, MODY är några av dem. Den vanligaste formen av diabetes är typ 2 diabetes, och även den ser lite olika ut från fall till fall. Men någon av dessa två saker måste ske för att du ska få diagnosen diabetes, eller båda:

Det första är att bukspottskörteln inte tillverkar tillräckligt med insulin. Det andra är att insulinet som tillverkas ratas av cellerna, och således inte fungerar som det ska. Det kallas insulinresistens.

Variationer av dessa två faktorer skapar sen den sjukdomsbild som du har, exempelvis:

Är du äldre och lite lätt överviktig kan du t.ex ha nedsatt produktion av insulin och lite insulinresistens, och sammantaget gör det att ditt socker blir högt.

Har du varit med om en bilolycka och skadat din bukspottskörtel kanske du bara har det första problemet, men om det är tillräckligt stor skada gör det att blodsockret blir högt.

Är du medelålders och väldigt överviktig kan du bara ha det andra problemet.

Är du medelålders och lite överviktig, men samtidigt väldigt inaktiv, rökare och har en kroppsammansättning med väldigt lite muskulatur och fett kring buken kanske du mestadels har det andra problemet.

Dessa variationer kan man gissa sig fram på det här sättet, och det vanligaste inom vården är att man primärt bara antar att du har det andra problemet, insulinresistens.

Men innan man är helt säker på det så kontrollerar man antikroppar. Det är nämligen så att en typ1 diabetiker har en autoimmun variant av sjukdomen, där kroppen själv förstör bukspottskörtelns celler (betaceller) . När ditt blodsocker blir högt måste man alltså först kontrollera att du inte har dessa antikroppar i blodet. Har du dem, kommer dessa celler att väldigt snabbt (klassiskt typ1 diabetes) eller långsammare (t.ex LADA) förstöra kroppens betaceller tills du slutligen är beroende av att tillföra externt insulin hela tiden. Man vet fortfarande inte varför människor får typ1 diabetes, men man kan gissa att det har med det västerländska sättet att leva på, då t.ex Finland och Sverige har mest typ1 diabetiker per 1000 invånare i hela världen.

Det går att utreda hur mycket insulin en människa producerar för att skapa en tydligare bild av sjukdomen så bör det göras, men alla läkare gör inte det. Genom att mäta något som kallas c-peptid, så kan man beräkna hur mycket insulin som kroppen kan skapa själv på omedicinerade individer. Gör man samtidigt en provtagning för att kontrollera hur mycket blodsocker man har vid samma tillfälle kan man räkna ut kroppens insulinresistens. Ju mer insulin som behövs och ju mindre blodsockret påverkas av det ju mer resistens har man. Den här uträkningen är vanlig inom vetenskapen men jag har aldrig hört att en patient i Sverige erbjudits den typen av screening. Du kan läsa mer om den här

Vården gissar sig till resistens
Som vi nämnde innan är det inte ovanligt att man initialt antar att det är insulinresistens du lider av. Det är ingen dålig gissning eftersom typ2 diabetes är vanligast, och då man vet att 90% av alla diabetiker faktiskt är insulinresistenta i olika grad. Därför förskrivs ofta medicinen Metformin ut. Det är en av de få medicinerna som funnits väldigt lång tid och som inte förändrats över tiden. Det är för att den är väldigt effektiv, säker, och behandlar både orsaken (den hjälper kroppen att ta emot insulinet till cellerna) och symptomet (när insulinet fungerar sänks blodsockret) på sjukdomen. Många får dock problem med magen av metformin (ca 30% av de som äter dem) och därför kan det bli problematiskt.
Metformin har stor effekt också på långtidsblodsockret (Hba1c)

Sanningen är dock att Socialstyrelsen rekommenderar primärt kost och motion som behandlingsstrategi mot Diabetes typ2 med insulinresistens. Läser man på fass så ser man att mediciner ska nyttjas först efter att man sett att kost och motion inte fungerat förtjänstfullt. Men just Metforminet är en medicin man inte behöver oroa sig för att andvända (om man inte har magsjuka, eller lider av uttorkning för då kan den vara livsfarlig) för den är väldigt bra på att minska oddsen för följdsjukdomar också.

Insulinresistens är fullt reversibelt

Det tillstånd som cellerna befinner sig i som vi kallar insulinresistens, som innebar att de inte accepterar insulinet man själv producerar, går att reversera fullständigt. Det är väldigt bra, och troligtvis kan jättemånga som har typ2 diabetes bli helt av med sina symptom.
Det finns vetenskap som visar att över 85% av alla som hade diabetes typ2 och gick ner mer än 15kg blev helt fria från symptom

Jag går så långt så att jag säger att man kan bota sjukdomen i det här blogginlägget.

Bota eller inte bota, Insulinresistens är fullt reversibelt som jag sade innan. De bästa råden för att reversera det handlar om kost och motion. Viktnedgång är som sagt innan väldigt viktigt, övervikt är farligt och kan leda till såna här sjukdomar tyvärr. Man kan också anpassa sin kost på olika sätt, vissa tar bort sina kolhydrater och får normalt blodsocker på bara några dagar. Den typen av lågkolhydratkost kallar socialstyrelsen dock för extrem och rekommenderar den inte för att studier som visar hur människor mår efter lång td på den dieten inte finns tillgängliga ännu.
Gastric by-pass nyttjas friskt hos yngre patienter. Dessa blir oftast helt fria från symptom och mediciner efteråt (i alla fall för diabetesen) och det avslöjar förstås vad diabetes är för typ av sjukdom.
Konditionsträning och motion har stor effekt på blodsockret både på kort och lång sikt. Muskelträning är en annan approach som fortfarande är träning. Mer muskler betyder mer energibehov, och det verkar också på insulinresistensen.
Psykologiska faktorer som sömn och stress är också väldigt viktiga. Att följa kroppens naturliga klocka har du säkert hört talas om, och det är viktigt även för diabetiker, kanske t.om ännu viktigare, då mycket av glukosregleringen för ett dygn faktiskt sker under nattens timmar när man sover.
Periodisk fasta är också ett spännande ämne som du kan läsa mer om här och här

Men om jag inte är resistent då?

Givetvis kan det vara så att du tillhör dom 10% vars problem inte är resistens. Du kanske har en otillräcklig produktion av insulin helt enkelt. Anpassningarna som det står om ovan under att reversera insulinresistens kommer ge effekt för dig också  – men inte alls lika mycket. Det är dock ett vanligt missförstånd som många diabetiker har, att man antingen har problem med produktionen eller problem med resistensen, men faktum är att det i de allra flesta fall är båda två. Att göra kroppen mer mottaglig för insulin gynnar även den som inte har sjuklig resistens, eftersom det betyder minskade medicindoser, och givetvis är nyttig mat och träning bra för alla individer alldeles oavsett. Dessutom blir blodsockret jämnare och risken för följdsjukdomar lägre. Så att satsa på hälsan är värt det för samtliga diabetiker.

69536637_968690326803829_2345996997766414336_n

Vad är hälsa egentligen?

Allt hänger ihop, och allting påverkar varandra.

Hälsohjulet. Allt hänger ihop, och allting påverkar varandra.

(Kränkthetsparentes : Det stämmer inte alltid att man förvärvar eller att miljön är orsaken till sjukdomar.Ej heller är alla diagnoser av ondo.)

 

Det är solklart för mig efter flera års läsande och tillfrisknande. Kanske t.om decennier, att allt hänger samman. Vår hälsa är en stor process med massivs med synergier som påverkar hur vi mår, och vi kan inte bara kika på en av sakerna för att förstå helheten.

Titta på bilden igen. Alla sjukdomar i hela världen ryms inom det här hjulet, och alla går att påverka genom att påverka delarna av det. Självklart är det olika mycket beroende på sjukdom. Att tvätta händerna bättre kommer inte göra ditt blodsockervärde särskilt mycket bättre, och att stressa ner kommer troligen inte att göra att ditt brutna ben läker 10 gånger så fort, även om det t.om påverkar läkningen av det.
Jag tänkte sammanfatta det jag läst mig till under den här perioden (ca 3 års tid) Det viktigaste på varje punkt. Jag har hållt mig till vetenskapliga böcker och rapporter, det är inte påhitt. Jag garanterar dig, att oavsett vilken sjukdom dom har, på riktigt, kommer den att bli allt ifrån lite bättre till helt bra om du tittar på delarna i hjulet och förbättrar dem. Men inte nog med det, jag tror att många av sjukdomarna vi har helt och hållet kommer från detta hjul. Vi gör oss själva sjuka, ibland förstår vi på vilket sätt vi gör det, och ibland gör vi det inte. Men västsjukdomar som psoriasis, diabetes typ2, fetma, pcos, depressioner, ryggsmärtor, inflammerade tarmar mfl kan ibland till 100% bero på sättet vi lever, och vi kanske t.om kan göra oss själva friska.
Ofta kallas dessa sjukdomar kroniska. Det är dem om vi inte ändrar sättet vi lever, och troligen är det just det, att våran livsstil har blivit kronisk.

Kost
– Ät inte för mycket energi, ät hellre för lite
– Ät oraffinerad mat som kommer från din närhet och från naturen. Undvik mat som har långa innehållsförteckningar. Minimera intaget av mjöl och socker.
– Drick inte energi
– Ät inte för sent, låt det vara absolut minst 2 timmar innan sänggående som du äter något. Du vill ha en ordentlig nattfasta, gärna mer än 10 timmar.
– Testa gärna att fasta ibland.
Träning
– Låt varje dag innehålla rörelse. Ta trappor. Parkera en bit bort. Res på dig varje halvtimme. Ta ansvar för att hela din kropp får göra det den är skapt för – röra sig.
– Träna högintensivt tre gånger i veckan minst 30 minuter.
– Gör någonting varje vecka som kräver muskelarbete.

Sömn
– Ha svalt och mörkt i sovrummet.
– Sov 7-9 timmar per natt. Inte för mycket, och inte för lite.
– Prioritera att sova mellan 22.00 och 06.00, det är då din inre klocka vill sova. Du kan inte ändra din inre klocka särskilt mycket så du behöver följa den.
– En tupplur får maximalt vara 30 minuter.
– Var utomhus, solljuset hjälper dig att sova på kvällen
– Undvik det blåa ljuset på skärmar, både via filter på skärmen och minskad skärmtid.

Genetik
– Ta reda på vilka riskgrupper du eventuellt tillhör
– Motverka genetiken genom att vara noggrannare med sånt som du är i risk för.
– Låt inte genetik göra att du tänker att din hälsa på det sättet är förutbestämd – det är den inte.
– Låt genetiken vara en motivationsfaktor till att förändra.

Mental hälsa
– Lär dig att hantera och prata om känslor eller ta hjälp av någon som kan lära dig.
– Sluta aldrig att jobba med ditt perspektiv och din tacksamhet för saker och ting
– Berätta om dina tankar, drömmar och visioner.
– Undvik människor som gör illa till mods eller stressar dig
– Prioritera din själ – gör saker som du verkligen älskar och som läker ditt sinnesliv. Här finns Yoga, mindfulness, terapi, dataspel, promenader osv

Medicin
– Vetenskapen har stor stor kunskap. Ignorera inte den
– Ta de mediciner och behandlingar du behöver, men undvik att symptombehandla sådant som du kan justera med hjälp av andra delar i hälsohjulet (bilden)
– Gå på årliga kontroller.

I västvärlden blir Hygien en parentes eftersom vi har rena sjukhus, skolor, andra allmäna utrymmen och vi har tillgång till rent vatten t.ex men jag tog med det ändå då det faktiskt är en väldigt stor faktor för världen som helhet

Hygien
– Städa inte för mycket, särskilt när barnen är små.
– Tvätta dina händer innan mat och efter toalettbesök.
– Använd inte överdrivet med handsprit.

Synergieffekter – den mest spännande delen av allt detta
Inte nog med att alla delar av den totala hälsan spelar roll, dom spelar också roll för varandra, och detta är något som många missar, och det är svårt att dra slutsatser runt.
Låt oss säga att du börjar äta ett äpple varje dag klockan 3. Äpplet i sig ger dig lite näring, men också socker och fibrer. Du mår bättre. Men bara att du åt äpplet var inte det som hände, du skippade då också att äta eftermiddagsfikat som var ett stort intag av socker och energi. Fikat som du annars tog gjorde nästan uteslutande att du blev lite tröttare vid 4, så när du ska ta dig upp från källaren på jobbet och hem så tog du hissen. Nu när du äter äpplet fick du inte den dippen i energi, och tar trapporna istället. När du väl kommer hem till middagen var du alltid väldigt hungrig efter fikat, då kroppens blodsocker svajade lite mer, och intaget av middagen blev också lite högre. Allting av ett äpple. På en dag kanske detta inte gjorde något, men på ett år blev du lite lättare, och ett knä som du börjat känna av lite när du tränat får plötsligt några kilo mindre belastning, du kan öka träningseffekten osv.
Det kanske låter orimligt att det skulle kunna ge så stora effekter, men det gör det, och särskilt när man tittar över tid. Att ersätta allt sittande med stående skulle på ett års tid kunna generera en viktnedgång på 3kg enligt en studie.
Dessa synergieffekter är inte sällan något vi totalt jobbar åt motsatt håll med också.
Sover vi dåligt blir det jobbigt att träna – men vi kanske behöver den högintensiva träningen för att kunna sova.
Vi är förkylda och krassliga så vi köper färdigmat – alltså ger kroppen sämsta förutsättningarna att läka ut infektionen – för vi orkar inte laga mat.
Kroppen höjer temperaturen för att bli bättre på att hantera en infektion – vi tar febernedsättande för det är otrevligt med feber. Vi har högt blodsocker för att kroppen är resistent mot insulin – vi fyller på med mer insulin och gör oss själva mer resistenta.
Listan kan göras hur lång som helst, och detta blir ett ohälsohjul istället. Synergieffekterna finns absolut där – men dom påverkar oss negativt och i en nedåtgående spiral istället. Vi tänker alldeles för kortsiktigt.

Detta är också varför medicinen är oftast det vi söker efter, för då får vi snabba resultat. Vi kan se skillnad direkt på ett problem som vi har, en smärta som stör oss, eller ett blodsocker som är för högt för att nämna några exempel. Men ohälsa eller hälsa är något som förvärvas över lång tid. Vi måste våga ta bra beslut även om dom inte märks direkt, och i en djungel av tips och råd är det givetvis väldigt svårt. Det blir lätt att man gör något som man tror att är bra – och då säger en kollega eller vän att det är dåligt, för så pass svajande är rönen som gäller, särskilt om man läser kvällstidningarna.

Vi måste också våga sluta symptombehandla våra problem, och det är inte bara med mediciner jag menar. Vi har problem att stå på en scen, då undviker vi det. Vi har lite värk i ett ben, då skippar vi träningen. Vi får ont i magen om vi ökar fiberintaget – då äter vi mer vitt bröd. Vi känner oss energilösa och trötta – då tar vi oss ett snacks. Vi har ont i huvudet – då tar vi en alvedon. Vi har haft en stressad vecka med dålig sömn så vi botar det med vin på fredagen. Ibland, eller jag vågar säga oftast, så berättar dessa avvikande känslor något för oss som är mer än just då i stunden. Vi kanske ska öva på att prata inför andra, vi kanske ska röra på benet men på rätt sätt och stretcha det, vi kanske ska hjälpa kroppen att kunna ta emot fibrer på sikt, vi kanske ska ta oss upp ur soffan vid trötthet och få lite solljus på oss eller kanske röra på oss, vi kanske har ont i huvudet för att vi haft för mycket skärmtid. Vi kanske borde ta en promenad istället för att hantera stressen, och sikta på en alkoholfri sömn om vi är stressade och har underskott på sömn.

Det största misstaget vi kan göra är att tro att förändring bara känns bra och rätt. Vi pratar ju mycket om magkänsla, om att det ska kännas rätt om vi är på rätt väg. Det stämmer säkerligen i kärlek, eller om vi ska ta känslomässiga beslut. Men förändring är jobbigt och ibland ordentligt oinspirerande. Att gå upp en hel timme innan du vanligtvis går upp för att hinna med en joggingtur är kanske inte ens möjligt att fantisera om. En diabetiker som går från högt blodsocker till normalt kommer känna sig helt överkörd, en person som slutar med narkotika likaså. När en idrottskvinna verkligen ska öka sin syreupptagningsförmåga gör det ont i både kropp och själ. När en person vill bli starkare i marklyft svider det. En överviktig person kommer känna hunger när den går ner i vikt. En smal person som vill öka sin vikt kommer känna maten ända upp i halsen. När man har panikångest och ska gå emot sina rädslor så kan det vara överväldigande. En deprimerad person som ska ut i skogen och promenera efter ett riktigt mörkt skov kommer inte njuta i stunden.   Förändringens sötma får man inte förrän den skett ordentligt, vägen dit är tuff och det kan vara en bättre indikation än att allting känns frid och fröjd.

Det är så mycket skönare och mer njutbart att sitta i soffan med goda snacks och titta på en favoritserie än det är att springa 5km. Men efteråt, när man petar bort snacksrester mellan tänderna eller svetten rinner nerför ryggen efter loppet. Då är det skönare med det sistnämnda. Nästa morgon också. Även på sikt.

Vi är den första generationen där barnen kan komma att dö före föräldrarna i någon utsträckning som är värd att prata om. Vi har 15åringar som drabbas av typ2 diabetes. Förskrivningen av psykofarmaka är högre än någonsin, över 1.7 miljoner patienter äter dem. Var och varannan unge har ADHD. Barnfetman är i vissa delar av Sverige likvärdig med vissa delar av USA och England. Män i Sverige tar sitt liv. Vi är sjukskrivna för att vi stressat till den nivån att vi gått sönder. Väldigt många par har problem att få barn. Allergier. Ungar som har vuxna människors skador på leder för att de är för feta och för orörliga. Unga vuxna som har ryggar motsvarande 90 åringar.

Ändå tror vi på riktigt att det är slumpen, eller genetiken, eller bristen på medicin som gör att vi har dessa problem. Jag säger inte att sjukvården inte ska hjälpa till. Men jag säger att vi måste förstå att sjukvård är sista utvägen, friskvård borde vara den första.
Har man ett barn med ADHD som inte upprätthåller flera av dessa delar i hjulet så behöver man inte utreda barnet. Man behöver förändra förutsättningarna.
Är man kraftigt överviktig och har ont i ett par knän tycks vi förstå sambandet. Men att äta långt över livsmedelsverkets rekommendationer med socker, att vara långt under alla rekommendationer med rörelse, att spendera mestadels med tid framför skärmar och att vara i en regellös miljö kan vi utan problem kalla för olika neuropsykiatriska funktionshinder. Nog är det intressant. Eller ledsamt. Eller båda delarna.

Men ett annat misstag som vi begår är att vi tror att vi kan göra som alla andra.
Har grannen en unge som kan missköta sig och ändå inte tappa koncentrationen så tänker vi att det är något fel på vår unge. Vi har någon kompis som äter som en häst, tränar ingenting och är fet men får ingen diabetesdiagnos. Vi jämför oss med samma kålsupare som oss själva och rättfärdigar skitbeteende. De allra flesta kommer att få problem om man kraftigt missköter sig, fråga är egentligen bara när.

Folkhälsomyndighetens rapport från 2016 visade att 51% av Sveriges befolkning mellan 18-84 år är överviktiga eller feta.

Det är dags för en förändring.

_________________________________________________________________
Källor och referenser

Kost

https://science.sciencemag.org/content/362/6416/764

https://www.svt.se/special/atmindre-levlangre/

https://www.healthline.com/nutrition/fasting-benefits
Träning

https://www.betterhealth.vic.gov.au/health/healthyliving/physical-activity-its-important

https://www.di.se/brandstudio/aj-produkter/sta-och-jobba-och-ga-ner-i-vikt/

Sömn

Boken ”Sömn sömn sömn” 

https://www.1177.se/Skane/liv–halsa/stresshantering-och-somn/somnen-ar-viktig-for-din-halsa/

Mental hälsa

https://www.1177.se/Skane/liv–halsa/psykisk-halsa/

https://www.swenurse.se/Levnadsvanor/Halsoframjande-omvardnad/om-psykisk-ohalsa/
Allmäna länkar / källor

http://kbtiprimarvarden.se/teori-och-vetenskap/perspektiv-pa-halsa/

http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/12766/LKT0939s2440_2443.pdf
Om alzeimers och kost / motion

https://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/01/Varden-bor-kanna-till-forskning-om-matvanor-och-cancerprevention/
om bröstcancer och kost

https://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Temaartikel/2018/02/Prevention-av-diabetes-typ-2-med-fysisk-aktivitet-och-halsosam-mat/
om diabetesprevention och fysisk aktivitet / kost

https://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2014/04/Kollegor-Dags-att-ta-vara-pa-framtidens-mojligheter/
kost och motion kopplat till hjärtsjukdom och cancer

http://www.lakartidningen.se/…/10687/LKT0846s3324_3326.pdf
Kost och cancer i tarmen

https://www.lakartidningen.se/…/LKT1136s1680_1683.pdf
Stress och fysiska sjukdomar

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=6865
Stresstillstånd och allmänhälsa

Top 10 LCHF-missförstånd

Jag har ätit LCHF och gått ner mycket i vikt, jag äter fortfarande väldigt likt LCHF men inte helt och hållet av olika skäl. Detta inlägg handlar om de vanligaste missförstånden vid LCHF som jag mött på.  Jag har tappat 40 kilo, studerat mycket kost och träning i min förändring från sjuk typ2 diabetiker till diabetiker som klarar glukosbelastningstest och har supefriska värden.
Jag försöker sätta källor till det jag skriver om och ibland tycker jag bara. Det är möjligt att allt jag tycker är fel.

68982814_2867133800026598_7371390217653059584_n

1. Kalorier gills inte vid LCHF
Detta är ett enormt missförstånd. Kalorier gills alltid. Men det är däremot inte så himla lätt att exakt säga precis hur mycket kalorier som man förbränner varje dag, därför är det en svår vetenskap att vara exakt runt. Men många som äter LCHF räknar dock inte kalorier, det är för att när man skippar raffinerade livsmedel så tycks man äta mindre mat, och ha lättare att reglera sin mättnad. Detta har också bevisats vetenskapligt – detta gäller dock också raffinerade LCHF produkter. Mandelmjöl är ett sådant exempel .

2. Insulin gör oss tjocka
Detta är en vitt spridd myt inom LCHF kretsar. Det stämmer att många människor som är tjocka har höga nivåer av insulin i kroppen – de har blivit insulinresistenta och dessa höga nivåer finns där för att kompensera kroppens otålighet mot insulin. När vi blir resistenta mot insulin drabbas vi av väldiga cravings och hunger, och blir tjockare.
Äter man LCHF kost minskar insulinbehovet drastiskt och cravings och hunger följer med eftersom även resistensen minskas. Det är alltså det naturliga svaret på insulin som gör att vi kan hålla kosten. Det är superbra. Men insulin gör oss inte tjocka, det gör överätning!

3. LCHF gör att man bränner mer fett
Detta är sant, men hur det används blir felaktigt. Givetvis bränner vi mer fett om vi äter mer fett. Det är inte konstigare än så. Men bara för att vi bränner mer fett så betyder inte det att vi går ner mer i vikt.

4. Man går upp i vikt av kolhydrater – inte fett
Detta är det absolut farligaste missförståndet med LCHF. Viktuppgång är en fantastisk egenskap som våra kroppar besitter, syftet är överlevnad. Genom att göra som de allra flesta djuren gör – spara energi i fettvävnad kan vi överleva längre perioder utan energi och det är helt fantastiskt. Givetvis kan man gå upp i vikt av både fett och kolhydrater, även protein. Allting handlar om att man äter mer energi än vad som kroppen förbrukar. Det är dock möjligt att i teorin så lägger många på sig mindre på LCHF just eftersom de slutar med mycket raffinerade produkter som är lättare att överäta.

5. Ketos – Strikt LCHF är det bästa
Nej. Det bästa är att hitta ett sätt att följa kosten som du kan göra ständigt. För vissa är det strikt, för andra är det mer liberalt. Det är väldigt viktigt att äta grönsaker och om man inskränker för mycket på det för att hålla nere kolhydraterna är man troligtvis ur hälsosynpunkt ute och cyklar. Läs mer om hållbarhet här.

6. Mättat fett är bäst
Detta är ett missförstånd från flera håll. Mättat fett är troligen inte så farligt som vi lärt oss som små – det håller jag helt med om. Men det finns otroligt mycket vetenskap som visar att hälsomarkörer blir bättre för människor om man ersätter mättat fett med fleromättat fett. De ska dock inte tolkas som att mättat fett nödvändigtvis är värdelöst, men det kan vara klokt att också få med fleromättade fetter i kosten. Den här studien är en fullgod källa för detta

7. Kolhydrater står bakom världens ohälsa
Detta är kontroversiellt att säga emot i LCHF kretsar men gå tillbaka till den här studien och kika. Genom att ta bort alla kolhydrater tar vi också bort alla processade kolhydrater, och dessa är vetenskaplig konsensus att inte är bra för kroppen. Vi vet det.
Men kolhydrater som sådant är troligen inget problem. Det visar också vetenskapen att människor kan ha enorm variation mellan fett/protein/kolhydrater och fortfarande både ha normalvikt och bra hälsomarkörer.
Däremot är den processade maten skit – och vad innehåller den oftast? Just precis- Socker och kolhydrater.

8. Fettkaffe, smootihes, är bra frukostar
Har du druckit kalorier och klarat din vikt på det superbra. Mår du bra av det så fortsätt för all del. Men det är inte om man tittar på en befolkning generellt särskilt smart att göra av det skälet att vi människor är dåliga på att kompensera för druckna kalorier när vi väl äter senare.
Det innebär alltså att om vi dricker 100 kalorier, så äter vi inte 100 kalorier mindre vid nästa måtid. Äter vi 100 kalorier i form av ett mellanmål tycks vi göra det dock.
De flesta studierna är gjorda på socker som det man skriver om här men att fettdrycker skulle skilja markant tvivlar jag starkt på. Dessutom är det  helt klart bättre att helt fasta (bara dricka kaffet) eller att äta mat istället om man vill vara rädd om sina mättnadkänslor.

9.  Sötningsmedel är farligt
Detta är det mest tröttsamma att lyssna på. ”Det är bättre med riktigt naturligt socker”
Suck. Vetenskapen är väääldigt gammal, och vi vet att i normala mängder är sötningsmedel inte farligt. Observera att det finns massor med varianter av sötningsmedel så man kan inte bara dra alla över samma kam heller, aspartam är det mest vanliga sötningsmedlet i läsk och det har kontrollerats och kontrollerats igen. Att råttor som  får hutlösa mängder aspartam får förändrad tarmflora har ingenting med något att göra. Inte heller att myror aktar sig för aspartam. Det finns vetenskap. Men ja, vatten är garanterat bättre.

10. Ovanjordsgrönsaker är endast tillåtet
Nej. Gör inskränkningar på potatis, för den är väldigt kolhydrat och stärkelserik, men ge fan i lök och morötter t.ex. Det är superbra mat, och vi ska äta moder jords skatter. Det har funnits LCHF:are som bara äter bacon och grädde, absolut. Men dessa sätter inte standarden. Grönsaker är grymt, även dom som växer under jorden.