Det här med att unna sig något.

Vad betyder det egentligen?

Jag ska väl börja med någonslags friskrivning, alltså jag är inte jesus eller någon person som följer allt jag skriver. Ingen guru som har svaren, jag är dock en person som ifrågasätter. Så det kommer jag att fortsätta göra. Det kan irritera dig, det är okej

Men vad betyder det att ”unna sig”?

 

gollum-unnar-sig_64938021

Jag har ju, som bekant, fått diagnosen diabetes två, och jag är bland annat med i flera grupper på facebook, för att skaffa mig en större förståelse för hur andra människor fungerar men också för att dela med mig av mina egna erfarenheter. Du kan läsa om dom här eller här om du är nyfiken på det. Det som slår mig dock är att det nog inte finns en enda diabetessköterska i detta avlånga land som glömt att säga ”Sen måste man ju unna sig nått” ”Man måste ju leva också” ”hihi fniss” osv. Vilket gör mig rätt konfunderad. Vad betyder det?

Om det vore så att någon kom in med en trasig lever, skulle sköterskan säga att det är det är klart att man måste unna sig lite sprit ibland? Eller skulle den som får in en person som älskar att träna, men nu har skadat en muskel eller ledband säga ”Klart du kan träna ibland, du måste unna dig lite, leva lite”
Nä.

Jag kan lova att de allra flesta personerna med Diabetes 2. Utifrån egna fördomsfulla studier givetvis har fått det här besväret på grund av deras relation till mat. Sen kan det sägas att det är olika vad man har med sig för förutsättningar, och det köper jag. Jag klarade jag att gå över 140kg och knappt orka gå i en trapp innan sjukdomen ”syntes” på mig. Någon annan kanske har sämre förutsättningar, men nog är det relationen till mat. Sen, ärligt talat, hur många av oss som antingen har den här diagnosen eller har en övervikt som skulle kunna riskera att få den här diagnosen, har inte en konstig relation till mat. Tröstätande någon? Jag har gjort det i hela mitt liv. Dekadensens högborg att få trycka en påse godis, och just i första tuggan tycka att jävlar vad gött, och att sen i sista tuggan hata sig själv lite mer. Jag kan fortfarande göra det. Det är dock väldigt sällan och i regel inte alls lika stora påsar (får inte i mig samma mängd) men är det något att uppmuntra, egentligen?

Borde vi inte istället, och nu pratar jag om både vårdens rekommendationer och vänners ryggdunkande, hjälpa varandra att ändra vad ”Leva lite” eller ”Unna sig” faktiskt betyder. För jag gissar att en stor del av problemet ligger där.
Att ”Unna sig” kan ju vara att sova 30 minuter extra en morgon och ringa sig in sjuk. Att Unna sig kan vara att be ens partner gå ner på en. Att unna sig kan vara att dansa frenetiskt som om ingen ser. Att unna sig kan vara att gå och träna. Att unna sig kan vara att spela ett game extra på datorn innan man ska gå å sova. Att unna sig kan vara att gå till frisören. Eller att smörja in nyllet i nån wierd kräm som känns urgött. Måste unna sig vara att återgå till det som faktiskt gjort dig sjuk (Du som har diabetes) eller det som ger dig allt från svamp i underlivet, till högt blodsocker och fetma (Du som kan få diabetes)

Jag tror att många inte riktigt förstår vad Diabetes är. Eller inte riktigt vill förstå det. Eller helt enkelt inte förstår hur eländigt det är med socker.
Diabetes 2 enligt diabetes.se

Vid typ 2-diabetes är förmågan att producera insulin inte helt borta men mängden insulin räcker inte för kroppens behov. Det beror framför allt på två saker:

  • Dels förmår inte kroppen att svara med ökad insulinproduktion i tillräcklig mängd när sockerhalten i blodet stiger efter exempelvis en måltid.
  • Dels är själva vävnadernas förmåga att utnyttja det insulin som finns, nedsatt, vilket innebär att det behövs en större mängd insulin för att ”öppna” cellen så att den kan ta emot blodets socker.

Många personer som har typ 2-diabetes är överviktiga och fetma är en av orsakerna till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin. Överviktiga som inte har typ 2-diabetes förmår att producera så mycket insulin, upp till fem-tio gånger det normala, att blodsockret hålls på normala nivåer trots den nedsatta känsligheten i kroppscellerna. De som har diabetesanlag klarar inte detta, relativ insulinbrist blir följden och blodsockret stiger.

Så minskar du din vikt, och äter mindre socker (vilket båda går hand i hand, bara ta bort sockret vetja) så minskar du din sjukdomsbild. Troligtvis blir du frisk. Inte garanterat, men garanterat att du behöver nyttja mindre läkemedel, att du kommer få mindre andra sjukdomar och att du kommer må bättre.

Ni som inte nödvändigtvis fått diagnosen behöver också fundera på det här, för att det är enligt diabetesförbundet troligtvis väldigt många som lever med den här sjukdomen utan att veta om det. Det är ju inte säkert att man får tillräckligt många symptom för att det ska gå upp ett ljus.

Socker är boven. Det finns så mycket bättre saker att unna sig. Som att bli frisk från Diabetes, eller slippa den diagnosen t.ex!

 

Glöm inte att kika in min podd förresten. HÄR kommer du till den

About the author: Kim Larsson