Vad är hälsa egentligen?

Allt hänger ihop, och allting påverkar varandra.

Hälsohjulet. Allt hänger ihop, och allting påverkar varandra.

(Kränkthetsparentes : Det stämmer inte alltid att man förvärvar eller att miljön är orsaken till sjukdomar.Ej heller är alla diagnoser av ondo.)

 

Det är solklart för mig efter flera års läsande och tillfrisknande. Kanske t.om decennier, att allt hänger samman. Vår hälsa är en stor process med massivs med synergier som påverkar hur vi mår, och vi kan inte bara kika på en av sakerna för att förstå helheten.

Titta på bilden igen. Alla sjukdomar i hela världen ryms inom det här hjulet, och alla går att påverka genom att påverka delarna av det. Självklart är det olika mycket beroende på sjukdom. Att tvätta händerna bättre kommer inte göra ditt blodsockervärde särskilt mycket bättre, och att stressa ner kommer troligen inte att göra att ditt brutna ben läker 10 gånger så fort, även om det t.om påverkar läkningen av det.
Jag tänkte sammanfatta det jag läst mig till under den här perioden (ca 3 års tid) Det viktigaste på varje punkt. Jag har hållt mig till vetenskapliga böcker och rapporter, det är inte påhitt. Jag garanterar dig, att oavsett vilken sjukdom dom har, på riktigt, kommer den att bli allt ifrån lite bättre till helt bra om du tittar på delarna i hjulet och förbättrar dem. Men inte nog med det, jag tror att många av sjukdomarna vi har helt och hållet kommer från detta hjul. Vi gör oss själva sjuka, ibland förstår vi på vilket sätt vi gör det, och ibland gör vi det inte. Men västsjukdomar som psoriasis, diabetes typ2, fetma, pcos, depressioner, ryggsmärtor, inflammerade tarmar mfl kan ibland till 100% bero på sättet vi lever, och vi kanske t.om kan göra oss själva friska.
Ofta kallas dessa sjukdomar kroniska. Det är dem om vi inte ändrar sättet vi lever, och troligen är det just det, att våran livsstil har blivit kronisk.

Kost
– Ät inte för mycket energi, ät hellre för lite
– Ät oraffinerad mat som kommer från din närhet och från naturen. Undvik mat som har långa innehållsförteckningar. Minimera intaget av mjöl och socker.
– Drick inte energi
– Ät inte för sent, låt det vara absolut minst 2 timmar innan sänggående som du äter något. Du vill ha en ordentlig nattfasta, gärna mer än 10 timmar.
– Testa gärna att fasta ibland.
Träning
– Låt varje dag innehålla rörelse. Ta trappor. Parkera en bit bort. Res på dig varje halvtimme. Ta ansvar för att hela din kropp får göra det den är skapt för – röra sig.
– Träna högintensivt tre gånger i veckan minst 30 minuter.
– Gör någonting varje vecka som kräver muskelarbete.

Sömn
– Ha svalt och mörkt i sovrummet.
– Sov 7-9 timmar per natt. Inte för mycket, och inte för lite.
– Prioritera att sova mellan 22.00 och 06.00, det är då din inre klocka vill sova. Du kan inte ändra din inre klocka särskilt mycket så du behöver följa den.
– En tupplur får maximalt vara 30 minuter.
– Var utomhus, solljuset hjälper dig att sova på kvällen
– Undvik det blåa ljuset på skärmar, både via filter på skärmen och minskad skärmtid.

Genetik
– Ta reda på vilka riskgrupper du eventuellt tillhör
– Motverka genetiken genom att vara noggrannare med sånt som du är i risk för.
– Låt inte genetik göra att du tänker att din hälsa på det sättet är förutbestämd – det är den inte.
– Låt genetiken vara en motivationsfaktor till att förändra.

Mental hälsa
– Lär dig att hantera och prata om känslor eller ta hjälp av någon som kan lära dig.
– Sluta aldrig att jobba med ditt perspektiv och din tacksamhet för saker och ting
– Berätta om dina tankar, drömmar och visioner.
– Undvik människor som gör illa till mods eller stressar dig
– Prioritera din själ – gör saker som du verkligen älskar och som läker ditt sinnesliv. Här finns Yoga, mindfulness, terapi, dataspel, promenader osv

Medicin
– Vetenskapen har stor stor kunskap. Ignorera inte den
– Ta de mediciner och behandlingar du behöver, men undvik att symptombehandla sådant som du kan justera med hjälp av andra delar i hälsohjulet (bilden)
– Gå på årliga kontroller.

I västvärlden blir Hygien en parentes eftersom vi har rena sjukhus, skolor, andra allmäna utrymmen och vi har tillgång till rent vatten t.ex men jag tog med det ändå då det faktiskt är en väldigt stor faktor för världen som helhet

Hygien
– Städa inte för mycket, särskilt när barnen är små.
– Tvätta dina händer innan mat och efter toalettbesök.
– Använd inte överdrivet med handsprit.

Synergieffekter – den mest spännande delen av allt detta
Inte nog med att alla delar av den totala hälsan spelar roll, dom spelar också roll för varandra, och detta är något som många missar, och det är svårt att dra slutsatser runt.
Låt oss säga att du börjar äta ett äpple varje dag klockan 3. Äpplet i sig ger dig lite näring, men också socker och fibrer. Du mår bättre. Men bara att du åt äpplet var inte det som hände, du skippade då också att äta eftermiddagsfikat som var ett stort intag av socker och energi. Fikat som du annars tog gjorde nästan uteslutande att du blev lite tröttare vid 4, så när du ska ta dig upp från källaren på jobbet och hem så tog du hissen. Nu när du äter äpplet fick du inte den dippen i energi, och tar trapporna istället. När du väl kommer hem till middagen var du alltid väldigt hungrig efter fikat, då kroppens blodsocker svajade lite mer, och intaget av middagen blev också lite högre. Allting av ett äpple. På en dag kanske detta inte gjorde något, men på ett år blev du lite lättare, och ett knä som du börjat känna av lite när du tränat får plötsligt några kilo mindre belastning, du kan öka träningseffekten osv.
Det kanske låter orimligt att det skulle kunna ge så stora effekter, men det gör det, och särskilt när man tittar över tid. Att ersätta allt sittande med stående skulle på ett års tid kunna generera en viktnedgång på 3kg enligt en studie.
Dessa synergieffekter är inte sällan något vi totalt jobbar åt motsatt håll med också.
Sover vi dåligt blir det jobbigt att träna – men vi kanske behöver den högintensiva träningen för att kunna sova.
Vi är förkylda och krassliga så vi köper färdigmat – alltså ger kroppen sämsta förutsättningarna att läka ut infektionen – för vi orkar inte laga mat.
Kroppen höjer temperaturen för att bli bättre på att hantera en infektion – vi tar febernedsättande för det är otrevligt med feber. Vi har högt blodsocker för att kroppen är resistent mot insulin – vi fyller på med mer insulin och gör oss själva mer resistenta.
Listan kan göras hur lång som helst, och detta blir ett ohälsohjul istället. Synergieffekterna finns absolut där – men dom påverkar oss negativt och i en nedåtgående spiral istället. Vi tänker alldeles för kortsiktigt.

Detta är också varför medicinen är oftast det vi söker efter, för då får vi snabba resultat. Vi kan se skillnad direkt på ett problem som vi har, en smärta som stör oss, eller ett blodsocker som är för högt för att nämna några exempel. Men ohälsa eller hälsa är något som förvärvas över lång tid. Vi måste våga ta bra beslut även om dom inte märks direkt, och i en djungel av tips och råd är det givetvis väldigt svårt. Det blir lätt att man gör något som man tror att är bra – och då säger en kollega eller vän att det är dåligt, för så pass svajande är rönen som gäller, särskilt om man läser kvällstidningarna.

Vi måste också våga sluta symptombehandla våra problem, och det är inte bara med mediciner jag menar. Vi har problem att stå på en scen, då undviker vi det. Vi har lite värk i ett ben, då skippar vi träningen. Vi får ont i magen om vi ökar fiberintaget – då äter vi mer vitt bröd. Vi känner oss energilösa och trötta – då tar vi oss ett snacks. Vi har ont i huvudet – då tar vi en alvedon. Vi har haft en stressad vecka med dålig sömn så vi botar det med vin på fredagen. Ibland, eller jag vågar säga oftast, så berättar dessa avvikande känslor något för oss som är mer än just då i stunden. Vi kanske ska öva på att prata inför andra, vi kanske ska röra på benet men på rätt sätt och stretcha det, vi kanske ska hjälpa kroppen att kunna ta emot fibrer på sikt, vi kanske ska ta oss upp ur soffan vid trötthet och få lite solljus på oss eller kanske röra på oss, vi kanske har ont i huvudet för att vi haft för mycket skärmtid. Vi kanske borde ta en promenad istället för att hantera stressen, och sikta på en alkoholfri sömn om vi är stressade och har underskott på sömn.

Det största misstaget vi kan göra är att tro att förändring bara känns bra och rätt. Vi pratar ju mycket om magkänsla, om att det ska kännas rätt om vi är på rätt väg. Det stämmer säkerligen i kärlek, eller om vi ska ta känslomässiga beslut. Men förändring är jobbigt och ibland ordentligt oinspirerande. Att gå upp en hel timme innan du vanligtvis går upp för att hinna med en joggingtur är kanske inte ens möjligt att fantisera om. En diabetiker som går från högt blodsocker till normalt kommer känna sig helt överkörd, en person som slutar med narkotika likaså. När en idrottskvinna verkligen ska öka sin syreupptagningsförmåga gör det ont i både kropp och själ. När en person vill bli starkare i marklyft svider det. En överviktig person kommer känna hunger när den går ner i vikt. En smal person som vill öka sin vikt kommer känna maten ända upp i halsen. När man har panikångest och ska gå emot sina rädslor så kan det vara överväldigande. En deprimerad person som ska ut i skogen och promenera efter ett riktigt mörkt skov kommer inte njuta i stunden.   Förändringens sötma får man inte förrän den skett ordentligt, vägen dit är tuff och det kan vara en bättre indikation än att allting känns frid och fröjd.

Det är så mycket skönare och mer njutbart att sitta i soffan med goda snacks och titta på en favoritserie än det är att springa 5km. Men efteråt, när man petar bort snacksrester mellan tänderna eller svetten rinner nerför ryggen efter loppet. Då är det skönare med det sistnämnda. Nästa morgon också. Även på sikt.

Vi är den första generationen där barnen kan komma att dö före föräldrarna i någon utsträckning som är värd att prata om. Vi har 15åringar som drabbas av typ2 diabetes. Förskrivningen av psykofarmaka är högre än någonsin, över 1.7 miljoner patienter äter dem. Var och varannan unge har ADHD. Barnfetman är i vissa delar av Sverige likvärdig med vissa delar av USA och England. Män i Sverige tar sitt liv. Vi är sjukskrivna för att vi stressat till den nivån att vi gått sönder. Väldigt många par har problem att få barn. Allergier. Ungar som har vuxna människors skador på leder för att de är för feta och för orörliga. Unga vuxna som har ryggar motsvarande 90 åringar.

Ändå tror vi på riktigt att det är slumpen, eller genetiken, eller bristen på medicin som gör att vi har dessa problem. Jag säger inte att sjukvården inte ska hjälpa till. Men jag säger att vi måste förstå att sjukvård är sista utvägen, friskvård borde vara den första.
Har man ett barn med ADHD som inte upprätthåller flera av dessa delar i hjulet så behöver man inte utreda barnet. Man behöver förändra förutsättningarna.
Är man kraftigt överviktig och har ont i ett par knän tycks vi förstå sambandet. Men att äta långt över livsmedelsverkets rekommendationer med socker, att vara långt under alla rekommendationer med rörelse, att spendera mestadels med tid framför skärmar och att vara i en regellös miljö kan vi utan problem kalla för olika neuropsykiatriska funktionshinder. Nog är det intressant. Eller ledsamt. Eller båda delarna.

Men ett annat misstag som vi begår är att vi tror att vi kan göra som alla andra.
Har grannen en unge som kan missköta sig och ändå inte tappa koncentrationen så tänker vi att det är något fel på vår unge. Vi har någon kompis som äter som en häst, tränar ingenting och är fet men får ingen diabetesdiagnos. Vi jämför oss med samma kålsupare som oss själva och rättfärdigar skitbeteende. De allra flesta kommer att få problem om man kraftigt missköter sig, fråga är egentligen bara när.

Folkhälsomyndighetens rapport från 2016 visade att 51% av Sveriges befolkning mellan 18-84 år är överviktiga eller feta.

Det är dags för en förändring.

_________________________________________________________________
Källor och referenser

Kost

https://science.sciencemag.org/content/362/6416/764

https://www.svt.se/special/atmindre-levlangre/

https://www.healthline.com/nutrition/fasting-benefits
Träning

https://www.betterhealth.vic.gov.au/health/healthyliving/physical-activity-its-important

https://www.di.se/brandstudio/aj-produkter/sta-och-jobba-och-ga-ner-i-vikt/

Sömn

Boken ”Sömn sömn sömn” 

https://www.1177.se/Skane/liv–halsa/stresshantering-och-somn/somnen-ar-viktig-for-din-halsa/

Mental hälsa

https://www.1177.se/Skane/liv–halsa/psykisk-halsa/

https://www.swenurse.se/Levnadsvanor/Halsoframjande-omvardnad/om-psykisk-ohalsa/
Allmäna länkar / källor

http://kbtiprimarvarden.se/teori-och-vetenskap/perspektiv-pa-halsa/

http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/12766/LKT0939s2440_2443.pdf
Om alzeimers och kost / motion

https://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/01/Varden-bor-kanna-till-forskning-om-matvanor-och-cancerprevention/
om bröstcancer och kost

https://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Temaartikel/2018/02/Prevention-av-diabetes-typ-2-med-fysisk-aktivitet-och-halsosam-mat/
om diabetesprevention och fysisk aktivitet / kost

https://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2014/04/Kollegor-Dags-att-ta-vara-pa-framtidens-mojligheter/
kost och motion kopplat till hjärtsjukdom och cancer

http://www.lakartidningen.se/…/10687/LKT0846s3324_3326.pdf
Kost och cancer i tarmen

https://www.lakartidningen.se/…/LKT1136s1680_1683.pdf
Stress och fysiska sjukdomar

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=6865
Stresstillstånd och allmänhälsa

About the author: Kim Larsson