LCHF kan ge ketoacidos hos typ2-diabetiker

Eller i alla fall i extremfall.

Jag läser den här artikeln och det intresserar mig givetvis. Två patienter har drabbats av ketoacidos med typ2 diabetes, trots att de haft insulinproduktion kvar. Slutsatsen som läkartidningen, eller de tre skribenterna drar, är att LCHF är åtminstone en del av problemet. Det är värt att notera att två av de tre skribenterna har mottagit ersättning från ett företag som jobbar med empagliflozin – det vill säga den medicin som en av patienterna använde. Den andra patienten var behandlad med antibiotika och hade andra problem.

Det som nämns ovan är inte för att förringa riskerna med LCHF. Sanningen är ju att vi inte vet helt och hållet vilka riskerna är. Men även dessa tre artikelskrivare vidhåller att ketos är vanligt bland LCHF ätare, och att ketoacidos är sällsynt om inte insulinbrist föreligger.

Jag tycker slutsatsen att LCHF var problemet är konstig, särskilt eftersom det i artikeln också står, jag citerar ”Denna läkemedelsklass har i vissa fall visats vara förknippad med normoglykemisk diabetisk ketoacidos hos patienter med såväl typ 1-diabetes som typ 2-dia­betes vid olika stressituationer [20-22]” just om SGLT-2 hämmarna.  (SGLT-2 hämmarna kallas Glyxambi, Jardiance, Synjardy på apoteket. Det finns även en sort som heter Ivokana)
Hur slutsatsen då är att LCHF är problemet i detta fall, och inte i ett annat är oklart. Men i huvudbudskapet står det ”Vi presenterar två fall av typ 2-diabetes av kort duration där vi bedömer att LCHF-kost utlöst och SGLT2-hämmare och metformin kan ha bidragit till intensivvårdskrävande ketoacidos.”

Just ovanför den textraden skriver man dock ”En ny klass av antidiabetiska läkemedel, SGLT2-hämmare (natriumglukossamtransportör 2), förefaller i vissa fall framkalla eller förvärra ketoacidos, troligen genom att öka glukagonfrisättningen.

Bara genom att läsa texten blir jag inte klok på slutsatsen, men jag har kontaktat personen som skrivit artikeln för att få mer svar på frågorna. I alla fall tycker dem inte att man ska äta varken metformin eller SGLT-2-hämmare i samband med LCHF, i alla fall inte om den är strikt och man äter väldigt lite kolhydrater, något annat kan man inte dra som slutsats med tanke på detta:

”Dock tillråds försiktighet hos patienter med långvarig (potentiellt insulinopen) typ 2-diabetes och/eller samtidig LCHF-kost samt vid kraftigt katabola situationer. SGLT2-hämmare, liksom metformin, bör undvikas vid alla tillstånd med ökad ketosbenägenhet, även vid fasta (t ex vid ramadan), allvarliga infektioner samt intorkning.”

Det är svårt att dra en nykter slutsats av detta, det behövs förstås mer forskning på det. LCHF förespråkare menar att läkarna som skrivit detta är pantade, i vanlig ordning, och det blir inte särskilt givande att följa de tankegångarna. Samtidigt undrar jag nyktert hur man valde ut LCHF som hönan (eller ägget) i det här fallet då.
Det kan vara en indikation på att LCHF bör ätas med lite mer kolhydrater för att undvika ketos, eller i alla fall hålla nere den. Eller helt enkelt att LCHF inte ska ätas tillsammans med mediciner, precis som artikelskaparna också säger.
Självklart är också ett alternativ att LCHF är en dålig kosthållning för typ2-diabetiker, och det är ju egentligen det som socialstyrelsen menar. Den är för extrem. Men räcker 2 såna här fall (där medicinen är i alla fall medskyldig) för att den slutsatsen ska dras, när många faktiskt blir symptomfria och går ner i vikt, och lever ett medicinfritt liv på grund av kosthållningen?

I alla fall kan vi vara överens om att vara försiktig med blandning av LCHF och dessa mediciner. Det verkar uppenbart. Vi får se vad jag får för svar från artikelskaparen.

Det som är viktigt att komma ihåg här är att ketoacidosen, som i vanliga fall innebär högt blodsocker, sker med helt normalt blodsocker. Det gör att man själv kanske aldrig misstänker den, men också samma sak med vården. Normalglykemisk ketoacidos är inte något nytt, men det är fortfarande långt mycket mer ovanligt än ketoacidos med samtidigt högt blodsocker.

Jag har ätit väldigt strikt LCHF särskilt i början av min sjukdomsperiod, för att få in mer kolhydrater i kosten efteråt. Det är inte av rädsla för acidos som jag gjort det, då jag dessutom är omedicinerad, men jag tycker att jag mår bättre av det. Jag har inget intresse av att LCHF ska framstå som bättre eller sämre. Jag vill gärna fortsätta följa diskussionen hurvida kolhydrater ska förtäras i stor mängd, lite mindre mängd, eller liten mängd för oss typ2 diabetiker för en optimal sjukdomsbild.

verandakim2

Vetenskapen är inte större än människan

Det blir lätt att vi drar forskning i ansiktet på varandra när träning, eller kost, eller sjukdomar diskuteras. Hur gör man egentligen för att få den största bicepsen, eller för att orka springa ett långlopp. Debatter hit och debatter dit. Det är oproblematiskt om man varit med ett tag i svängarna, en förstår sina egna begränsningar och ser vilka strategier som kan anammas på en själv.

Men kanske inte lika enkelt för den som är ny.

Kaloriräkning kan vara ett sånt exempel. Där man fastnar på siffror, får konstaterat att man ”gör fel” för att vetenskapen har ju inte fel. Det har den inte heller. Men vetenskapen saknar den mänskliga faktorn många gånger. Kanske är det så att 500 kcal underskott är det optimala för viktnedgång, men för den ena personen är det bättre att köra på 1000 kcal underskott och en kortare period, medan det för den andra personen är mer lämpat att ha en långsiktig lösning på färre kaloriers underskott. Detta är givetvis bara ett exempel, och det finns en rad av dessa.

Jag fick höra ganska snabbt att för att bygga optimalt är det bättre att satsa på flera benpass i veckan, men det hade i såna fall varit på bekostnad av min fotboll. ”Det går bra att gymma och spela fotboll också” – japp. Vetenskapen säger nog stundtals att det är bra att kombinera t.om, men att mina ben var veka som torra hundkex och att jag inte riktigt pallade det för sex månader sen, det fanns inte riktigt med i beskrivningen. Här kan det vara både motiverande och inspirerande att höra att ”kämpa på” ”bit ihop” men det kan också vara helt förödande. Jag söker efter fingertoppskänsla här.

Problemet blir ännu tydligare när människor som är förebilder, personliga tränare eller på något sätt influerar träningsvärlden gör samma sak. Det är ohyggligt många som tänker sig att om det fungerade för mig – så fungerar det för dig. Det är sant att människors kroppar, om dom är friska, och med lite hänsyn till kön och ålder, fungerar på samma sätt typ. Men den enkla slutsatsen att då allas strategier ska vara på samma sätt är förstås helt urpantad. Människor måste hitta sina egna strategier.

Utöver det blir det så konstigt när en antar att för att en person klarat något, ta min viktnedgång på 40kg som ett exempel, så borde jag vara en god rådgivare för alla för att gå ner i vikt. Visst har jag vissa erfarenheter som jag kan dela med mig av, men det är ju min förmåga att coacha, min förmåga att ha fingertoppskänsla som är den viktiga när det gäller att överföra den här kunskapen på andra. Det är en rad muskelberg som bevisligen har fått det att fungera för sig själva – men som både saknar förmågan att förklara och förstå hur saker och ting skulle kunna fungera för någon annan.

Den sista poängen är förutsättningar. Där vill ju gärna många påstå att alla kroppar är lika, och fungerar lika. Och återigen, vetenskapen är sann. Men antal timmars sömn man får, hur fokuserad man kan vara för att tre barn väntar på en, eller hur mycket man orkar beroende på andra faktorer som sjukdomar, mental förmåga osv är oerhört varierande mellan människor. Tar man inte dessa i beaktning så blir det svårt att möta en annan människa. ”Det handlar bara om din vilja” säger folk, och berömmer mig för min fantastiska vilja. Men tveksamt att jag fått samma resultat om jag inte haft en stöttande hustru, den typen av träningslokal som jag har, möjlighet att göra det på arbetstid, bra läkarvård som varit stöttande, hjälp från Ulf (Fysioterapeuten som fått rycka in) Fått så bra svar på blodsockervärdena (som varit min målsättning), haft så lätt för mig att ta till mig kunskap osv.
Inte en chans. Det är förutsättningar. Att jag då skulle kasta i andras ansikte att det ”bara handlar om vilja” är rätt oförstående.

Så även om jag kan med hjälp av forskning påstå en massa saker, så blir det viktigaste för dig att hitta din approach till det. Hitta de dagarna du kan träna.  Hitta den kost som passar dig. Vetenskapen kan du använda som stöd. Ett annat stöd du kan nyttja är hur det känns i kroppen, hur det känns i hjärtat efter träningen. Känns det gött där, är du på rätt spår.

029A3120

Vad kan man äta som diabetiker?

Det är förstås väldigt individuellt, beroende på hur ens sjukdom ser ut och hur och om man medicinerar. Därför behöver man ta hjälp av en blodsockerapparat. Men för att underlätta lite kan vissa simpla regler hjälpa.

Eftersom fett, proteiner och fibrer är samtliga näringsämnen som minskar blodsockerpikar bör dessa tas i beaktning. Kolhydraterna är sen relevanta i förhållande till dem. Såhär kan man grovt förenklat se på det:

Detta ger dig en siffra som du vill att ska vara så hög som möjligt. Gärna nära 1 om du är insulinresistent. Pasta får 0.28 med mina beräkningar medan cashewnötter hamnar över 2 på skalan. Grönsaker t.ex broccoli hamnar på 0.8, ett tal som är ganska nära ett, men det är i regel inget man ska oroa sig för. Uträkningen är snarare till hjälp för dig som vill äta något utanför boxen och ha ett humm om vad den produkten kommer göra med ditt blodsocker. Sen får du anpassa beräkningen efter dina värden och din sjukdom, kanske behöver just du bara se till att hamna på 0.5 eller ett annat värde.

Kom ihåg att alla livsmedel du äter bör tas i beaktning, så ett av de 4 sakerna du exempelvis äter kanske har ett sämre värde men totalen gör det bra ändå.

Ett bra exempel är bönpasta som ligger runt 20g kolhydrater och kan göra att en tänker att det är olämpat för blodsockret. Men pastan innehåller 40g protein 10g fett och 15g fibrer, vilket ger över 3 enligt uträkningen. (40+10+15/20=3.25) Det är alltså ett riktigt bra alternativ om du väljer rätt sort.

Mängden kolhydrater spelar roll

Äter man väldigt kaloritäta livsmedel, tex en pizza, så kan man få bra värden i uträkningen men dessa livsmedel belastar förstås systemet hårt ändå. Fortsätter vi med pizzan som ett exempel kan den belasta kroppen i timmar men kanske inte gör att värdet sticker iväg så eländigt ändå.

Allt kommer inte stämma

Men det är en god fingervisning. Hoppas det fungerar för dig med min blodsockerratio.