Hur snabbt höjs mitt socker

…och spelar det någon roll?

Det finns flera moment att ta hänsyn till när vi väljer vår kost, och ibland förvånas många av oss hur vissa produkter höjer blodsockret snabbare än andra. Trots att de ter sig nyttigare i alla fall om man som lekman tittar på det.

Vad som är relevant för en diabetiker, men också en frisk människa är mängden insulin som behövs för att hantera ett livsmedel. Självfallet. Något annat som är relevant är hur mycket energi ett livsmedel innehåller för att vi ska kunna reglera mättnad, vikt och såna saker. Den tredje grejen är hur snabbt livsmedlet blir till en blodsockerhöjning.
Där pratar man om något som kallas för glykemiskt index. Glykemiskt index är en mätning av ett livsmedel (50g av livsmedlet, och två timmar efter att kroppen tagit emot det) och en avläsning mot blodsockret. Som referens har man satt vitt bröd, och att vitt bröd har 100 i Glykemiskt index. Man behöver inte fastna på den siffran, utan bara då tänka att livsmedel med högre Glykemiskt Index (Från och med nu GI) går snabbare ut i blodet, och tvärtom med de som har lägre GI.

Det som påverkar hur snabbt ett livsmedel plockas upp i blodbanan, eller höjer blodsockret är vilka typer av sockerarter det innehåller, vilken typ och mängd av stärkelse, på vilket sätt det lagats, mängd fett och surhetsgrad. Även andelen fibrer.  Vissa av dessa saker är viktigare än andra. Oavsett om man har en normalkost, en diabetesanpassad normalkost, en lågkolhydratkost eller vad man nu har valt för approach så är GI av relevans för att få ett stabilare blodsocker.

GI blev kritiserat eftersom det inte tog tillräcklig hänsyn till hur stor andel av maten som faktiskt är kolhydrater. Därför är det viktigt att ha det i åtanke också. Om man t.ex tittar på vattenmelon så har det ett extremt högt värde GI, men det är väldigt lite kolhydrater. Så mängden kolhydrater kan vi inte utesluta ur den här metoden att mäta heller.
Tillägg: Det har också kritiserats för diabetiker eftersom mätmetoden varit efter två timmar, och hos en frisk person kan vissa mätvärden ha hunnit vända ner, medan samma mätvärden hos en patient med diabetes kanske aldrig vänder på grund av relativ insulinbrist eller insulinresistans.

Det finns en rad olika tabeller, och ingen av dem är riktigt uttömmande enligt mig, så man får hoppa mellan för att få fram sina livsmedel
https://www.levdittliv.se/halsoradgivning/gi-tabell-glykemiskt-index/
http://www.g-i.se/gi-tabell

Annars får man helt enkelt googla ”livsmedelsnamnet glykemiskt index” och hoppas på att man hittar det där.

Så hur är det då med havregryn med mjölk och låt oss säga lite sylt. Det har diskuterat flitigt här under dagen

Havregrynsgröt 61
Mjölk (3%) 27
Sylt 80

Sylten hade nog vi kunnat gissa oss till, men mjölken är inte ens hälften av det glykemiska indexet på gröten. Trodde du det? Vanligt socker har 97 i glykemiskt index, så när det gäller hastighet på höjningen är det ”bättre” med sockret än det vita brödet. En baguette kommer upp til 130. Det är högst intressant, och det kan vara svaret på varför ni får höjningar som ni inte riktigt var beredda på.

ladda ned (8)

About the author: Kim Larsson

Leave a Reply

Your email address will not be published.