TFT i China Major

Hur ser chanserna ut?

Vi kan väl börja med att konstatera den milstolpen som vi konstaterade när TFT tog sig vidare, ett helsvenskt lag i en major igen. Det känns fantastiskt! På Lördag drar hela spektaklet igång, jag förväntar mig skittider, men det är ingenting som kommer stoppa eventet från att gå av stapeln. Jag kommer att kommentera allting från supermajorn med TFT, och troligen lite andra lag också. Vi får se hur schemat och tiderna passar.

Detta är setupen

chinamajor
Svårt att säga att TFT ska vinna den här tuneringen från start i alla fall. Med Virtus Pro och LGD i samma tour, och dessutom alla dessa andra lagen så är det minst sagt en överdrift att påstå att TFT ska ha några realistiska chanser. Det betyder inte att jag inte tror på deras förmåga att prestera, missförstå mig inte, men ska man nyktert ranka dem i den här tuneringen så blir det 13-16. Helt ärligt.

Med det sagt ska tuneringen spelas också, och TFT har förberett sig väl gissar jag på. De har dessutom stångat pick-väggen i sin förra minor, vilket kan vara en fantastiskt bra erfarenhet att ta med sig in i en större tunering. Det handlar ju också om lottning naturligtvis, även om formatet inbjuder alla till slutspel. 4 grupper, top2 går till WB och botten 2 går till LB. Ett förlåtande format.

Det som däremot kan bli spännande här, är dels att se TFT’s startform. Det är inga blåbär egentligen alls, utan det är bara motståndet som är imponerande, med det sagt kan TFT slå de allra flesta av dessa lagen, särskilt en karta, inte orimligt två heller. Så det kan bli rätt spännande betting att syssla med. Jag samarbetar med Betspawn, och tycker ni ska nyttja dem som eran bettingtjänst under eventet. Betspawn är också sponsor av TFT vilket känns jävligt skoj!

Vad tror ni då? Jag tänker mig att TFT kan chocka här, deras möjlighet att slå igenom som ett internationellt starkt lag är enorm, jag menar, en sån här chans får man bara en gång i livet (haha) och jag tror de kommer ta den. Att gissa på en vinst vore galet, men att hamna top8 i den här turneringen är inte bara riktigt bra gjort, jag tror det är möjligt också.

Vad tror ni?

Vi ses på streamen.

EG 2.0

En ny Era för EG när S4 och Fly kliver in istället för Misery och Fear

EG har inte haft någon walk-in-the-park egentligen. Inte på ett bra tag. EG har alltid osat av nån slags vinnarglöd som varit omöjlig att ta ifrån dem, men med den senaste lineupen har man inte nått riktigt hela vägen upp i det längre tycker jag. Att Misery och Fear hoppar av är kanske den mest naturliga förändringen. Dels har du otroligt mycket talang kvar i de tre kvarvarande spelarna, men framförallt tror jag att Fear och Misery plockas bort för att deras tid är förbi. Det kanske låter hårt, och för mig är det av olika skäl som spelarna blivit av med sitt bäst-före-datum

Fear har slitit som ett djur för att hålla sin högsta nivå så hög som möjlig, och credits ska han utan tvekan ha. Det är inte så att Fear direkt belastas med missplays och den biten, men han håller inte riktigt måttet längre. Det blir som en gammal gymmare som försöker göra comeback, och aldrig riktigt kommer tillbaka till de vikter hen en gång lyfte. Räcker dessa halvlyft till att dominera och vinna tävlingar är det inte så farligt, men när man märker att det inte gör det. Då blir det tuffare.

Misery å andra sidan tror jag har den kompetens som krävs, och utan tvekan talang. Men jag har inte känt hans glöd på ett tag. Misery är utan tvekan en spelare som nyttjar sitt känsloregister för spelet för att prestera. Vi kan kalla det för humörspelare, och jag har inte sett honom i det på länge. Vi såg det i Alliance, och vi har sett det i många andra lag. Men inte nu på slutet. Det är kompetent men trött dansk som jag skådat de matcher jag följt.

Ersättningen då? S4 och Fly. Fly har inte samma rutin som Fear, men hans rutin är så stor så att jämförelsen är onödig. Det är igentligen lika erfaret. Som att ha varit snickare i 25år eller 20år. Det är liksom skitsamma. Dessutom kan han pappa detta lag, det är få som kan göra det. Ska du ersätta en spelare som Fear i en lineup, så måste det, även om Bulba finns där bakom som coach, vara någon som kan komma med rutin och respekt, så att kidsen i RTZ och Sumail håller sig på banan. Jag tror också att Fly kommer göra Crit mycket bättre. Crit kommer kunna släppa sina vingar mer än han gjort tidigare, och vara en bättre spelare. Det är jag övertygad om.

Att man skickar Sumail mid har jag väntat på länge. Han slösar mycket av sin microintensivitet, hans förmåga att röra sig på kartan, på att spela offlane, och där får dem en av världens bästa spelare som ersättare. S4.
Jag upplever att S4 också blivit sliten av sista tiden i OG, och att han har fett mycket mer att ge om han bara får chansen.

I EG kommer han att få chansen.

EG är utan tvekan ett Tier1 lag med den här lineupen, och jag förväntar mig stordåd av lineupen.

OG_RB_logo_stdEglogo_std

Några hårda ord om övervikt

Detta inlägg blir hårt, och det finns massvis med undantag. Ta det för vad det är.

Typ2 diabetes kan se ut på många olika sätt, men anledningen till att det ökar så pass mycket som det faktiskt gör, beror utan tvekan på att vi blir för feta. Det är sanningen, och där skiljer vi oss markant från typ1 diabetikerna. Det är möjligt att det finns mera bottnar i sjukdomen, men det kommer vi aldrig att riktigt kunna reda ut för oss själva förrän vi har normalvikt. Det är den bistra sanningen.

Folk kommer att säga att det beror på kolhydrater, eller på överätning, på för lite idrott, eller för mycket stillasittande, och det spelar egentligen ingen roll. Problemet är att inte många kommer att säga detta till dig, särskilt inte inom vården. För det är respektlöst att bara häva ur sig något liknande, och inte sällan är tallriksmodellen ett uselt sätt för en metabolt sjuk person (insulinresistent diabetiker) att gå ner i vikt. Det har liksom redan blivit så fel i kroppen att man faktiskt där och då svarar dåligt på vanlig viktreducering.

Statistiken talar utan tvekan emot dig, och initialt kommer man att förskriva metformin, det är go-to behandlingen när det gäller typ2 diabetiker. Metforminet är ett bra läkemedel, och det kan också hjälpa dig igång med viktnedgången. Men det räcker inte som enskild behandling när det gäller ditt blodsocker. Då ska du ha rätt bra värden redan, annars kommer det inte att räcka. Det säger inte vården heller. Kost och motion är fundamentet i en typ2 diabetesbehandling, men egentligen borde det stå viktreduktion. Det är vid viktnedgång som vi kan börja se förändringar, även om vi strikt anpassar vår kost med väldigt lite kolhydrater, så är det först vid viktnedgång som skillnaderna kommer, som vi får en annan metabol kontroll. Om vi får den överhuvudtaget.

Här kommer variationerna in, och det är problematiskt. För visst finns det personer som har normalvikt och får typ2 diabetes, det är inget tvivel om den saken. Det finns variationer, alla är inte tjocka, och fetman är inte alltid det som är problemet. Men på grund av alla dessa variationer så upplever jag att man blundar för realiteten, dvs att bukfetman ger diabetes, för vissa. Vi måste våga adressera det problemet, och bukfetma kan man ha som normalviktig också. Det handlar egentligen om fettprocent mer än något annat, det handlar om hur kroppen är sammansatt. Jag hade kycklingben och armar och vägde 140kg. Jag väger nu 100kg. På en mätning förra veckan var min fettprocent 27. Det är 7% för mycket, man brukar säga ett en herre ska ligga mellan 10-20% – TROTS att jag har höga nivåer av fettfrimassa (muskelmassa bland annat) och att jag gått ner 40kg så alltså min kroppssammansättning ooptimal. Utifrån diabetes, men också utifrån annat. Cancerrisk, risk för hjärt och kärl problematik och annat är också där och far.

Sen kommer din Läkare att dalta med dig, i de allra flesta fallen. Hen kommer att ge dig mer utrymme i blodsockret, förstå väl hur svårt det är att gå ner i vikt, så till den milda grad att hen kommer att säga att du inte behöver göra det. Hen kommer att påstå att det inte är så farligt om du har högre socker än x, trots att det kanske är det. Av hänsyn till dig. Av hänsyn till statisik om hur svårt det faktiskt är att gå ner i vikt.

Eller så får du en gastric bypass, om du är tillräckligt fet det vill säga.

Ärligt talat, detta ska inte stressa er eller skapa självförakt. För det är också så att när en drabbas av typ2 diabetes, och då särskilt insulinresistensen som är basen i den sjukdomen som lite rundare om magen (i regel, inte alltid) så blir det SVÅRARE att gå ner i vikt, och allt blir som upplagt för motsatsen istället.

Satsa på dig själv, försök att tappa så mycket fettmassa som det går (till normala nivåer) det är solklart superviktigt för att hålla dig vid liv, och för att undvika komplikationer. På vägen dit är det förstås väldigt bra att ha ett balanserat socker, och att få ner insulinnivåerna. Men vi måste våga nå dit.

Så nu tar jag ett till tag i min hälsa, får se om jag lyckas denna gången. Det blir svårare upplever jag att faktiskt tappa vikt. Men jag vill gärna tappa minst 5 kg till. För att jag vill vara så långt från min diabetesdiagnos som möjligt. Ingenting estetiskt. Vi får se om jag lyckas

 

27% fettmassa på kroppen. 7% för mycket, eller 7kg. Ser ni det?

27% fettmassa på kroppen. 7% för mycket, eller 7kg. Ser ni det?

Matchrapport Evil Geniuses – The final tribe

Evil Geniuses – The final tribe

GESC Thailand Minor 2018

 

Hej mina vänner, detta blir mitt första försök till en matchrapport. Efter vissa påtryckningar av en viss Kim ”Dray” Larsson så tog jag mig i kragen och gör ett försök. Ni får helt enkelt se vad ni tycker, och ge gärna feedback. Gillar ni det, ja då fortsätter jag nog i mån av tid. Annars så rinner det nog ut i sanden.

Okej, EG mot TFT. På förhand ska det sluta med en kross av EG kan jag tycka. Detta mycket på grund av hur otroligt bra EG spelade igår. Men matchen ska spelas och det är det som är så fantastiskt. Rankar väll matchen med 60-40 innan start.

DRAFT:

The final tribe

Era – Sven

Frost – Gyrocopter

Pablo – Sand King

Handsken – Leshrac

Jonassomfan – Axe

Evil Geniuses

Fear – Lycan

SumaiL – Puck

RTZ – Lifestealer

Misery – Jakiro

Crit- – Nightstalker

TFT startar på Dire igen, kan det vara så att dom spelat Dire alla matcher i GESC Thailand än så länge? Oavsett så ser det bra ut i draften. Självklart så är det obehagligt med en lifestealer pick, vilket jag återkommer till.

EG startar matchen klart bäst när det kommer till farm. Och har top 3 i last hits första minuterna MEN TFT går hårt åt i kills och tar både first kill och redan efter 2:30 har man 3-0. När sedan SumaiL (Puck) går lite för djupt så skaffar man sig snabbt ett 4-0 överläge. Ännu är det helt jämnt i guld.

Bäst i TFT när det kommer till farming går Era (Sven) i midlane, medan Frost (Gyro) sackar efter ganska rejält i toplane, men det är Frost (Gyro) som delar ut mest skada vid det 4 första killsen.

Matchen väger i detta läge och TFT är helt klart med, men EG börjar sakta men säkert äta sig starkare. 7 minuter in i matchen så är ställningen 5-6. Och det farliga i detta är att Sumail (Puck) riktigt börjat bra, lite för bra för att vara en Puck och skaffar sig redan här en Mega kill. Samtidigt som detta händer känns det som att EG ökar tempot ordentligt, och skaffar sig ett övertag både på kartan och i guld.

I botlane tänker ni? Ja där är det jonassomfan (Axe) som tyvärr har det riktigt jobbigt mot RTZ (Lifestealer). Där som jag nämde innan lifestealer är ett mycket bra pick och trycker bak jonassomfan lite väl hårt.

Nu händer det grejer, TFT försöker att hänga på. Era (Sven) gör en otroligt fin rotation till toplane och får med sin en double kill efter en perfekt stun av Pablo (Sand King). Samtidigt köper sig dock RTZ (Lifestealer) en armlet och har 12 minuter in i spelet över 2000hp. Och spelet tippar över lite, i denna stund är EG uppe i 6k Net lead.

Känslan som går igenom mig nu är att EG kommer att fortsätta som igår, och bara mangla på. Ta dom viktiga ganksen, sätta upp fina teamfights och hålla sina lanes rena. Och i toplane är det riktigt svårt för Frost (Gyro) då han ställs i detta läge mot både Misery (Jakiro) och SumaiL (Puck).

Era (Sven) kämpar på hårt för att göra sitt jobb, och skaffa sig läget att bli utsedd till MVP i TFT och plockar upp ännu en double kill. Men trots detta så får EG i följande sekvens med sig några snabba ganks och rinner ifrån till en 10 000 gulds ledning efter bara 15 minuter spelat.

Nu gör EG en riktig delikatess, man ställer sig i Roshans håla. Varför? Jo man baitar in TFT till en riktig överrumpling. Pablo (Sand King) tar betet, kliver in och blir helt krossad. I förlängningen på detta så fastnar även Handsken (Leshrac) och båda supportsen i TFT är borta. Det ger EG en otroligt enkel Roshan och nu är det klar fördel EG.

Nu kan man tro att TFT kanske är påväg att ge upp? Aldrig, den Svenska Dota2 glöden är tänd och man gör ett försök till att påverka detta i den 17e minuten. Då alla utom Era (Sven) samlas utanför high ground och smokar. Era (Sven) letar tag på SumaiL (Puck) ger honom några hugg men SumaiL (Puck) ger sig av, smoken är utan effekt men Pablo (Sand King) hittar vinkel på SumaiL (Puck) och bjuder på en stun och en storm. Tyvärr är SumaiL (Puck) stark nog att ta sig ut och detta resulterar i noll.

Nu är det bråda dagar för TFT, man gör allt man kan för att ta stacks och försvara lanes. Varje guldmynt räknas. Samtidigt är ställningen nu 17-11 till EG och en guldledning till EG på hela 14k. Detta enbart 19 minuter in i matchen.

Nu sitter jag med känslan att en dålig teamfight är GG, men om man skulle komma in bra? Ja då är det helt plötsligt match igen.

Då händer det som inte riktigt får hända just nu, Fear (Lycan) gör sin förvandling och går rakt in på ett samlat TFT. PANG och nu sitter 4 spelare i TFT och väntar på att återupplivas. Då passar EG på att kliva in på Highground och får som tur är endast med sig ett T3 torn.

Nu får vi ett citat i streamen som är väldigt talande. ”Med fotbollsmått ligger TFT just nu under med 4-0 i den 65min av matchen” – Kim ”Dray” Larsson

Jag hävdar nog att det är 4-0 i den 80e…

22-12 och övertag EG med 18k guld. Och allt senaste tiden har varit att EG har skippat knäckebrödet och börjat frossa i oxfilén istället.

Och nu mina vänner händer det, Era (Sven) hamnar lite snett och plockas snabbt ner efter ett fint inhopp av SumaiL (Puck). Och EG dyker direkt in i TFT’s bas. Nu smäller det ordentligt, racks rasar både mid och top. EG går ut, tar nya tag och kliver in bot och GG är callat.

 

Detta blev tyvärr för oss svenskar en uppvisning i Dota av EG. Där våra svenska hjältar i TFT hängde med i 6-7 minuter.

Tack för mig,

Fredrik ”Gromes10” Norin

 

Lite statistik? Självklart.

Top hero damage: RTZ (Lifestelaler) 16772 (Era tar denna i TFT med 10083)

Top tower damage: Fear (Lycan) 10036 (Här åstakommer Era (Sven) mest skada i TFT med 309)

Top gold: Fear (Lycan) 15831 (Top i TFT är Era med 11490)

Last hits/denies: Fear (Lycan) 185/1 (TFT leds även här av Era med 158/9)

Matchtid: 25:32

Total kills: 29 – 13

Total gold: 64063 – 38121 (63%-37%)

MVP: Sumail (Puck)

E-sporten – en del av riksidrottsförbundet?

Bakgrund från den här artikeln https://www.svt.se/nyheter/inrikes/e-sportsstjarnan-i-chock-over-forbundets-resonemang

Riksidrottsförbundet behöver förnya sig. Det är solklart. Engagemanget från E-sportsförbundet är viktigt. Men jag är däremot inte säker på att det nödvändigtvis är så att e-sporten behöver synas i riksidrottsförbundet.

Björn Eriksson (Ordförande Riksidrottsförbundet) känns som en bok man hämtat på vinden, den behöver dammas av, det betyder förstås inte att boken i sig inte är relevant, men du lär inte ska finna något särskilt nytt i den. Hans kunskap om E-sport är så lågt att han kallar CS för ”begrepp”. Föreställ er att en skulle kalla hockey för begrepp. Det säger mycket i min bok, kunskapen finns inte där.

Hurvida e-sporten behöver in i riksidrottsförbundet är jag dock inte helt säker på, men jag håller med Heaton om att det finns mycket från idrotten som behöver appliceras på e-sporten. Föreningslivet är oerhört viktigt, en grund i många människors liv för att förstå allt från demokrati till diciplin och gemenskap.

E-sporten blandas också ofta friskt ihop med gamingen, som inte alls är samma sak som e-sport men ändå är väldigt lika. Gamingen kan tyvärr innehålla en del negativa sidor, och även om motionärer (motsvarigheten till gamers i vanliga sportvärden) kan överträna och hetsa så är fortsatt rörelse och frisk luft en väldigt positiv sak för människor.

Gaming är också positivt, missförstå mig inte, språkutveckling, teambuilding, kompisskap och liknande saker erbjuder gamingen kids på ett superbra sätt. Men vi brottas med definitioner när en världsspelare som Get_right (En av Sveriges bättre CS:GO spelare) jämförs med ”Adrian” som spelar CS:GO hela nätterna och inte tar hand om sig själv.

Get_right är en idrottsman. Det begriper vi som spelat ett par timmars CS:GO. Den kordination som krävs mellan ögat och handen när vissa moment utförs är bortom rimlig för 99.99% av befolkningen. Prestationen är inte bara mental. Den är muskulär också. Jag ska inte ge mig in på kroppsliga definitioner egentligen för jag saknar den kunskapen. Men jag har testat skytte och jag har testat cs. Det räcker för att jag ska vara säker. Är skytte en idrott är CS en idrott.

Men är det här applicerbart på samtliga spel? Troligen inte. Dota har mindre reaktion och kordination i vissa moment. Andra spel har inte ens den delen, där Hearthstone är ett bra exempel.

Därför behöver vi först och främst definera vad som är en e-sport och inte för oss själva. Idag räcker det att företaget som gjort spelet, eller andra företag, trycker in tillräckligt med pengar så blir vilket spel som helst en e-sport. Ska det vara en ”riktig” idrott bör inte pengar styra särskilt mycket alls.

Sen behöver det vara tydligt vart gränsen mellan casual gaming och e-sport går.

När E-sporten har den tydlighet att komma med, så behöver vi inte oroa oss för att farmingsimulator tas upp som ett exempel, eller att vi inte får vara med i Riksidrottsförbundet.

Ja, om man nu inte istället ska kasta ur skyttet då.

”Hur hittar jag motivation”

En relativt vanlig frågeställning när en pratar träning, och jag tänkte att vi kan ju prata om det en stund.

Vi alla har ju olika motivation till saker och ting men just motivation är inte ett ord som vi nyttjar överallt. Eller så är spektrat större för det i olika situationer bara.

Säg att du ska hämta ungarna på förskolan. Hur lite motivation krävs för att du ska skippa det? Kanske hör du av dig till partnern och ber denne ta över, men om inte det funkar så får du vackert hämta dem. Eller hur? Arbete är relativt likartat. Inte skippar vi jobbet för att vi är lite opepp heller.

När det gäller träning och kost däremot så är plötsligt motivation det viktigaste som finns, och det är egentligen bara skräp. Ett sätt att slippa ta tag i det som är viktigt bara. Jag säger inte att vi måste träna 7 ggr i veckan, men kanske två. Det är bara positivt.

Har man (på riktigt) svårt att begripa anledningen till varför man ska träna så kan man kika på den här listan

Men skippa det här med motivation. Bestäm hur och när du ska träna. Sen kan du låta motivationen styra om du vill träna mer än så.

”Motivation är bara för dom som inte bestämt sig”