Det här med insulinpåslag

Det vi stoppar i munnen kräver insulin, det känner väl alla till. Insulinet behövs för att få ut energin till musklerna och inte bli kvar i blodomloppet och ge oss högt blodsocker.
Men insulin har en annan funktion också – som inte pratas om så mycket. Det har som jobb att tala om för levern att sluta producera glukos och höja vårt socker. Utan insulin går sockret rakt upp i taket av vår egen lever. Ganska läskigt. Det beror hos typ 2 diabeiker på insulinresistens. En del av sjukdomen som helt enkelt gör att kroppen inte svarar på ett meningsfullt sätt på det insulin som bukspottskörteln skapar. Så även om vi har en duglig diet kan detta ge oss mystiska höga blodsocker nivåer.

Det är intressant särskilt eftersom höjda insulinnivåer gör detta ännu sämre. Dvs om vi tillsätter något till våra kroppar som kräver mer insulin, så kommer vi bli ännu mer insulinresistenta. (Källa)
Vad är det vi mäter för att kontrollera vår sjukdom då? Det är ju blodsockret, vilket egentligen bara är resultatet av den här processen, som är långt mer intressant än vad den får skäl för.

?? INSULIN – VAD VI STOPPAT I OSS = BLODSOCKER

Vi har ju ingen aning om vilka insulinnivåer det har krävt av våran kropp för att sänka ner blodsockret till en duglig nivå, eller kanske en dålig nivå. Källan som jag angivit är diabetesportalen, hemsidan ägs av Lunds Universitets diabetescenter, och dom anger klart och tydligt att mat som behöver mycket insulin gör insulinresistensen sämre hos typ 2 diabetiker. Det är väldigt intressant med tanke på vissa saker som rekommenderas till oss diabetiker.

Vi vill alltså inte att vårt insulinpåslag ska bli för stort. Titta på tabellen nedan, det är med vitt bröd som jämförelsesiffra. Hur mycket insulin behöver olika livsmedel: (Hela listan här)

Vitt bröd 100
Special K 66
Vit pasta 40
Ägg 31
Potatis 120
Nötkött 51
Bananer 81
Vita bönor 120

Detta är intressant, jag valde ut några livsmedel från listan som kanske inte känns helt soklara. Förstå mig rätt, vi måste givetvis ta hänsyn till blodsockret. Det är ju det viktigaste av allting för oss. Men när vi äter insulinkrävande livsmedel och dessutom medicinerar, så måste vi kanske särskilt fundera över detta. Det är riskabelt att detta blir en diskussion hurvida man ska medicinera eller inte, och det är INTE det jag försöker säga här. Men en person som ej medicinerar kommer att se på sitt blodsocker att det inte håller i 100% av fallen. En person som äter någon typ av medicin som påverkar insulinproduktionen eller mottagandet kan alltså rent teoretiskt stoppa i sig mängder av insulinkrävande mat, och komma ut på andra sidan med ett schysst blodsocker – som en frisk nästan. Men vad ställer det för krav på bukspottskörteln? De allra flesta typ 2 diabetiker kommer en vacker dag behöva insulin (källa) och jag funderar på om den dagen går att skjuta fram, eventuellt få att aldrig komma genom att inte ställa för höga krav på bukspottskörteln, dvs inte äta för insulinkrävande mat. Eller om det kan vara en del av det. Jag vet inte.

För rent teoretiskt, detta är min egna tes nu, så om vi nu hela tiden behöver överdrivna mängder av insulin så lär det ju ska komma en dag när bukspottskörteln inte klarar av det längre. Så det kanske är ännu viktigare att vi snabbt kommer ner till normalvikt, men också samtidigt som vi håller koll på vårt blodsocker, ser till att inte äta livsmedel som kräver för mycket av våran redan plågade bukspottskörtel.

15440596_10153950291201721_4003334871353779574_o

About the author: Kim Larsson

2 comments to “Det här med insulinpåslag”

You can leave a reply or Trackback this post.

  1. Kjell Andersson - 8 januari, 2018 at 15:49 Reply

    Intressanta teorier, jag tänker lite så här. Om vi inte använder vår hjärna blir den mindre och sämre. Lika med muskler och lungor. Frågan blir då, hur påverkas vår bukspottskörtel om vi använder den för lite? Det finns nog ganska många frågetecken beträffande bukspottskörteln. Sannolikt ska den användas men i hur stor omfattning? Hur mycket används den av de som medicinerar eller är friska? Jag tror ju lagom är bäst men vad är då lagom?

    Jag försöker äta så mycket kolhydrater jag tål utan att få högre blodsocker än en frisk person. Fastevärde, ej över 5 och 1,5 Tim efter måltid helst aldrig över 6,5. Mitt högsta värde är just 1,5 Tim efter måltid.

    Jag har ju skrivit en del om fasta 16:8 och motion. Bergqvist, Colting och Gudiol lovordar motion i slutet av en fasteperiod. Jag prövade med resultat 6,5 efter fasta och motion. Jag tyckte det var lite för högt och tänkte lägga av. Men jag har kört på några veckor och det verkar som att kroppen anpassar sig. Jag har nu några gånger haft 5,5 efter 16 timmars fasta och 45 min träning, genomsnittspuls 115-120. Min bukhöjd har också minskat från 23,5 till 22 cm under denna korta tid. Kanske därför bättre känslighet för insulin.

    • Kim Larsson - 10 januari, 2018 at 00:09 Reply

      Tack för din kommentar Kjell! Jag har haft liknande resonemang eller teser för mig också. Just att man vill ju nyttja bukspottskörteln inte skicka den på ett hem, men det jag lärt mig på slutet är att bukspottet behövs för både protein och fett, och i ganska stora mängder, så jag tror det är riskfritt.

      Väldigt intressant det där med fasta+träning, jag tyckte det var svårt, men det gick!

Leave a Reply

Your email address will not be published.