Höjer det här blodsockret?

BULLEN

Det kanske är den vanligaste frågan på forum och facebook. Sen bifogas en bild eller ett exempel på en maträtt eller dessert. Folk börjar svara, ”Nej, det höjer inte”
eller ”Ja, det höjer extremt” osv och diskussionen är igång. Det behöver verkligen redas ut det här med blodsocker och inte.

För det första handlar måste vi vara överens om att det som innehåller kolhydrater eller protein kommer att påverka blodsockret. Även fett, även om det är i väldigt liten mängd. Men det kan vara så att kroppen reglerar det väldigt snabbt, eller att de medicinerna som vi tar reglerar det väldigt snabbt för den delen också. Men allt vi äter påverkar blodsockret. Att säga något annat vore att gå emot kroppens anatomi. Om det nu inte är helt kalorifritt.  Anledningen till att man ska mäta 2 timmar efter måltiden är för att det är då vi vet hur medicinerna eller kroppen reagerade på det vi åt. Men det är långt ifrån hela sanningen.

För det första behöver vi ha i åtanke hur mycket insulin som behövdes för att hålla blodsockret i schack. Det är inte farligt med insulin, men högre doser av insulin (från spruta eller från bukspottskörtel) gör att blodsockret kan droppa eller bete sig lite mer ostabilt. Det är också för typ 2 diabetiker väldigt relevant för vår insulinresistens.
Det andra vi behöver tänka på är hur kurvan såg ut för dig för det är också av relevans, och särskilt för hur vår diabetes kommer att få oss att må i framtiden. Följdsjukdomar är inte bara kopplat till ett dåligt långtidssocker, utan svängningar i blodsockret. Det är svårt att hitta en bra källa på vart gränsen går när det gäller svängningar, men ett målvärde jag har hittat är att skillnaden från att du är fastande, till att du har så högt blodsocker (dvs din top) efter maten bör inte vara mer än 3 mmol/l.

Men det som kanske är allra mest relevant kring detta, det nämns knappt. För vilka faktorer påverkar egentligen hur blodsockret rör sig? Mängden socker och kolhydrater givetvis, men även hur stressad du är, hur mycket fett du ätit samtidigt. Hur mycket du ätit under dagen totalt. Hur nyligen du har idrottat, hur resistent du är just den dagen. Vilket blodsocker du låg på när du började och så vidare. Det är enorma skillnader från person till person. Så samtidigt som ät och mät är ett superbra argument för att hitta din egna reaktion på olika livsmedel så vill bör du ändå ta hänsyn till de andra sakerna.

Det betyder att om du äter något jättesött. Säg lösgodis. Ditt startsocker är 5.0mmol/l och efter 2 timmar så är det 6.0mmol/l så har du nått ett målvärde. Det är jättebra, men om du under resans gång hamnade på närmare 10 mmol/l (dvs innan två timmar passerat) så har du utsatt kroppen för en ökad stress. Har du dessutom en medicin som boostar din insulinproduktion samtidigt som detta så har bukspottskörteln gått på högvarv, och frågan är i vilken omfattning man har råd att riskera det.

Så, fråga inte andra hur saker och ting höjer ditt blodsocker. Det är helt irrelevant hur andra reagerar. Bättre är att du äter och mäter, och skaffar dig en bra relation till hur man räknar kolhydrater.. Dessutom lär känna dig själv på ett sånt sätt att du sakterliga kan begripa hur tålig du är i olika delar av livet, beroende på ditt faktiska mående. En sån simpel sak som att förlora nattsömn kan göra friska människor extra insulinokänsliga, vad tror du då det kan göra med oss som är diabetiker?

About the author: Kim Larsson

Leave a Reply

Your email address will not be published.