How to be a successful streamer

I have not been the best at just writing stuff here, giving tips in general etc. So i thought maybe i should do it.

I have a stream with 35000+ followers, my toprecord of subscribers is about 1200 (im currently at 700) that has to do with other stuff, but i guess you could say i have at some point ”Made it” as streamer.

Here is my list of things that i think everyone should consider to become better, and more successful.

1. USP – Unique Selling Point. You have to create something with ur stream that differs from others. A misstake here is to think it has to majorly differ, dont think like that. Find ur own way into this, lets say The best Quakeplayer in the world. Thats a great way, but we cant all reach there, and then we struggle to find our way into it. You dont need to be best, but you need to be unique. My stream is in Swedish, thats unique in a sence. I am a parent. I have a beard. And if you put these things together, it might end up pretty unique. Use that to make people wanna click. ”Father of 3, speaking only Swedish and 5000 rating in Dota2” All of a sudden its no longer 10 000 people who can say that about themselves. You understand?

2. Find a way to be natural around the stream – Sell urself, probably a positive happy part of urself, but sell urself. Dont try to be someone ur not. In a 15 minute segment of a TV-show thats not an issue, but if you go for a 4 hours streamsegment it is. So find a way to be urself that works. Some of ur things might in the end be what people comes back to see again. And some of the things people will hate. So you can use it also to make a upgrade of urself, like me, i suck at loosing, i spend 3 years trying to become a better looser. I failed, but still. Some people love when i loose games for that matter.

3. Dont just post here, post there, and there, and there and yeah there aswell – You need to work wide. First of all this group is awesome. Use it, but at the same time use more places to share ur stream. Its not only that you wanna spam posts with ur logo or twitchadress, thats something, but tell someone at ur karateclass, put a sticker on ur cellphone, dont be afraid to mention it to people, talk about it and be proud about it. Also make sure to learn howto make ur posts better, see what kind of pictures makes people interact, what u gets likes on. And use instagram, twitter, learn to hashtag. It takes alot of work, but its needed. And its great for point other reasons too futuremore in ur career.

4. Make ur stream look good. Sound is key here, people cant stand if you have bad sound. It might be an issue bringing in money to get good sound, and i feel ya. But then atleast make sure to put the setting on ur current sounds in a decent manner. People might wanna fall asleep to ur stream, are they able too? In this also overlay and how ur streamquality looks comes into play. If you play a fpsgame you cant have 30fps stream, the whole feeling of speed is lost. If you play a gmae where there is alot of small things on the screeen you need quality. But this is risky aswell, if you go to high you might loose viewers because their internet is too slow. So find someting in between that works, and dont make overlays in paint. There is thousands of streams out there, dont give the viewer a reason to leave in the first second. Be serious about this.

5. Interaction – Remember to be natural as we spoke about earlier. Dont fake these reactions, some days a donation of x amount feels more fun then some other day, you always have to be greatful, and that should be ur genuine reaction, but in the middle of a fight in dota2 you might be less – explain that for the person donating or following or just chatting. Excuse urself – but be urself at the same time. Dont try to start crying or acting overly grateful tho, its stupid and its fake.
When it comes to chat it takes a while to really grasp how to interact with it, practice makes you better ofcourse. If someone joins and say hi, you should always respond hi back, when ur viewers gets larger its gonna be harder, and then if you miss it you might miss a viewer, so you need to get better as time goes by.

6. Schedual and grinding. Having planned streams gives more then not having it. I suck at planning and i loose alot on that. Make sure to give people something to get back to. Grinding for viewers and followers is a part of streaming, but a huge misstake here is to grind to much. Rather aim for quality 4 hours, then 2 hours extra where you cant perform. People joining at that time might be lost viewers forever. When you grow you can afford having downtimes, and beeing more tired and stuff, but not in the beginning. We all know that alof of streamers have very few viewers in the beginning. Make those few viewers happy.

7. Networking and sponsors – i believe you should early start looking into networking with other streamers. Do it in a smart way, be on their instagram, twitter, learn from them passivly, but also watch their streams and comment on their stuff. Its a way of making urself visable, but never ever use their sources to promote urself more then in this way. Dont go overboard and ”Im streaming now” talk in their chat. Thats just wrong, but try to play with people who have a running channel helps, and just hang around them, they have contacts aswell. And you want to have connections with other streamers.

Sponsors; Actually landing a sponsor in the streamworld is not as hard as it might look. Sponsors i divide into 2 categories. Those who pay, and those who you should pay. Meaning, those who pay probably work for a company where their branding doesnt really help you to seem more serious or cooler or hotter as a streamer, they are more of a burden. THese sponsors you need to wait with until you can get paid from. Other sponsors in the gameindustri for example might give you a shoutout, might give you some products, and might give you a cooler look since the brand itself makes you as a streamer more interesting and valuable in a marketingsense. Find some of these and sell urself cheap in the beginning, it might be a good thing.

Wow this post got really long, i hope it helped atleast 1 of you. Please ask questions in this post, and i will respond to every single one of them. Just give me time.

Får vi se ett nytt Alliance?

Det är ingen hemlighet att min kanal har byggts upp runt och med Alliance. Det är utan tvekan det laget som gett min kanal allra mest, och jag vill verkligen att det ska gå bra för samtliga i forna och ett eventuellt framtida Alliance. Jag får mycket frågor, och jag kan inte svara på någon av dem. Jag kan gissa. Jag tänkte ge mig ut på lite farligt vatten nu, för jag undrar hur tanken är.

Loda har spelat lite olika kval, spelar lite olika kval ska jag väl säga. Det är lätt att man som åskådare blir att fundera hur tankarna går. Idag undrade någon vad jag tänker om vilken lineup det blir, och jag vet ju förstås inte. Men jag funderar förstås. Bulldog har ju varit så otroligt tydlig med att han inte vill spela prodota mer, han kör sin stream. Spelar Loda med honom för att det är skönt att ha med sig en känd trygg spelare när han söker efter ett lag, eller är det bara lajbans? Det känns bortkastat att, i det läget som Loda är i just nu, inte aktivt söka ett lag. Det kanske är det som han gör i dessa kval? Jag vet ju ärligt talat inte.

Problemet är att när tiden tickar på så försvinner mer och mer spelare. Sverige är en urstark Dotanation, och flera av de nya lagen visar det. Kolla på Limmp, en av världens bästa spelare. Rakt upp och ner. Han var nyligen med i Alliance. S4 försvann till OG. Bulldog blev streamer. Akke fokuserar på sitt företag. Andra potentiella svenska hopp, Insania, Micke, dom presterar på i lag Tuho. Som förövrigt slog Lodas lag i en av turneringarna idag. Pajkatt och Zai lär ska vara väldigt ointresserade av att göra något annat än att spela på med DIRE. Även om de torskat några games också så har de sett bra ut. Pablo är kvar. Men han har hoppat in som standin åt det laget som Illidan spelar i. Hur långt bort är ett erbjudande från dem? Har han redan fått ett?

Många i chatten var oroliga vad som händer med Alliance som varumärke när de inte har något Dota2lag, det var en stor diskussion runt det. Jag tänker att man nog kan hoppa över en säsong utan att det gör något. Men Loda är också ett varumärke. Vad händer med det varumärket om man inte har något lag, och om det gänget man sätter ihop inte presterar. Kommer man att behöva köpa in spelare till Alliance tillslut? Redan tidigare har vi ju sett orosmoln kring laget, och man har gjort comeback försök och testat med många olika spelare (Misery, pajkatt t.ex) men inte riktigt fått till det.
Hur många gånger kan man prova innan det är över?

Jag tänker mig att det finns en plan bakom allt detta. Jag hoppas sannerligen det i alla fall. För Alliances skull, för Lodas skull. För min kanals skull inte lika mycket, längre, för ett år sen var det katastrof, för ett halvår sen var det ännu större katastrof. Men det finns mycket Dotafans som gillar andra lag också. Däremot för min egen skull. Jag hade gärna sett Loda köra några säsonger till. Med ett lag som han förtjänar. Han har slitit tungt ett tag nu.

Jag lyssnar mycket på min chat, och tar in vad de säger (även om det inte är min livscoach direkt) och det låter som att man börjar tappa hoppet. Blir det ett nytt Alliance?
Några är väldigt besvikna förstås, men det lite mer läskiga är väl att några, som alltid skanderat Alliance börjar att skandera annat. Börjar att se sig om. De saknar sitt Alliance, sitt hemmalag, men i brist på det så flyttar sig kärleken till något annat.

Avslutningsvis så hoppas jag vi får veta mer snart. Att det ger sig snart, och att det blir en ny trupp som formas.

Jag hoppas eskil och pablo är med i den truppen. De är riktigt kompetenta spelare och förtjänar att lyckas ordentligt. Vem som skulle kunna tryckas in mitt eller i offlanen låter jag vara osagt. Men jag vill ha en trupp med energi, och med lust att vinna. Jag vill nog framförallt ha en Loda med samma sak.

Sommaren är slut i alla fall. Ti7 är slut. Den allra värsta shuffeln är slut. Det är på alla sätt en ny säsong i Dota2 världen, den har knappt börjat för vi är mitt i kvalen. Frågan är, blir det en säsong med eller utan Alliance?

Alliance2016

EG vs COL

Det blev en lång dag idag framför datorn, och vid radio, PODinspelning och lite annat. Det gjorde mig rätt speedad, så jag tänkte kasta mig på att skriva lite om EG och COL efter deras sammandrabbning. Jag har gjort några finds, och vi får se om ni håller med om dem.

För det första var det roliga matcher, gillar båda lagen och tror inte att det nödvändigtvis alls måste se ut såhär längre fram.

COL
Jag tänkte börja med att prata om complexity som känns fräscht och spännande. Limmp håller jag som en av jättarna i mittlanen, det har jag gjort redan sen Alliance. Han spelar smart, han är teknisk och aggro. Det är roligt att titta på honom, vilket förstås är ett stort plus, men jag tycker faktiskt att han är riktigt duktig också. Det var han även i den här matchen.
Beträffande Chessie som spelare tyckte jag det var svårt att få någon riktig uppfattning om vart han står just nu, dels fick han en BS som var väldigt svårspelad i en av matcherna (Hans itemchoice var dock dåligt enligt mig) men det är liksom ingenting att ta på. Han farmade på fint med Chaosknight, och hans Prophet höll klass. Men kunde inte sätta fingret på något särskilt, ej heller något dåligt för den delen. Hans shadow blade som sagt, men det är återigen en sån liten grej. Kul att se han prestera, gjorde mig glad!

Bröderna USA gjorde också helt OK ifrån sig. Zfreeek fortsätter att vara läskig när han tror på sig själv, det är något särskilt med hans spelsätt som gör en glad. Det är aggressivt men det är inte pantat, han är som en finputsad Jonas Som fan, eller kanske bara som en jonassomfan med väldigt låg lägstanivå. En fröjd att se på.
Något som oroade mig litegrand gällande COL är deras tendenser att gå för långt, vi har sett det i samtliga lag som swindlemelonz haft mer eller mindre, och även NIP där Limmp spelade i har haft den tendensen. Nära på att jag tror matchen hade slutat 2:0 om det inte var för just det. COL tidigare draftade bort sig mycket, dvs satte sig i svåra situationer och behövde kriga sig ur dem. Ett misstag och sen var det borta – det såg vi inte idag. Men när Limmp gick lite för långt in vid en baspush och dog, och några fler dog efteråt så tog det 8-9 minuter av gamet innan de hade fått struktur igen. De blev avplockade lite här och var, och jag läste det som dåligt ledarskap. Eller i alla fall otydligt, jag hade velat att Limmp får göra den missen. Det händer, men att laget snabbt hämtade sig efter det och jobbade på igen. Det skedde dock inte förrän efter ett tag som sagt.

 

 

lånad
EG 
Jag var peppad att se Fear, och crit tillbaka till sin gamla OG roll, som han brillierade på så mycket i det laget. För det första tyckte jag att hela EG kändes slött, det kan ha varit dagsform också, eller de faktum att Sumail inte riktigt fick någon hjälte som han fick antingen gå 1×1 med eller ordentligt briljera med. Tror inte att han hade slaktat Limmp oavsett, men EG valde att spela Wisp/PA mid första gamet, och Lich/Ember mid andra gamet. I sista gamet var det Timbersaw som var mid,och när EG gjorde, eller har gjort så, försvinner mycket av Sumails storhet tycker jag.
Fear är inte alls där han behöver vara, tror inte det är någon fara dock men det var också vad jag förväntade mig, att zai inte är med längre är en nedgradering, som behöver tid på sig. Jag var orolig för Cr1t på pos4 också – något som många kritiserade mig för. Det var bra kritik, för att säga att han inte kan spela den rollen är galenskap, men att han numera passar bättre som pos5 (ännu) vidhåller jag. Hans ES var helt okej. Kunkkan var t.om lite bättre än OK, Wispen som han spelade däremot lämnade en del att önska. Det ska dock sägas att han spelade mot en Silencerlineup, så det är väldigt mycket svårare. Som en helhet dock behöver han tid på sig att komma in i laget som pos4.

Förväntingarna på COL efter den här matchen ökade, även om det där orosmolnet finns kvar. Vi får se hur dom lyckas mot DIRE (som kommer starta 04.00 svensk tid) och hur framtiden blir. Men jag hoppas verkligen att få se Limmp i ett topplag, han förtjänar det väldigt mycket.

En annan sak som var kul idag var tittarskapet, vi hade full rulle hela natten med närmare 500 tittare stundtals. Tack!

 

En tanke om sjukdom

Jag ligger i min säng, har laptopen bredvid mig och har en diskussion igång i ett fönster, lite moderering av grupper i ett annat, och sen försöker jag sätta mig in i en planering och en offert i ett tredje. Det är så mitt liv ser ut, och har gjort de senaste tre åren. Säkerligen mer, jag älskar att ha många bollar i luften. Det ger mig liv.

Det här inlägget är långt, och det innehåller personliga berättelser från mitt liv. Du får gärna lämna en kommentar, men jag önskar att du är varsam och tänker till innan du skriver. Trots att det är på internet. 

I ett av fönstren diskuteras synen på att vara frisk. Jag har kallat mig själv frisk från diabetes, och det retar några, några applåderar och några tycker att jag är helt ute å cyklar. Frisk från en kronisk sjukdom?

Jag tänkte inte fastna så mycket i sjukdomen diabetes i det här inlägget, utan istället prata om vad sjukdom betyder för mig.
Jag har haft ”otur” eller ”förjävligt DNA” eller så är jag en levnadskonstnär som bara suger på att leva, men i mitt liv har jag drabbats av många olika sjukdomar. Det kanske är genetiskt, det kanske beror på att mamma rökte när jag låg i magen, det kanske beror på att jag flyttade 18 gånger innan jag blev vuxen, och att det var rätt rörigt i mitt liv, en far som drack sporadiskt och hade ett känsloregister som en kassaapparat. Troligen lite sämre faktiskt, för har sett att vissa affärer nu har ”Vad fin du är i dag” på sina kortapparater. Oh well, det där blev lite tragiskt.

Men jag har aldrig trott på genetik helt och hållet. Jag är utbildad pedagog och har jobbat mycket med behandling, med ungdomar, med vuxna. Det är sällan man träffar någon där det inte finns en uppenbar miljökoppling till saker och ting. Med det sagt är jag inte så naiv så att jag inte tror att genetik kan vara en del av kakan, för all del. Diabetes 2 är ju mer genetiskt betingat än diabetes 1 är. Har man en förälder som missköter sin kost så får man barn som också gör det, oj. Det var kanske inte lämpat sagt, men det finns flera bitar av kakan. Jag gissar i alla fall att jag haft småtaskiga gener, men framförallt att min uppväxt som varit på alla sätt kaotisk. ”Maskrosbarn” kallade min terapeut mig. Miljön har påverkat mig så mycket så att jag lättare drar på mig skit. Sen är jag säkerligen ett genetiskt skämt, men båda delarna påverkar.

För mig har alltså livet handlat mycket om sjukdom. Astma fick jag en tidig diagnos med, jag har haft två ljumskbråck, opererat två enorma polyper i bihålorna, analfissur har jag besökt vården för säkert 10gånger varav 5-6 gånger har jag varit nedsövd och haft både sprutor och knivar i stjärten, jag fick diagnosen svår panikångest som 16åring, varit deprimerad i omgångar, och som vuxen fick jag diabetes, som grädde på moset kanske man kan säga. Blomkålsmoset alltså.

Alla dessa diagnoser har en koppling till den andra på något sätt. Astman gjorde mig rädd för att röra på mig som liten, jag hade t.om läkare som rekommenderade mig att vara varsam med hur mycket jag rörde mig. Det påverkade förstås min vikt, det gjorde också det faktum att min hemmiljö gjorde mig till en tröstätare, eller generna, vad vet jag. Jag har tröstätit. (Det kan ju vara ett beroendeproblem också) Polyperna sitter ihop med både övervikt och Astma. Panikångest med beteenden hemma och även den med Astman på så sätt att om man är rädd att man ska dö hjälper inte pipljud på lungorna. Rumpproblemen är otur, men också stillasittande och troligen att jag inte mått bra i kroppen (Diabetes?)
Diabetesen är väl alltsammans. Stress, och kost och dåliga gener.. Allt hänger ihop. Det är många onda cirklar, och jag ser att vissa delar hade jag kunnat påverka själv och vissa delar är vad dom är.

Så när jag för ett par år sedan lyfte med planet mot Kina. När min panikångest fick sig den största utmaningen som någonsin skådats, för tidigare hade jag undvikit sånt, tagit mig hem igen, fegvänt, och lyckats i någotslags halvliv att överleva en dag till, så brast det.
Jag hade väntat på den här dagen i 18år. En vacker dag brister det, och du kommer att fullständigt flippa ur, dö, panikslagen kommer du veva runt dig och människor kommer skratta skratta och skratta, och sen kommer du vakna inslagen på säters mentalsjukhus och du kommer aldrig mera att ta dig ut i riktiga livet. Den dagen kom, i planet påväg till Kina, och jag kände en panik jag aldrig någonsin känt förut. Nu, precis nu kommer det att hända, jag hade en inre dialog som inte kan kallas monolog, för alla delar av min skalle pratade med varandra. Då sa det bara plopp. Eller poff. Rösterna tystade (obs jag har inte hört röster, jag pratar om min inre dialog här) och ett lugn infann sig som jag aldrig någonsin känt förut. Säkert som barn, men i 18 år hade jag svår svår ångest dagligen. Ett lugn infann sig. Poff. Jag tänkte först kort att kanske har jag flippat, och det är över nu, men insåg snart att allra högst upp på den här orosspiralen fanns bara ett lugn. Det var ingenting runt omkring som var farligt. Jag var inte farlig. Min ångest var inte farlig. Jag behövde inte längre skydda mig. Vilken känsla!

Det var första gången som jag använde termen frisk från min ångest. För det var första gången jag kände mig frisk från min ångest. Min ångest är dock med mig dagligen, och även om jag inte bjuder den 40mg citalopram längre, så är den där och knackar på, och jag får (med all respekt) säga till den att den inte har en plats här längre, den nickar instämmande och kliver iväg. Skulle jag sluta att ta hand om mig själv mentalt så skulle den komma tillbaka. Men det är att vara frisk för mig. Idag är jag frisk.

Gällande diabetesen är det lite fler moment som måste tas i beaktning förstås. Den består i korta drag av två saker; En bukspottkörtel som blivit rubbad i sin insulinproduktion, och en massa celler som inte tar upp insulinet som dem borde. Det är kort och gott vad diabetes är. Stress och övervikt är två faktorer som gör att det här kan ske, och jag skulle vilja berätta lite om stressen. För när jag blev fri från min ångest så gjorde det också att jag kände att jag ville ta lite andra beslut här i livet. Våga leva lite, chansa lite om du så vill. Så jag gick all in med mitt företagande. Det blev en intressant reaktion för mig, för jag som numera var ångestfri, kände mig helt oslagbar. Jag oroade mig över rationella saker, och det var en kick för mig, en fet jävla grej att ha tid och fundera över om pengarna räcker till, vilka projekt man ska satsa på, och mycket annat som snurrade igång i min skalle. Jag jobbade, och jag jobbade, och jag jobbade ännu mer. Jag streamade ca 300 timmar i snitt per månad i ett år. Utöver det jobbade jag med radio, startade upp en e-sport utbildning, sysslade med fotografering och jobbade med lite andra events, ströjobb. Jag spenderade garanterat 350 timmar i månaden på arbete. Jag älskade det, förut hade ju min ångest stoppat mig i så mycket, så jag bara körde på. Så jävla gött var det, men min kropp höll inte med. Det hade jag dock inte tid att fundera på, eller så ignorerade jag det medvetet vad vet jag. Streamen gick bra, och när jag kunde satsa på heltid så blev ju också oron ”Kommer jag att klara nästa månad” och allt det där. Det är mycket nytt med företagande också, att sköta papper, och att få allting att fungera, och det snurrade på. Jag började få ont i kroppen och tänkte inte så mycket mer på det, jag ägde på det jag gjorde, och jag var, återigen, ångestfri. Smärtan blev mer påtaglig, jag sökte hjälp för den, och det tog en bra stund innan jag fick min diagnos diabetes. Jag såg ganska snabbt vad jad hade sysslat med i två års tid, slitit sönder mig alldeles totalt med arbete och tagit hand om min kropp 0. Alltså verkligen noll. Under liveinspelningarna på E-sportsm kunde jag komma hem från inspelningarna så sent som midnatt ibland, jag åkte taxi, åkte förbi ett kebabställe och hamnade på hotellrummet med den där kebabtallriken i hand. Inser att det inte finns bestick och äter den med händerna, vrålhungrig. Fick duscha bort lukten efteråt, och det var en bra dag. Annars kanske jag knäppte ett par öl på hotellrummet, och åt några chokladkakor och sen somnade jag. För att börja om med samma procedur nästa dag. Jag gjorde det förstås inte av dumhet, men dagen hade jag spenderat på att fokusera på jobbet, och när det väl var dags att sova var jag så slut i skallen så jag behövde bara nånting. Här kan man ju skylla på arbetstider och på hotellen som inte har mat om man vill, det gör jag inte. Jag bara beskriver vad som hände. Jag tar fullt ansvar själv.

Så diagnosen diabetes var på alla sätt supertvetydig. Å ena sidan berättade den för mig vad fan jag sysslat med de senaste åren, och å andra sidan berättade den för mig vad jag sysslat med de senaste åren. Förstå mig rätt, det var ett wakeupcall utan dess like. Så när jag vägrade medicin var det inte av dumhet, det var för att jag trodde inte att den här sjukdomen var speciellt långt gången, och jag behövde se om det inte framförallt berodde på hur jag tagit hand om mig själv. Det var förstås en process innan jag kom fram till allt detta, men vi ska väl inte skriva en bok här tänkte jag.
Så jag tog några rätt hårda beslut. Jag behöver göra mina tittare besviken, och minska ner på streamandet, jag ska hitta någon som ersätter mig på skolan för det är alldeles för mycket tid det tar, jag ska sluta att jobba gratis (om ni visste hur mycket jag jobbat gratis lol) och jag ska se över vad jag äter för något. Blir jag inte bättre av det så kommer jag ta medicin. Min inställning var enkel; Jag kommer nog aldrig att bli riktigt bra igen, men blir jag OK så duger det. Jag kan leva med det.

Jag åt LCHF ett halvår, och efter det började jag träna.

Idag äter jag helt vanlig mat, precis som du och du som läser detta gör. Det är några saker som skiljer: Jag äter inte ris, jag äter inte pasta, och jag äter inte helt vanligt bröd. Däremot äter jag andra brödsorter som innehåller vete, men mycket mindre mängder vete. Jag ersätter pasta och ris och potatis med grönsaker, goda färska ekologiska grönsaker. Jag har inte längre ett LCHF-godkänt intag av kolhydrater vissa dagar äter jag för mycket för att det ska räknas, och de dagarna jag äter lite mindre (beroende på hur hungrig man är osv) så äter jag för mycket protein för att det ska räknas också. Jag äter dessutom både havre och vete, vilket inte är ”tillåtet” enligt lchf. Min vikt står still, mitt blodsocker är perfekt, och jag klarar också av att ”fuska” rejält utan att det blir för högt. Jag har ingen värk i benen, jag är inte längre dödligt fet (med över 40 i bmi) men jag är fortfarande överviktig per definiton. 103 kg visade vågen senaste 10 gångerna jag kollade. Vi har den placerad nära köket, så hamnar på den ibland. Det är ingen vikthets alls, jag tycker det är kul i guess.

Gällande stress är det enkelt. Jag har slitit ont med det också, men det går bra. Bara för att jag är ångestfri är jag inte en maskin. Jag måste vara rädd om mig själv, det har tagit tid att ställa om sig, och framförallt att vara bra på att streama igen. Det har varit den stora biten. Att hitta tillbaka till det roliga. För när jag trappade ner, när jag blev mer allvarlig, när jag började fokusera på mig själv, då försvann också tittarna, medlemmarna. Jag hade otur också, för de svenska lagen började underprestera ungefär under samma tid. Men visst har det varit slitsamt, det är först nu som jag riktigt hittat den genuina glädjen igen. Det beror inte på att jag inte tycker om det jag har gjort, det beror på att jag måste lära om mig, hur jag ska prioritera, hur allt ska fungera. Det har varit en process, men stressen är under kontroll. DET är det viktiga.

Så, åter till det här med sjukdomsförloppet i diabetes. Är mina betaceller trasiga? Ingen aning. Är min insulinresistens fixad? Garanterat. Det fungerar finfint. Kanske är det så att min episod av stress och pissmat utlöste detta, och mina val att backa från det gjorde mig bättre.
Kanske är det så att imorgon måste jag äta metformin eller skjuta insulin för att få mina värden åt rätt håll.
Det jag vet, och med det jag har med mig, är att just nu är jag frisk. Frisk per definition (har inga av de värden som man behöver ha för att få diagnosen längre) och frisk per hur jag känner mig.
Den känslan kan ingen ta ifrån mig.

(Däremot ska jag kolla med läkaren. Kan man stryka diagnosen? Jag återkommer med information om det!)

dratyyy

 

”Boobiestreamers”

BOOB

It’s time for me to talk about this matter, evenso i dont like it at all, but i need to tell my view on it because the discussions on forums and on different sites are so getting wierd and even out of control.
This text will be made without any spellchecking, i simply dont have energy enough to do anything about it. Im born Swedish, so you will find some errors.

I will divide it into two different approaches, one beeing that you might be right and girls use their body to get viewers to their stream, the other that you might not be right. Lets start with the second.

Landing viewers to ur stream comes down to 3 stages, it looks like this

1. Create an interest for the viewer  – make them start the stream
2. Maintain this interest for the viewer – Making people ”follow” the stream
3. Make the viewer wanna come back – Actually providing content where people want to have it again. They are viewers that will come back if they have time.

This is the same for every single streamer out there, there is nothing special about it. Thats just how it works. We need this figure when we go further into this discussion.
Saying boobstreamers actually is something, then they will have a great upperhand in the first two blocks of this scenario. Without a doubt. This taking into consideration that the average twitchviewer still is a boy, and that boys like girls. This is not so hard to understand, its easy to create an interest like that. Kindof what different pages online tries all the time – ”Check this out” ”You will not believe what happens next” and stuff like that. These pages makes money on ur click. A streamer doesnt. So it wont make them successfull streamers even if they had this strategy. They might increase their chances by making people curious in the first place, but this is nothing you need boobs to do. You might just need some creative ideas. I’ve seen many approaches to this, and boobs is not the best one, there is tons of other ways to attract clicks towards ur stream. But maintaning viewers is whole different scenario, and regardless of what kind of clickbait you had, you wont manage to keep one single viewer unless you are entertaining. Thats what twitch is about, or any streamingservice. And some people benefit from beeing outgoing, cute, even handsome, in this matter. Its not a girlthing tho, same goes for boys. But in the end its about ur twitchproduct, and if someone is maintaining good viewership they are good. You can just leave it at that.

That was with saying there is boobstreamers.
Here comes another thought.

If a girl is choosing to make a stream, shes extremely fast judged. Some people think that they should know that and take action towards not getting judged, with lets say covering up abit, to show people that they are NOT ”boobstreamers”. Apparently it doesnt matter what kind of clothes these people wear normally, they have to do this because otherwise they are ”free to be judged” according to many of you people. This is the same type of argument that is found in racism aswell. Like a muslim needs to take actions so he doesnt seem like hes an ISIS person, he needs to be extra careful to make sure noone thinks hes very religious. Why? Because otherwise he has lost his right as a person to claim same rights as everyone else. ”Well, you can never be too sure” No thats true. Thats why an idea would be to judge everyone the same, especially when it comes down to something as simple as how people dress. Its a basic. You will find actual prostitutes wearing both suits and short dresses, you will find suicidebombers having a full beard, and also not even having a beard. We create simple ideas in simple minds, and then on top of that we judge people based on these ideas.

People keep asking me why we dont just ban the pictures with girls that dresses in a certain way, since it only causes drama and it would be easier. I agree, it would be hell more easy to just get rid of the girls, and let the haters decide. But it would also be wrong. And no, it doesnt matter if we are 1000 people thinking its wrong. What it comes down to is simple rules.

1. Dont judge people by their looks
2. Dont judge people by their clothes
3. (For advanced users) Dont judge people.

Its simple as that, and in twitch.tv streamers (The facebook group where i’m admin) we use the rules from twitch. What they allow, we allow. And honestly, its abit scary to see some of the arguments around this. Some people think that the girls are ”themselves to blame” for getting hate, since they decided to dress like they did. This is the same type of argumentation that we saw regarding rape in india, and also hearing judges and police use on rapevictims all over the world. The woman can never be responsible for other peoples actions. Thats on the other people. And sure, you might not agree on how some people dresses, on how some people talk or how they play. You have the right to not agree, you also have the right to judge these people both 3 and 4 times in ur head. But when you are creating hatered in threads or online with that opinion, you are crossing the line. And its no longer fine.
”Wow, comparing to rape”
The action is not the same. But the thoughtprocess is. You think you are allowed to (with words) make someone feel bad for how they dress. Im sorry, but it is the same.

I have checked out alot of streams, i actually check out new streams every day. I watch vods aswell, because i need to become a better streamer. I need to adapt and to make new fun things happen. Alot of the time i end up in one of those girls streams, when i say those girls, its girls where i have moderated alot of stupid boys saying everything from ”whore” to ”go get dressed”. And you know what i found? Really smart streamers, with great ideas for how to make viewers interested in subscribing. Few of my ideas has started somewhere along the way when i watched other streams, not all, but some. And many of these streams have been the girls that you think are boobystreamers. And many of you guys who i also have checked out, you guys who whine and talk about girls getting the better of twitch. You are not that good. You dont know how to attract the viewers in the first place, you could blame that on not having boobs i guess, but then you have no idea how to keep a viewer either. You are antisocial, not fun to watch, and ur not good at the game to an extraordinary level so i want to watch it anyway. Thats the harsh truth.

To sum this up; Even if you believe someone is a boobystreamer, they will not in any way be able to maintain and have a successful stream only from the matter that they are considered sexy. And even if you could argue this is not fair, whats really not fair is to judge someone from how they dress or how they look. This is afterall 2017, and twitch is the modern world.

Bokningar!

Jag har fått in lite bokningar inför hösten, och kommit på att jag kanske är dålig på att göra reklam för mig själv gällande sånt. Jag jobbar förstås också med föreläsningar och det går att boka in mig för sådan om man är intresserad av det.

18644575_10154359207766721_456745748_n

När det gäller gaming kan det vara till ditt e-sportgymnasium, eller kanske något föredrag där man behöver skaffa sig djupare kunskap om gaming överhuvudtaget. Jag har erfarenhet av att varit i gamingvärlden i mer än ett decennium. Levt på att streama och varit kapten för några av världens bästa lag inom dota.
Jag har erfarenhet från att starta upp e-sportsutbildningar, och jag har sett produktionsdelar av allt ifrån tv-inspelningar till mindre twitchproduktioner.  Jobbat som programledare och deltagare i olika live-events. En föreläsning om hur man lever på twitch, hur gamingvärlden fungerar, hur man jobbar med underhållning, hur ett esportträningspass kan se ut. Det finns många variationer, vi kan komma fram till något som passar din verksamhet!

Andra områden som också folk har visat intressen för är att prata om min resa som jag gjort med diabetes 2, och hur jag med lågkolhydratkost har lyckats eliminera behovet av mediciner och dessutom blivit symptomfri från sjukdomen. Är det något jag kan föreläsa om? Absolut, det är förstås min POV som det blir i såna fall, och jag är ingen läkare så kan inte rekommendera till andra hur folk ska leva sina liv. Men från stapplande morgonsteg till en halvmils jogging, hur jag vägrade att ta emot insulinet som min läkare skrev ut, eller hur jag valde att lägga upp min kost för att återerövra kontrollen över mitt blodsocker.

Jag har tidigare sysslat mycket med föräldrautbildningar och pappaprat. Det är dock något jag slutat med sen vi fick vårat sista barn. Helt enkelt för att det känns oärligt att prata om att vara med sina barn när jag startat firma och varit mindre med den tredje grabben.

Något som jag föreläst och jobbat mycket mindre med är ångest, och depression. Det har aldrig blivit aktuellt. Men som många känner till har jag haft svår panikångest, och har stor erfarenhet från det både som sjuk själv men också med att jobbat med barn och ungdomar med liknande sjukdomsbild. Här finns också utrymme om det är av intresse att prata om.

Fotograferingen är också i full gång, det är jävligt roligt. Jag och frugan gör allt från bröllop till fotografering av barn och familjer. Vi har inte fått igång studion ännu dock, källaren är inte helt i sin ordning men den bör bli klar så vi kan vara där i vinter. Hoppas! Där kan ni också göra bokningar via får facebooksida ”PappaKims Foto” eller via epost pappakim@pappakim.se

Gällande alla typ av bokningar eller förfrågningar så kan du skicka ett mail till pappakim@pappakim.se och beskriva vad du är intresserad av.

Mitt företag är godkänt för f-skatt.

Unna dig att göra rätt

Det är intressant det här med att unna sig, och jag har skrivit om det förut också. Edward Blom har t.om pratat om det så det blivit en låt, han tycker att ”när man festar, festar man och då festar man rejält”
Det syftar till att när man unnar sig något, varesig det är ett avsteg eller ett snesteg eller bara något gott, så är det väl likaväl att unna sig det ordentligt, och inte sitta och halvnjuta av det samtidigt. Det är sant.

Men jag skulle också vilja prata om motsatsen. Hur vore det att du unna dig att göra rätt sak för din skull för en gångs skull? Kom förberedd till presentationen för att du är värd det, gå och lägg dig så att du får sova de timmar du behöver, för att du unnar dig sömn. Eller skippa att äta en massa skitmat, för du är värd det.

Ordet unna är så konstigt kopplat idag, i alla fall hos mig, men jag vet att det är det hos många andra också. Dessutom finns där saker som varken är farliga eller särskilt kostsamma som vi kan unna oss, kanske borde vi fokusera mer på dem. Ett varmt bad kan visserligen inte alla ta, men om du kan ta det. Lite självkärlek i form av att tända lite ljus eller varför inte syssla med något så okristligt som onani. Ligg med hustrun om hon är på samma nivå. Spela en riktigt bra skiva. Dansa. Ta en skön promenad.

Jag har på slutet insett att unna sig behöver vara ett begrepp som måste förändras i mitt sinne, av den enkla anledningen att jag haft en sinneslös relation till mat och då framförallt socker. Att unna sig har alltid varit en sockerupplevelse för mig. Aldrig något annat. Kanske att jag köpt mig något någonstans, sant. Men framförallt socker. Känslan efteråt är ju förödande, den är vidrig. Det är ju knappast relevant ens att kalla det att unna sig. Det goda gick över på 5 sekunder och kvar är man kanske i en ångest, eller ett dåligt mående, ett högt blodsocker, eller vad det nu än är.

Idag unnade jag mig att träna två gånger. Först joggade jag, och sen ringde min bror och jag hade pratat om att vi kanske skulle träna, han hade en tid klar och ville köra, så jag tränade då med. Det var himmelskt trevligt. Sen unnade jag mig god och nyttig mat. Jag tror jag måste börja ändra ordets betydelse, och jag är helt säker på att jag inte är ensam.

21586347_10154659002591721_103168738_n

Blev inte mer än 4km löpning idag. Det räckte gott och väl. En ny runda, och varierad terräng!

21476015_10154659002436721_122030308_nTyvärr finns det inte alltid ett stort urval av kött på Tempo. Jag har kött i min frys, men detta var mer spontant. Hittade dock den här biten som kallades för Rostasfilé. 59 grader, gött!