Vad är Diabetes?

För mer information om hur du kan behandla din diabetes läs gärna detta
Diabetes (gammeldags Sockersjukan) är flera olika sjukdomar med olika orsaker. Det som är lika med alla diabetessjukdomar är att sockerhalten i blodet är för hög. När vi äter kolhydrater bryts dessa ner till socker (glukos) i tarmen och hamnar i blodbanan. För att sen transportera ut sockret till cellerna behövs insulin. När inte det här fungerar som det ska stannar sockret i blodet, och leder till högt blodsocker.

Det finns flertalet olika namn på diabetesdiagnoserna. Typ1, Typ2, LADA, MODY är några av dem. Den vanligaste formen av diabetes är typ 2 diabetes, och även den ser lite olika ut från fall till fall. Men någon av dessa två saker måste ske för att du ska få diagnosen diabetes, eller båda:

Det första är att bukspottskörteln inte tillverkar tillräckligt med insulin. Det andra är att insulinet som tillverkas ratas av cellerna, och således inte fungerar som det ska. Det kallas insulinresistens.

Variationer av dessa två faktorer skapar sen den sjukdomsbild som du har, exempelvis:

Är du äldre och lite lätt överviktig kan du t.ex ha nedsatt produktion av insulin och lite insulinresistens, och sammantaget gör det att ditt socker blir högt.

Har du varit med om en bilolycka och skadat din bukspottskörtel kanske du bara har det första problemet, men om det är tillräckligt stor skada gör det att blodsockret blir högt.

Är du medelålders och väldigt överviktig kan du bara ha det andra problemet.

Är du medelålders och lite överviktig, men samtidigt väldigt inaktiv, rökare och har en kroppsammansättning med väldigt lite muskulatur och fett kring buken kanske du mestadels har det andra problemet.

Dessa variationer kan man gissa sig fram på det här sättet, och det vanligaste inom vården är att man primärt bara antar att du har det andra problemet, insulinresistens.

Men innan man är helt säker på det så kontrollerar man antikroppar. Det är nämligen så att en typ1 diabetiker har en autoimmun variant av sjukdomen, där kroppen själv förstör bukspottskörtelns celler (betaceller) . När ditt blodsocker blir högt måste man alltså först kontrollera att du inte har dessa antikroppar i blodet. Har du dem, kommer dessa celler att väldigt snabbt (klassiskt typ1 diabetes) eller långsammare (t.ex LADA) förstöra kroppens betaceller tills du slutligen är beroende av att tillföra externt insulin hela tiden. Man vet fortfarande inte varför människor får typ1 diabetes, men man kan gissa att det har med det västerländska sättet att leva på, då t.ex Finland och Sverige har mest typ1 diabetiker per 1000 invånare i hela världen.

Det går att utreda hur mycket insulin en människa producerar för att skapa en tydligare bild av sjukdomen så bör det göras, men alla läkare gör inte det. Genom att mäta något som kallas c-peptid, så kan man beräkna hur mycket insulin som kroppen kan skapa själv på omedicinerade individer. Gör man samtidigt en provtagning för att kontrollera hur mycket blodsocker man har vid samma tillfälle kan man räkna ut kroppens insulinresistens. Ju mer insulin som behövs och ju mindre blodsockret påverkas av det ju mer resistens har man. Den här uträkningen är vanlig inom vetenskapen men jag har aldrig hört att en patient i Sverige erbjudits den typen av screening. Du kan läsa mer om den här

Vården gissar sig till resistens
Som vi nämnde innan är det inte ovanligt att man initialt antar att det är insulinresistens du lider av. Det är ingen dålig gissning eftersom typ2 diabetes är vanligast, och då man vet att 90% av alla diabetiker faktiskt är insulinresistenta i olika grad. Därför förskrivs ofta medicinen Metformin ut. Det är en av de få medicinerna som funnits väldigt lång tid och som inte förändrats över tiden. Det är för att den är väldigt effektiv, säker, och behandlar både orsaken (den hjälper kroppen att ta emot insulinet till cellerna) och symptomet (när insulinet fungerar sänks blodsockret) på sjukdomen. Många får dock problem med magen av metformin (ca 30% av de som äter dem) och därför kan det bli problematiskt.
Metformin har stor effekt också på långtidsblodsockret (Hba1c)

Sanningen är dock att Socialstyrelsen rekommenderar primärt kost och motion som behandlingsstrategi mot Diabetes typ2 med insulinresistens. Läser man på fass så ser man att mediciner ska nyttjas först efter att man sett att kost och motion inte fungerat förtjänstfullt. Men just Metforminet är en medicin man inte behöver oroa sig för att andvända (om man inte har magsjuka, eller lider av uttorkning för då kan den vara livsfarlig) för den är väldigt bra på att minska oddsen för följdsjukdomar också.

Insulinresistens är fullt reversibelt

Det tillstånd som cellerna befinner sig i som vi kallar insulinresistens, som innebar att de inte accepterar insulinet man själv producerar, går att reversera fullständigt. Det är väldigt bra, och troligtvis kan jättemånga som har typ2 diabetes bli helt av med sina symptom.
Det finns vetenskap som visar att över 85% av alla som hade diabetes typ2 och gick ner mer än 15kg blev helt fria från symptom

Jag går så långt så att jag säger att man kan bota sjukdomen i det här blogginlägget.

Bota eller inte bota, Insulinresistens är fullt reversibelt som jag sade innan. De bästa råden för att reversera det handlar om kost och motion. Viktnedgång är som sagt innan väldigt viktigt, övervikt är farligt och kan leda till såna här sjukdomar tyvärr. Man kan också anpassa sin kost på olika sätt, vissa tar bort sina kolhydrater och får normalt blodsocker på bara några dagar. Den typen av lågkolhydratkost kallar socialstyrelsen dock för extrem och rekommenderar den inte för att studier som visar hur människor mår efter lång td på den dieten inte finns tillgängliga ännu.
Gastric by-pass nyttjas friskt hos yngre patienter. Dessa blir oftast helt fria från symptom och mediciner efteråt (i alla fall för diabetesen) och det avslöjar förstås vad diabetes är för typ av sjukdom.
Konditionsträning och motion har stor effekt på blodsockret både på kort och lång sikt. Muskelträning är en annan approach som fortfarande är träning. Mer muskler betyder mer energibehov, och det verkar också på insulinresistensen.
Psykologiska faktorer som sömn och stress är också väldigt viktiga. Att följa kroppens naturliga klocka har du säkert hört talas om, och det är viktigt även för diabetiker, kanske t.om ännu viktigare, då mycket av glukosregleringen för ett dygn faktiskt sker under nattens timmar när man sover.
Periodisk fasta är också ett spännande ämne som du kan läsa mer om här och här

Men om jag inte är resistent då?

Givetvis kan det vara så att du tillhör dom 10% vars problem inte är resistens. Du kanske har en otillräcklig produktion av insulin helt enkelt. Anpassningarna som det står om ovan under att reversera insulinresistens kommer ge effekt för dig också  – men inte alls lika mycket. Det är dock ett vanligt missförstånd som många diabetiker har, att man antingen har problem med produktionen eller problem med resistensen, men faktum är att det i de allra flesta fall är båda två. Att göra kroppen mer mottaglig för insulin gynnar även den som inte har sjuklig resistens, eftersom det betyder minskade medicindoser, och givetvis är nyttig mat och träning bra för alla individer alldeles oavsett. Dessutom blir blodsockret jämnare och risken för följdsjukdomar lägre. Så att satsa på hälsan är värt det för samtliga diabetiker.

69536637_968690326803829_2345996997766414336_n

About the author: Kim Larsson