Glömmer vi näringsläran?

Jag har behandlat min typ2 diabetes med LCHF, och varit fruktansvärt nöjd med resultatet. Framförallt fick jag för första gången i mitt liv slippa belastas dag ut och dag in med att jag varit sugen på saker. Något som tillslut stiger en åt huvudet.

Jag äter fortfarande snarlikt LCHF, men med lite avsteg. Det är ingenting som jag rekommenderar eller så. Det har att göra med mina livsval, men min kost är i stort anpassad efter samma premisser; minska kolhydraterna, ät dig mätt på fett (och protein)

Till en början  upplevde jag att jag åt lika mycket mat som tidigare, och att jag ändå gick ner i vikt. Vilket var förbluffande för mig. När jag började räkna på det dock, så åt jag mindre. Jag har läst en siffra, 300 kcal, någongång. Dvs att en person som äter strikt lågkolhydratkost skulle förbränna 300 kcal mer än någon som åt vanlig kost, på grund av kosten, jag hittar dock inte den siffran, men vi kan för skojs skull anta att den är sann. För även om den är sann, så kan vi inte ignorera det faktum att kalorier räknas. ( https://www.dietdoctor.com/se/en-kalori-ar-inte-en-kalori-inte-ens-nastan )

 

Lågkolhydratkost räddade mitt liv, men jag upplever att vi måste ge varandra nyktrare råd.

Lågkolhydratkost räddade mitt liv, men jag upplever att vi måste ge varandra nyktrare råd.

Jag upplever ibland att människor har en kosthållning, de beskriver den, och sen berättar en att man inte gått ner särskilt mycket i vikt, och då får personen tipset att ”ät mer fett”. Jag försöker att förstå hur det skulle hänga ihop. Dessa teser om att kroppen förställer sig i svält t.ex är ju sen länge borträknade, visst går förbränningen ner lite, men det är så pass lite att det inte spelar någon större roll i slutändan. Det handlar om 76 kalorier per dag (läste jag på kostdoktorn) som ett ”svältläge” skulle minska din förbränning med. Samtidigt är det förstås inte svält om man äter, så siffran skulle troligtvis bli lägre.  Men dessa 76 kcal mindre förbränning är fortfarande ingenting, eftersom (också från kostdoktorn) vi bränner ca 300 kcal extra när vi äter lågkolhydratkost. Med den beräkningen skulle vi (om vi åt exakt lika mycket kalorier som innan)

Fett är väl, om jag har förstått det rätt, framförallt där för att göra oss mätta och för att vi ska få i oss det vi behöver. Tar vi bort kolhydraterna (eller kraftigt minskar dem) så måste vi förstå äta något annat. Fett, som dessutom inte påverkar vårt blodsocker, och inte kräver något insulin blir det vi går till. Att rekommendera mer fett till någon som är hungrig, eller som upplever sug. Det är förståeligt, men för att gå ner i vikt verkar mindre rimligt.

Det är förvisso sant, att lite mer fett (mer mat) skulle kunna hjälpa dig igång med viktnedgången om du rör på dig och är aktiv, men att kost 1 (med lite fett) skulle få dig att gå UPP i vikt, och sen kost 1 (men med mer fett) skulle få dig att gå ner i vikt går emot typ allting som vi någonsin lärt oss av näringslära.
Att du går från viktökning med samma kost till viktminskning med identisk kost, bara det att du lägger till mer fett kommer helt enkelt aldrig någonsin att ske.

Vi måste förstå att vi är extremt dåliga på att beräkna hur vi äter. Det finns det många studier som visat också, vi underestimerar i hög grad mängden mat som vi stoppar i oss. Kanske hoppar vi över vissa småsaker, för man tänker inte på dem. Typ mjölk i kaffet. Jag dricker 6 koppar kaffe om dagen, en skvätt mjölk per kopp och säg att vi kommer upp i 1dl mjölk om dagen i kaffet. 1dl mjölk = 60 kcal x 365 = 21 900 kcal på ett år. Ett kilo fett är värt 9000 kcal. Det är alltså mer än två kilos vikt som den där decilitern mjölk kan ge mig på ett år, förutsatt att det är ett överskott.

En gissning, jag har inget svar på det, är väl också att de personer som bantat mycket i sitt liv, där mat blivit en tuff resa och något jobbigt, kanske har ännu svårare att på ett nyktert sätt se på sitt intag. Handmodellen fungerar ju för många, kika på den, och vissa (som jag) kan reglera mitt matintag enkom på hur hungrig jag har varit. Men om man inte kan det, så kanske man måste ”se sig själv besegrad” och ta hjälp av kaloriräkning. Det är väl bättre än att fortsätta att inte gå ner i vikt tänker jag?
Lågkolhydratkost är ett superalternativ för att slippa sug, äta riktig naturlig mat, och må bra. Jag har fan aldrig mått bättre. Men det är ingen magisk viktminskningskur, som står utanför lagarna för hur energi fungerar. Fungerar det inte att gå ner i vikt, och du inte har några särskilda sjukdomar eller saker som påverkar din förbränning, så se över intaget. Det kan vara så att du äter mer än du tror, och du behöver inte vara rädd för fettet. Det är inte syftet med det här inlägget, men totala intaget kalorier kommer gälla för dig också, även om du är LCHF:are.

Vad tänker du? Lämna gärna en kommentar.

About the author: Kim Larsson